Naturresursinstitutet utredde: matsektorn sysselsätter 320 000 personer i Finland

Enligt en utredning av Naturresursinstitutet har matsektorn, det vill säga jordbruk, livsmedelsindustri, parti- och minuthandel med livsmedel samt restaurangverksamhet, en avsevärd inverkan på samhällsekonomin i vårt land. Inklusive de indirekta effekterna sysselsätter sektorn cirka 320 000 personer, vilket är nästan 12 procent av alla sysselsatta.

Beräkningarna om sektorn omfattar utöver dem som arbetar inom produktionen (238 000) även dem som sysselsätts indirekt genom upphandling på hemmamarknaden (82 000).

– Matsektorn sysselsätter fortfarande flest personer genom restaurangverksamheten, trots att antalet sysselsatta i restaurangbranschen har minskat något till följd av krisen med covid-19, säger specialforskare Marja Knuuttila vid Naturresursinstitutet.

Samhällsekonomin får en stor del av mervärdet

År 2021 genererade matsektorn ett mervärde på drygt 19 miljarder euro för samhällsekonomin. Det motsvarar nästan nio procent av den totala ekonomins mervärde.

Av alla branscher inom sektorn levererade livsmedelshandeln det största mervärdet, 3,8 miljarder euro, då man räknar ihop parti- och minuthandeln. Jordbruket levererade ett mervärde på 3,3 miljarder euro, vilket var något bättre än livsmedelsindustrins 2,9 miljarder euro och restaurangverksamhetens 2,4 miljarder euro. Dessutom gav sektorn ett indirekt mervärde på totalt 6,6 miljarder euro inom andra ekonomiska sektorer.

Mervärdet inom jordbruket innehåller 1,8 miljarder euro i subventioner, bestående av cirka 700 miljoner euro från EU-budgeten och 1,1 miljarder euro från den nationella budgeten.

Restaurangverksamheten hade den snabbaste mervärdesökningen fram till 2019, men till följd av restriktionerna under covid-19-krisen minskade mervärdet klart åren 2020 och 2021. Däremot hade covidpandemin en relativt liten inverkan på handeln och livsmedelsindustrin.

Matsektorn sysselsätter flest personer och ger mest mervärde i Nyland. År 2021 hade landskapet cirka 26 procent av alla sysselsatta och genererade nästan 27 procent av mervärdet inom sektorn.

– I Nyland är det särskilt servicebranscherna, såsom livsmedelshandeln och restaurangverksamheten samt livsmedelsindustrin, som har en stor sysselsättande effekt, även om deras andel av alla sysselsatta och av mervärdet är relativt liten i förhållande landskapets stora ekonomi, säger gästforskare Eero Vatanen från Östra Finlands universitet.

Matsektorns betydelse för den regionala ekonomin är överlägset störst i Södra Österbotten, där sektorns direkta och indirekta effekt på mervärdet och sysselsättningen är 16 procent respektive 18 procent. Även i Österbotten och Mellersta Österbotten och på Åland spelar matsektorn en viktig roll för mervärdet och sysselsättningen.

Trevligt klirr av skattepengar i statskassan

Inom matsektorn uppbärs nästan 12 miljarder euro i skatter och andra avgifter av skattenatur. I det här beloppet ingår förutom inkomstskatter och företagsskatter (3,5 md) även produktskatter (punktskatter och mervärdesskatt på konsumtion) och sociala avgifter.

Merparten av de skatter och avgifter av skattenatur som tas ut inom matsektorn tillfaller staten i form av produktskatter. Landskapen behåller merparten av löntagarnas inkomstskatter i form av kommunalskatt samt en del av de skatter som företagen betalar. Cirka 11 procent av alla skatter och avgifter av skattenatur uppbärs inom matsektorn.

Tillväxtökning inom livsmedelssektorn genom export

Konsumenternas minskande köpkraft de senaste åren har synliggjort de begränsningar som finns för tillväxt på hemmamarknaden. Framgångsrik export skulle kunna bidra till att bibehålla och stärka matsektorns ekonomiska värde. Enligt ett debattunderlag (på finska) som Naturresursinstitutet publicerade i februari kan en ökad livsmedelsexport öka matsektorns mervärde med upp till 40 procent före 2035. För det behövs ett nära samarbete och åtaganden för gemensamma mål från både företagen inom matsektorn och staten.

Utredningen om skatteintäkterna från den inhemska matsektorn och sektorns sysselsättande effekt finansierades av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf, Turism- och Restaurangförbundet rf, Servicefacket PAM rf, Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf och Agronomförbundet rf, Agrologien Liitto ry och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf.

Följ offentliggörandet av rapporten i onlinesändning kl. 13.00–14.30.