Kartmodellering av lämpliga habitat för flygekorren

Naturresursinstitutet har tagit fram datamodeller som identifierar lämpliga habitat (livsmiljöer) för flygekorren. Kartorna som tillkommit som ett resultat av arbetet har publicerats i tjänsten Laji.fi. Som ingångsdata för modelleringen användes geodata om förekomsten av flygekorre i Finland samt skogsdata från riksskogstaxeringen. Kartorna kan användas till exempel som stöd för områdesplaneringen.

Naturresursinstitutet har utarbetat datamodeller över faktorer som kännetecknar flygekorrhabitat. Resultaten har publicerats som prognoskartor. Kartorna, som bygger på statistiska metoder för datamodellering, visar var det kan finnas lämpliga habitat för flygekorren inom artens utbredningsområde i Finland.

Prognoskartorna kan användas som stöd för områdesplaneringen, däremot lämpar de sig inte för exempelvis uppskattningar av flygekorrars förekomst eller antalet individer. För en exaktare bild av förekomsten av flygekorrar inom ett visst område behövs noggranna fältinventeringar. ”Prognoskartorna beskriver inte var det finns flygekorrar, utan de habitat som är lämpliga för arten. Det bör också noteras att de områden som markerats på kartorna varken begränsar användningen av skogarna och andra marker eller har någon rättsverkan i sig. Prognoskartorna styr inte heller det officiella beslutsfattandet”, säger specialforskare Ari Nikula från Naturresursinstitutet.

[gallery order="DESC" size="medium" ids="104086,104088,104087"]Kartorna stödjer områdesplaneringenPrognoskartorna för livsekorrens habitat är bäst lämpade för granskning av stora arealer. De kan komma väl till pass till exempel för att bättre rikta in flygekorreinventeringar som ska utföras på ett vidsträckt område. ”Ett viktigt moment i projektet Flygekorre-LIFE är att öka tillgången till information i vardagsarbetet, och prognoskartorna utgör ett konkret hjälpmedel för områdesplaneringen och prognostiseringen”, säger projektchef Eija Hurme från Forststyrelsens naturtjänster.

Med hjälp av prognoskartorna kan man också följa utvecklingen av flygekorrhabitaten över tid, genom att upprepa modelleringen efter en viss tid och sedan jämföra prognoserna från olika tidpunkter. Dessutom kan beskrivningarna av eventuella lämpliga habitat enligt prognoskartorna användas som deldata för bestämningen och bedömningen av målen för skogsägarna i samband med den skogliga planeringen.Prognosen visar inte förekomsten av flyggekorrindivider i ett områdeDatamodelleringen utgår från flygekorrens kända habitatkrav.  Med modellen kan man utarbeta en prognos av lämpliga habitat för arten inom hela dess utbredningsområde, oberoende av var det finns flygekorrindivider vid tidpunkten för prognosen.

”Flygekorren är en kortlivad art, med en medellivslängd på mellan ett och två år, och därför varierar artens förekomst även i lämpliga skogar och habitat. En lämplig plats i skogen kan tillfälligt vara obebodd efter den lokaltrogna ekorrens död, tills en ny individ slår sig ner där", säger Ari Nikula från Naturresursinstitutet.

Till dags dato finns det nästan 59 000 observationer av flygekorre i databasen Laji.fi. Visserligen har flygekorrar inte inventerats systematiskt överallt, utan uppgifterna utgörs av observationer från enskilda entusiaster, naturorganisationer, myndigheter och forskningsprojekt. Sannolikt har inte alla områden där flygekorren förekommer kartlagts.

Vid datamodelleringen för prognoskartorna utnyttjades lokaliserade data om förekomsten av flygekorre och satellitbildbaserade skogsdata från riksskogstaxeringen. Kartorna kan laddas ner fritt från Naturhistoriska centralmuseets webbplats Laji.fi.

Prognoskartorna har utarbetats som en del av EU-programmet LIFE, genom projektet Flygekorre-LIFE som samordnas av Forststyrelsens naturtjänster. I projektet främjas skyddet av flygekorren i Europa genom samarbete. Projektet för samman de viktigaste aktörerna inom markanvändningen samt information om flygekorrens habitatnätverk. I projektet medverkar 17 partner från Finland och Estland. Projektet omfattar flygekorrens hela utbredningsområde i EU.

[caption id="attachment_104085" align="alignnone" width="800"] Bilden: Ari Seppä / Vastavalo[/caption] Flygekorre (Pteromys volans L.) påträffas i Finland främst söder om linjen Kalajoki–Posio–Kuusamo. Inom EU finns flygekorre endast i Finland och Estland. I Finland har flygekorren klassificerats som sårbar (VU), och arten är fridlyst enligt EU:s habitatdirektiv och naturskyddslagen. Flygekorren trivs i äldre blandskogar, som ofta har även andra biodiversitetsvärden. Den äter löv och hängen på lövträd. Flygekorren rör sig tyst och mest i skymningen och under natten, varför man sällan ser den. Den förflyttar sig gärna i skyddande trädbestånd på över 10 meters höjd. De lokaler i skogen som varit tillhåll för flygekorrar kan lättast identifieras med hjälp av spillningsfynd på våren.