Jordbrukets lönsamhet är fortfarande dyster

Naturresursinstitutet i Finland (Luke) har uppdaterat sin lönsamhetsbokföring med preliminära resultat för 2021 och prognostiserade resultat för 2022. Trots en dålig skörd, ökade den relativa lönsamheten inom jordbruket under 2021 till den bästa nivån sedan 2007. Resultatet för 2022 kommer framför allt att tyngas av en snabb ökning av produktionskostnaderna.

Företagarinkomsten sjunker med en femtedel

Enligt preliminära resultat, var den genomsnittliga företagarinkomsten för jordbruks- och trädgårdsföretagen år 2021 cirka 23 400 euro, med en lönsamhetskoefficient på 0,52, vilket innebär att företagarinkomsten täcker 52 % av räntabilitetskravet, samt företagarfamiljens målsättning för den egna lönen. Den genomsnittliga räntabiliteten låg kvar på 0,2 %, dvs. företagen tjänade inte mycket avkastning på det investerade kapitalet. Företagens lönsamhet förbättrades genom ökade försäljningsintäkter och subventioner. Kostnaderna låg kvar på 2020 års nivå.

År 2022 kommer den genomsnittliga totalavkastningen för företagen att öka med cirka 20 % till mer än 230 100 euro per gård. Produktionskostnaderna, utan företagarfamiljens lönekostnader och räntabilitetskravet, kommer att öka med 27 % till 211 800 euro per gård.

Genom att dra av kostnaderna från den totala avkastningen får man företagarinkomsten. Den genomsnittliga företagarinkomsten sjunker med en femtedel till 18 300 euro per företag. Lönsamhetskoefficienten sjunker till 0,45 och räntabiliteten till -1,0.

År 2022 steg producentpriserna för spannmål kraftigt. Dessutom var spannmålsskörden 38 procent större än året innan, som Lukes skördeuppskattning från november påvisar. Detta ledde till att spannmålsodlingarnas avkastning ökade. Odlingskostnaderna ökade, särskilt på grund av högre priser på gödsel och energi. Trots kostnadsökningen, stiger lönsamhetskoefficienten för spannmål och olje- och proteingrödor till 0,89. Lönsamhetskoefficienten för andra grödor stiger till 0,49.

Lönsamheten för trädgårdsodling på frilandsområden förväntas öka kraftigt. Prognosen innefattar dock betydande osäkerheter, bland annat när det gäller prisutvecklingen samt skördeuppskattningen. Det lilla urvalet ökar också osäkerheten med prognosen.

De stigande produktionskostnaderna för växthusproduktion pressar lönsamheten nedåt efter flera år av uppgång. I synnerhet de stigande energipriserna har en stark inverkan på resultatet.

Lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar beräknas sjunka från 0,59 till 0,21 år 2022. Stigande producentpriser och en bättre skörd än föregående år ökade mjölkgårdarnas genomsnittliga totalinkomst till över 440 000 euro. Högre priser på insatsvaror påverkade resultatet, vilket ledde till att företagarinkomsten per gård bara uppgick till 17 500 euro.

Lönsamheten för andra boskapsgårdar kommer att försämras ännu mer än för mjölkproducenterna. Lönsamhetskoefficienten kommer att sjunka under noll, vilket innebär att det inte finns någon företagarinkomst.

Lönsamhetskoefficienten för svinuppfödningen sjunker till 0,60 när kostnaderna ökar, och lönsamheten för det mest lönsamma segmentet fjäderfä sjunker till 1,33. På grund av det lilla urvalet av fjäderfägårdar, försämras prognosens tillförlitlighet. Dessutom är fjäderfäföretagens företagarinkomst liten i förhållande till de stora produktionsvolymerna. Detta försämrar prognosens noggrannhet, eftersom små förändringar i produkt- eller insatsvarupriserna återspeglas mångdubbelt i företagarens inkomster och lönsamhet.

- Högre spannmåls- och energipriser kommer att fortsätta pressa djurgårdens inkomster i år, även om högre producentpriser verkar kompensera för detta. Terminspriserna för spannmål på de europeiska börserna bådar inte gott för prisökningar under den kommande odlingssäsongen. De höga kostnaderna för insatsvaror kommer även i fortsättningen att utgöra en utmaning för odlingsföretagens ekonomi, säger Luke-forskaren Jukka Tauriainen.