Förfrågan: Längre avstånd ökar acceptansen för vindkraftverk – tätt med fritidshus försvårar placeringen av vindparker

Vindkraftsparker som är belägna på ett längre avstånd får större acceptans enligt en ny studie som bygger på en medborgarförfrågan. Vindkraftverk som är i bruk bemöts med större acceptans än planerade nya vindparker. Vindkraftverk accepteras bättre i närheten av hemmet än i fritidsbostaden, vilket kan försvåra placeringen av vindkraftverk, särskilt om det finns mycket fritidsbebyggelse i trakten.

Produktionen av vindkraft förväntas öka i Finland åtminstone trefaldigt under de närmaste årtiondena. På lång sikt kan vindkraft hjälpa lösa utmaningar med klimatförändringarna och energiberoendet, men de kortsiktiga konsekvenserna för människors vardag inverkar på acceptansen för vindkraft. Acceptansbrist kan fördröja uppförandet av nya vindparker.

Hur avståndet till vindkraftverken inverkar på acceptansen för vindkraft har granskats i en studie på Naturresursinstitutet. Underlagsdata för studien inhämtades genom en medborgarförfrågan i Egentliga Finland och Satakunta, som är landskap med flera vindkraftsparker och en relativt hög befolkningstäthet, enligt finska mått mätt. I förfrågan beaktades såväl befintliga vindkraftverk i närheten av svarsgivarens hem och eventuella fritidsbostad som planerade vindkraftverk.

Vindkraftverk hellre nära hemmet än nära stugan

Acceptansen för vindkraftverk var större i närheten av den permanenta bostaden än i närheten av fritidsbostaden, vilket var en överraskning även för forskarna. 
– Högst sannolikt påverkades resultatet av skillnaden i sätten att leva på de här två ställena. Livet i vardagshemmet är väldigt beroende av teknik och elproduktion, och därför är det logiskt att folk accepterar lösningar som upprätthåller en teknikberoende livsstil. I gengäld anser många att idealet för stuglivet är att koppla av och leva enkelt omgiven av naturen och att koppla loss från teknik, säger forskningsprofessor Eija Pouta vid Naturresursinstitutet.

Fritidsbosättning ger därmed utmaningar till exempel för kommunerna. Hur ska de på ett rättvist sätt kunna beakta både den permanenta bosättningen och fritidsbosättningen när de planerar för vindkraftverk? Ska de lyssna på den fasta befolkningen eller på fritidsgästerna som vistas på sin stuga under endast en kort tid av året?

Ju längre bort, desto bättre – underliggande oro för konsekvenserna för egendomen

– Resultaten av förfrågningen tyder på att människor inte vill ha vindkraftverksprojekt nära inpå, oavsett om vindparkerna är visuellt närvarande i deras vardag eller inte. Sannolikt oroar man sig för hur projekten kommer att inverka på värdet på deras egendom eller på bysamhället, säger Eija Pouta.

Acceptansen för vindkraftverk bygger på uppfattningarna om kraftverkens konsekvenser. Ju längre det geografiska avståndet till vindturbinerna var desto mer betonade svarspersonerna vindkraft som en ren energiform och lyfte fram dess potential för energiproduktionen i framtiden. Vid kortare avstånd betonades de konkreta lokala konsekvenserna. Negativa synpunkter var bland annat vindkraftverkens inverkan på miljön för friluftsaktiviteter och betingelserna för jord- och skogsbruket samt på djurens habitat. I motsats till det förväntade såg en del svarsgivare också positiva effekter på landskapsbilden.

Vindkraftverk som redan är i användning fick större acceptans jämfört med kraftverk som var i planeringsskedet. Med andra ord blir attityderna mer accepterande när människorna vänjer sig vid vindparkerna och tanken om dem. När vindparkerna uppförs blir de mer konkreta, och eventuellt skingras en del av hotbilderna. 

I Finland är turbintätheten fortfarande ganska liten och avstånden till de närmaste turbinerna är relativt långa, jämfört med många andra länder i Östersjöregionen, som Tyskland eller Danmark. 

– I Finland har det hittills varit möjligt att anlägga vindkraftverk på relativt avlägsna glesbygdsområden. Därför var det endast ett fåtal svarsgivare som hade sin bostad eller fritidsbostad strax invid en vindpark. I framtiden är det viktigt att mäta attityderna också bland dem som bor nära vindparker, säger Eija Pouta.

Studien ingår i projektet LandUseZero, som finansieras genom jord- och skogsbruksministeriets klimatåtgärdspaket Fånga kolet. Tidigare resultat från projektet har visat att vindkraft inverkar på den biologiska mångfalden. Resultaten av projektet uppmuntrar till att söka efter vindkraftsparker i områden med lägre biologisk mångfald och rekreationsvärde.

Mer resultat från LandUseZero offentliggörs under våren. Närmare information om ett seminarium kring vindkraft som projektet organiserar i Uleåborg 14 maj publiceras senare. 
Professor Anne Tolvanen är ansvarig för projektet LandUseZero.