Hoppa till huvudinnehållet

Snabbestimat om växthusgasinventeringen för 2021: Beaktandet av nya uppgifter om trädbeståndets tillväxt gör LULUCF-sektorn till en utsläppskälla

Offentliggörande av uppföljning 2.6.2022

Enligt uppgifterna i snabbestimatet för växthusgasinventeringen 2021 har markanvändningssektorn (LULUCF) förändrats från en sänka till en utsläppskälla. Förändringen beror framför allt på den minskade tillväxten av trädbeståndet, vilket man nu har eftersträvat att beakta i snabbestimatet. Förändringen påverkas också av ökade avverkningar.

Enligt snabbestimatet var LULUCF-sektorn i sin helhet en utsläppskälla på 2,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) år 2021. Inom LULUCF-sektorn var skogen fortfarande en nettosänka (6,7 miljoner ton CO2-ekv.), men utsläppen från andra markanvändningsklasser var större än nettosänkan från skogen (figur 1).

Enligt statistiken var den totala virkesavgången (avverkningar och naturlig avgång) år 2021 90,9 miljoner m3, dvs. nio procent större än år 2020. Enligt riksskogstaxeringen (RST) har trädbeståndets tillväxt minskat med omkring fyra procent mellan den 12:e och 13:e taxeringen, från 107,8 miljoner kubikmeter till 103,2 miljoner kubikmeter. I snabbestimatet antog man att en motsvarande minskning skett i tillväxten av trädbeståndets totala biomassa. Resultatet inriktades på år 2021 och motsvarar en volymtillväxt på cirka 105 miljoner kubikmeter stamvirke. (Se faktaruta 1)

- Skogen är fortfarande en kolsänka, men kolsänkan har minskat på grund av att tillväxten av trädbeståndet har avtagit och avverkningarna har ökat. Detta kan ses i resultaten för snabbestimatet, betonar specialforskaren Tarja Tuomainen vid Naturresursinstitutet.

Tillväxten av biomassa i växthusgasinventeringen och RST:s volymtillväxt har beräknats med olika metoder och resultatet av snabbestimatet kan därför inte jämföras med den skogliga kolsänkan under tidigare år. För att harmonisera de uppgifter som används vid växthusgasinventeringen och de nya tillväxtuppgifterna krävs det att metoder utvecklas. Effekten av trädbeståndets tillväxt kommer vid inventeringen att uppdateras retroaktivt även för tidigare år. Av denna anledning kommer den skogliga kolsänkan också att förändras och då kommer man att se om LULUCF-sektorn varit en utsläppskälla redan under tidigare år.

Kolbeståndet i träprodukter har vuxit med 3,1 miljoner ton CO2-ekv., vilket är mer än tillväxten år 2020, eftersom produktionsvolymen för såväl sågvaror, massa, kartong som plywood ökade jämfört med året innan. Utsläppen från åkermark (8,3 miljoner ton CO2-ekv.) ökade med tre procent från året innan. För betesmark, bebyggd mark och våtmark (inklusive torvtäkter) användes utsläpp som rapporterats för år 2020, totalt 3,7 ton CO2-ekv.

Utsläppen från jordbrukssektorn minskade med en procent jämfört med år 2020

Enligt snabbestimatet uppgick utsläppen från jordbrukssektorn till 6,4 miljoner ton CO2-ekv. år 2021 (figur 2). De markrelaterade utsläppen låg på en lägre nivå än året innan, eftersom den dåliga skörden minskade lustgasemissioner som bildas av växtrester som lämnar i åkern.

Utsläpp och upptag av växthusgaser rapporteras och offentliggörs i tre steg: snabbestimat, preliminära uppgifter och slutliga resultat. Ingångsdata för beräkningarna preciseras mellan offentliggörandena. De preliminära uppgifter som preciserats för år 2021 publiceras i december 2022 och de slutliga resultaten våren 2023.

Faktaruta 1: Hur beräknades snabbestimatet och vad förändrades jämfört med tidigare inventeringar?

  • De senaste uppgifterna om trädbeståndets tillväxt och förändringen som skett i tillväxten beaktades delvis. Tidigare har den uppskattade tillväxten inte uppdaterats i snabbestimatet.
  • I inventeringen beräknas kolbalansen i trädbeståndet som skillnaden mellan biomassans tillväxt och avgång. Biomassan innehåller trädets alla delar: stammen, barken, grenarna, lövverket, stubben, rötterna. I snabbestimatet omvandlades avverkningsavgången och den naturliga avgången för år 2021 till biomassa med hjälp av koefficienter. Däremot beräknades förändringen i tillväxten av biomassa som en relativ förändring i den i inventeringen rapporterade tillväxten av biomassa för år 2013. År 2013 är det mittersta året för den tillväxt som beräknats utifrån RST12-materialet.
  • Den metod för tillväxtbedömning som används för riksskogstaxeringen har för fem år sedan ändrats från en metod baserad på borrning av träd till en metod baserad på virkesmätningar på fasta provytor. Inventeringens biomassatillväxt och därmed även den tillväxt som använts vid beräkningen av snabbestimatet för år 2021 bygger på borrmetoden, dock med beaktande av att nivån på tillväxten har minskat. Därför motsvarar tillväxten av biomassan i snabbestimatet en volymtillväxt på 105 miljoner kubikmeter och inte riksskogstaxeringens tillväxt på 103,2 miljoner kubikmeter.
  • Ändringen av metoden för tillväxtbedömning förutsätter metodutveckling inom växthusgasinventeringen för att säkerställa att tidsserien för tillväxt från och med 1990 är enhetlig. Denna metodutveckling säkerställer också att den biomassatillväxt som använts vid inventeringen motsvarar den tillväxt som uppmätts vid riksskogstaxeringen och är inriktad på motsvarande år.
  • Av de skäl som beskrivs ovan är de tidigare rapporterade resultaten av växthusgasinventeringen inte jämförbara med resultaten i snabbestimatet.
  • Av de träd som mätts i RST13 under tre år beräknades trädbeståndets biomassalager och från dem koltillförseln för skogens markberäkning med metoderna för växthusgasinventeringen. Följaktligen har eventuella förändringar i trädbeståndets struktur mellan RST12 och RST13 delvis beaktats i resultatet för skogen som kolsänka.
  • Arealerna för markanvändningsklasserna och förändringarna i markanvändningen antogs vara desamma vid snabbestimatet som vid växthusgasinventeringen år 2020. På samma sätt användes siffrorna från inventeringen år 2020 för beskogade och avskogade områden, betesmarker, våtmarker och områden som blivit bebyggd mark.
  • Dessutom gjordes växthusgaserna i snabbestimatet kommensurabla som koldioxidekvivalenter med hjälp av GWP-koefficienterna i IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5) (Global Warming Potential, faktor för global uppvärmningspotential). Användningen av koefficienterna minskar utsläppen från både jordbruks- och LULUCF-sektorn med 0,1–0,2 miljoner ton CO2-ekv. per år jämfört med tidigare använda koefficienter.

Faktaruta 2: Växthusgasinventering är ständig utveckling

Vid växthusgasinventeringen preciseras uppskattningarna för de senaste åren när uppgifter om dem fås från olika informationskällor. Exempelvis får man vid riksskogstaxeringen mer information om trädbeståndets tillväxt och ändring av markanvändning. Även uppgifterna i statistiken kan preciseras för de senaste åren. Sammanställningen av uppgifter från olika informationskällor är en utmaning, eftersom material har samlats in för olika användningsändamål till exempel enligt olika perioder, definitioner och metoder.

Uppgifterna i början av tidsserien förändras främst till följd av metodutveckling, när nya mer exakta metoder och nya forskningsdata införs eller nya utsläppsklasser inkluderas i inventeringen. Nya resultat kan avsevärt öka eller minska de utsläpp och sänkor som redan rapporterats. Omräkning av resultat är ett vanligt standardförfarande som hör till inventering.

Kuva Erkki Oksanen, Luke