Kvalitetsbeskrivning av statistik om skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten
Statistikproducent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Skogsforskningsinstitutet har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.
Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).
Finansieringsunderlag: Statistiken upprättas med finansiering av medel från Naturresursinstitutet.
1. Relevans av statistikuppgifterna
1.1 Uppgiftsinnehåll och användningsändamål
I statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten uppges de årliga arbetsmängderna samt enhets- och totalkostnaderna inom dessa områden. Statistiken sammanställs per arbetsslag, ägargrupp, landskap samt prisområdena för virke. Om avverkningar uppges i statistiken de avverkade arealerna per avverkningssätt i varje landskap. Statistiksammanställningen innehåller också uppgifter om skogsträdsplantor och sådd av skogsträd i plantskolor.
Statistiken används för bland annat uppföljning av det nationella skogsprogrammet, de regionala skogsprogrammen, kriterierna och indikatorerna för hållbart skogsbruk samt skogscertifiering, för lönsamhetsberäkningar för virkesproduktionen samt för utredningar, planer och prognoser.
1.2 Centrala begrepp och klassificeringar
De största helheterna av skogsvårdsarbeten i statistiken är hyggesberedning, skogsodling samt slyröjning och iståndsättning av ungskog. Skogsförbättringsarbeten är gödsling, iståndsättningsdikning samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar. Totalkostnaderna för skogsförbättringsarbeten omfattar också projektering av iståndsättningsdikning samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar.
Statistiken över de avverkade arealerna enligt avverkningssätt omfattar 1) beståndsvårdande gallringar som är förstagallring, senare gallring och avverkning av frö- och skärmträd samt 2) kalavverkning i föryngringssyfte och avverkning för naturlig förnyelse och annan förnyelseavverkning. Dessutom omfattar klassificeringen kategorin ”annan avverkning”.
Arbetsslagen, klassificeringarna och definitionerna gällande skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten samt avverkningar beskrivs i detalj i bilagan Definition av arbetsslag (2015–). Definitionerna av arbetsslagen i de äldre tidsserierna finns (endast på finska) i bilagan Työlajien määritelmiä (–2014).
Uppgifterna per arbetsslag publiceras numera på två olika sätt, nämligen
1) per prisområde för virkeshandeln (8 områden) och per skogsägargrupp (privata och övriga)
2) per landskap exkl. skogsägargrupper.
Privata skogsägare avser enskilda skogsägare samt samfällda skogar, kommuner, församlingar och stiftelser och motsvarande sammanslutningar.
Före 2008 presenterades uppgifterna om skogsindustrins och statens skogar separat, men på grund av datasekretess redogörs de numera som en post. På grund av datasekretess är det inte heller möjligt att presentera uppgifter enligt skogsägargrupp för de enskilda landskapen.
1.3 Insamlingsmetoder och uppgiftskälla
Statistiken omfattar data om volymerna av och kostnaderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten som utförs av skogsvårdsföreningarna, andra skogstjänstföretag, skogsindustrin och staten. Data samlas in från aktörer som utför dessa arbeten.
Avverkningar redovisas som arealer per avverkningssätt. De avverkade arealerna grundar sig på de uppgifter som skogsägarna redovisat på anmälningarna om användning av skog till Finlands skogscentral.
Uppgifterna om skogsträdsplantor och sådd i plantskolor är inhämtade från Livsmedelsverket som övervakar plant- och fröproduktionen.
1.4 Hänsyn till användarnas perspektiv
Från statistikanvändarna samlas respons in i samband med möten gällande statistikframställning, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäter som Naturresursinstitutets statistiktjänster utför. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.
Till de viktigaste användarna som kontaktas regelbundet hör också de skogstjänstföretag och sammanslutningar som lämnar uppgifter för statistiken samt deras organisationer (t.ex. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenterna (MTK) och Finlands skogscentral).
Statistikföringen på området skog behandlas också i Naturresursinstitutets kundgrupp för skogsstatistik som diskuterar framställningen av skogsstatistik på Naturresursinstitutet och ger kundrespons om statistiken. De viktigaste intressentgrupperna för skogsstatistiken är representerade i kundgruppen.
2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet
2.1 Statistikmetod
Data för statistiken lämnas av företag som levererar tjänster till skogsägare eller förvaltar egna skogstillgångar samt av staten. Statistiklämnare är skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företag som äger och förvaltar skogstillgångar samt andra företag som tillhandahåller skogstjänster. Uppgifter om skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten samlas in från alla större aktörer på området och från skogsvårdsföreningarna. Uppgifterna från övriga skogstjänstföretag insamlas enligt urval utifrån ansökningarna om stöd enligt lagen finansiering av hållbart skogsbruk (s.k. Kemera) som lämnats till Finlands skogscentral. Övriga skogstjänstföretag är en mycket heterogen grupp, från egenföretagande skogshuggare och schaktföretag till medelstora skogsindustriföretag som tillhandahåller skogstjänster. Uppgifterna redovisas av det företag som fakturerar skogsägaren för arbetet. Företag som utför arbetet som underleverantörer lämnar inte uppgifter till statistiken.
Arbetsmängderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten per område beräknas utifrån uppgifter som inhämtats från olika källor. Iståndsättningsdikning samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar rapporteras enligt den totala arbetsmängden för de projekt som avslutats under året.
Kostnadsuppgifterna baserar sig på de kostnader för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten, exkl. moms, som fakturerats av skogsägarna. Om arbetet har utförts i företagets egen skog anges kostnaderna enligt en kalkyl för varje arbetsslag under det aktuella året omfattande lönerna för arbetet, planeringen och arbetsledningen, inkl. lagstadgade lönebikostnader och andra tillägg samt material för arbetet (plantor, gödselmedel, bekämpningsmedel, bränsle, drivmedel mm.) samt kostnaderna för maskiner och utrustning. Till kostnader räknas också sådana utgifter för skyddsutrustning och transporter till drivningstrakten som anknyter till arbetsslaget samt kostnader för utbildningsdagar och sjukdagar samt för förkortande av arbetstiden (enligt de inkomstpolitiska avtalen av 1984 och 1986).
Alla kostnader anges exklusive moms.
Enhetskostnaderna för varje arbetsslag beräknas utifrån de redovisade enhetskostnaderna som arbetsmängdvägt medeltal.
I motsats till de övriga arbetsslagen räknas projekteringskostnaderna inte med i enhetskostnaderna för iståndsättningsdikning och skogsbilvägar. För iståndsättningsdikning samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar anges de genomsnittliga enhetskostnaderna under hela löptiden för de projekt som avslutats under året.
Såddkostnaden innehåller inte kostnaden för markberedning. Maskinell sådd görs oftast samtidigt med markberedningen och därför innehåller kostnaden för maskinell sådd ett tillägg för sådd i markberedning.
I enhetskostnader för plantering inräknas ingen markberedningskostnad.
De totala kostnaderna omfattar samma utgiftsposter som enhetskostnaderna. De totala kostnaderna för iståndsättningsdikning samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar omfattar kostnaderna för det aktuella året, trots att enhetskostnaderna anges för de under året avslutade projekten som enhetskostnaden för projektets hela löptid. Projekteringskostnaderna för iståndsättningsdikning och skogsbilvägar redovisas separat och ingår inte i de totala kostnaderna per arbetsslag.
Uppgifterna om de avverkade arealerna per avverkningssätt inhämtas från Finlands skogscentral som sammanställer dem på basis de lagstadgade anmälningarna om användande av skog.
Livsmedelsverket sammanställer statistiken om frön och plantor.
2.2 Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet
Statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten sammanställs med en enkätundersökning bland företag som tillhandahåller skogstjänster. Eftersom arbeten som skogsägarna utför själv i egen skog inte ingår i statistiken är de totala arbetsmängderna och totala kostnaderna i vissa arbetsslag beräknade i underkant. Andelen självverksamhet är sannolikt störst i bland annat slyröjning och plantbeståndsvård.
I en del av de insamlade uppgifterna har statistiklämnaren inte definierat det område som varit föremål för skogsvårdsarbeten. I dessa fall fördelas mängderna och arealerna per område enligt uppgiftslämnarens verksamhetsområde med hjälp av uppgifterna om arealen skogsmark i virkesproduktion i kommunen.
I vissa fall är det inte möjligt att offentliggöra alla uppgifter per landskap om antalet observationer är för litet.
Summan av planteringar per trädslag som svarspersonerna har uppgett stämmer inte alltid överens med summan av manuell respektive maskinell plantering. Planteringarna per trädslag stäms av mot summan av manuell respektive maskinell plantering.
2.3 Rättelse av fel
Fel i statistiken korrigeras så fort som möjligt. Information om korrigeringarna läggs ut på statistiktjänstens webbplats.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Uppgifterna samlas in under första halvåret efter det statistikförda året och statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten publiceras på sensommaren på statistikens ingångssida i Naturresursinstitutets statistiktjänst. Publiceringsdatumen meddelas i statistikkalendariet.
Då man ser på tidsserierna bör man vara uppmärksam på att det har förekommit ändringar i datainsamlingen. Från och med 2002 har uppgifterna om arbetsmängder och kostnader i privatskogar lämnats huvudsakligen av skogsvårdsföreningarna, medan uppgifterna på 1990-talet erhölls från skogscentralernas informationssystem. År 2015 utvidgades materialet till att omfatta små och medelstora skogstjänstföretag.
I bilagan om definitioner av arbetsslagen (2015–) beskrivs arbetsslagen med den omfattning och klassificering som använts sedan år 2015.
I bilagan om definitioner av arbetsslagen (–2014) (endast på finska) beskrivs arbetsslagen med den omfattning och klassificering som användes 2001–2014. Arbetsslagen beskriver de gängse arbetsmetoderna vid respektive tid, varigenom det kan förekomma skillnader i deras omfattning. Arbetsslagen och klassificeringarna har ändrats speciellt i de större grupperna, som markberedning och plantbeståndsvård. Klassificeringen av trädslagen vid skogsodling varierar beroende på statistik, till exempel så att björk vissa år räknas till de övriga trädslagen och vissa år inte.
Åren 2000 och 2001 erhölls uppgifter om enhetskostnaderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i privatskogar endast om sådana iståndsättningsdikningar samt anläggningar och grundförbättringar av skogsbilvägar som utförts av skogscentralerna. För dessa år beräknades enhetskostnaderna och de totala kostnaderna för de övriga arbetsslagen i privatskogar genom att omräkna enhetskostnaderna för privatskogar 1999 enligt kostnadsutvecklingen inom staten och skogsindustrin.
År 2002 ändrades omfattningen av kostnadsuppgifterna gällande uppgifter som lämnas av enskilda och skogsindustribolagen. Nya kostnadsposter var löner (inkl. lönebikostnader) för planering och arbetsledning samt kostnader för skyddsutrustning, transport till drivningstrakten, väderdagar, utbildningsdagar, sjukdagar och s.k. pekkanenledighet.
År 2006 gjordes samma ändring i uppgifterna från staten. Detta innebär att i statistiken 2002–2005 är anges enhetskostnaderna för staten med färre kostnadsposter än uppgifterna om privatskogar och skogsindustribolag.
I statistiken 2002–2005 gjordes uppgifterna om de totala kostnaderna för staten jämförbara med uppgifterna från de övriga ägarkategorierna genom att justera de erhållna kostnadsuppgifterna uppåt med en procentsats som fastställdes enligt arbetsslag.
Från och med 2014 har Finlands skogscentral verkat i hela landet och dess regionenheter motsvarar de självständiga 13 skogscentraler som verkade från och med 1998. Åren 1996–1997 fanns det 14 skogscentraler. I tidsserien har uppgifterna från Mellersta Österbottens skogscentral för åren 1996–1997 delats upp mellan Södra Österbottens och Norra Österbottens skogscentraler enligt en kvot som baserar sig på arealerna skogsmark i kommunerna. Fram till 1995 fanns det 19 skogsnämnder.
4. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Statistiken publiceras årligen enligt statistikkalendariet på Naturresursinstitutets statistiktjänst.