Organiska återvunna gödselfabrikaten optimerade för skogsgödsling

För närvarande gödslas endast cirka 50 000 hektar finländsk skog årligen, vilket är en relativt liten andel av den totala skogsarealen som är cirka 20 miljoner hektar. Behovet av gödsling är dock klart större, men det begränsas av att avkastningen kommer först efter år. Skogarna har därför en betydande potential för att utöka återvinningen av näringsämnen och öka marknaden för gödningsmedel. Om den föreslagna ändringen av förordningen om gödselprodukter, som var föremål för offentliga uttalanden i slutet av 2024, genomförs, skulle gödselmedel enligt lagen om gödselmedel (711/2022) även tillåtas i skogsgödselprodukter, som uteslutande består av komponentmaterial som markerats som lämpliga för skogsgödsling i förteckningen över komponentmaterial. I praktiken skulle detta tillåta användningen av en gödselprodukt som innehåller en avfallskomponent i skogen om Livsmedelsverket tillåter användningen av komponentmaterialet i förteckningen över komponentmaterial. Detta kräver dock att användningen av det aktuella komponentmaterialet i skogsgödsel kan påvisas vara säker. Genom att tillåta en avfallskomponent i skogsgödselprodukter öppnas möjligheten att avsevärt öka näringsåtervinningen vid skogsgödsling. Detta främjar potentiellt näringsåtervinning, eftersom gödslingssäsongen i skogar varar under hela tjällossningsperioden, medan den i jordbruket praktiskt taget är begränsad till början av odlingssäsongen.

Detta projekt finansieras av Miljöministeriets AHTI-program (https://ym.fi/vesien-ja-meren-tilan-parantaminen), och är ett av uppföljningsprojekten till projektet 'Återvunna organiska gödningsprodukter för skog – spränga myterna (RofBustMyth)' som genomförts med Lukes tematiska finansiering. Projektet studerar specifikt migrationen av avloppsslambaserade organiska gödselprodukter, organiska föroreningar, läkemedelsrester, samt skadliga metaller och näringsämnen i skogens ekosystem, med syftet att ta fram vetenskapliga forskningsdata som underlag för att tillåta användning i skog. Dess mål är också att utveckla organiska återvunna gödselprodukter optimerade för skogsbruk, vars näringskoncentrationer kan ökas och näringskvoter korrigeras med mineralnäringskomponenter. De viktigaste råvarorna för dessa gödselprodukter är avloppsslam och djurgödsel. Gödselprodukters beteende och deras näringsämnen och föroreningar studeras i fält-, skål- och jordmonolitexperiment med användning av Lukes forskningsplattformar, t.ex. Joensuu rotlaboratorium. Projektet kan komma att etablera nya fältexperiment som kommer att användas i framtida projekt, eftersom detta finansieringsinstrument inte tillåter långtidsövervakning. Projektet kommer dock att utnyttja fältexperiment som upprättats av Luke och andra aktörer, särskilt i Skärgårdshavets avrinningsområde, i enlighet med det finansiella instrumentets prioriteringar. Utöver miljöeffekter kan tidigare etablerade experiment också användas för att fastställa de tillväxtsvar som uppnås. De långsamt lösliga näringsämnena i organiska gödselprodukter är potentiellt bättre lämpade för skogsbruk än för jordbruk, eftersom gödsling sker med flera års mellanrum. Att tillåta användning av gödselfabrikat som innehåller en avfallskomponent i skogar skulle avsevärt främja näringsåtervinning och minska näringsbelastningen i Skärgårdshavet, men även andra vattenförekomster, eftersom deras kväve- och fosforutnyttjande potentiellt skulle förbättras avsevärt. Baserat på resultat från tidigare studier gav långsamt lösliga näringsämnen en bättre tillväxtrespons i skogsbruk än i jordbruksproduktion. Att styra återvunna näringsämnen till skogsbruk istället för jordbruk skulle potentiellt minska miljöföroreningarna och de ekonomiska fördelarna med dem.