VargLIFE

I långa tider fanns vargar framför allt i östra Finland. Under de senaste tio åren har arten brett ut sig västerut och har trivts särskilt väl i sydvästra Finland där det finns gott om föda i form av hjortar och rådjur. Varg som rör sig i områden där människor bor ger upphov till oro, rädsla och ibland skador på hundar och husdjur.

Vargen är ett politiskt djur. Arten diskuteras häftigt och det finns olika synpunkter på hur vargstammen ska förvaltas. Ofta dras diskussionen till sin spets i åsikter som går isär när det gäller skydd av och jakt på varg. För de flesta finländare påverkas vardagen knappt alls av vargen, men livet för medborgare och näringsidkare i vargområden kan påverkas mycket av vargens närvaro.

Vargen har klassificerats som en starkt hotad art i Finland. Det är svårt, om inte till och med omöjligt, att uppnå och upprätthålla en livskraftig vargstam om medborgarna inte upplever att de kan leva sida vid sida med vargen.

Projektet VargLIFE hade tre huvudsakliga mål:

1. minska de negativa följderna av vargens närvaro, som rädsla, oro och skador på hundar och husdjur
2. öka acceptansen för vargen i samhället
3. utveckla verktyg för förvaltningen av vargstammen, som att förebygga att varg dödas olagligt.

Vargstammen har vuxit under projektet VargLIFE. Enligt den nyaste beståndsberäkningen från Naturresursinstitutet fanns det omkring 277–321 vargar i Finland i november 2024 (med en sannolikhet på 90 procent). Beståndsberäkningen är en årlig beräkning av vargstammens storlek och utbredning. Beståndsberäkningen utförs av Naturresursinstitutet, men materialet för beräkningen består bland annat av vargobservationer som medborgare gjort och rovdjurskontaktpersoner registrerat, samt resultatet av DNA-prover av vargar.

I det här sammanhanget innebär lyckad samlevnad att människan och vargen bor i samma område på så sätt att båda utsätts för så lite skada som möjligt till följd av det. Samlevnad kräver inte att problemsituationer avlägsnas fullständigt, utan en förmåga att kontrollera och förebygga möten med vargar. Det är viktigt att människorna upplever att de kan leva med mötena.

Samlevnad mellan människan och vargen är viktigt för vargen, men också för de lokala människorna.

Trots samlevnaden behöver man inte tolerera varg på sin egen gård. Samlevnad fungerar till exempel när en medborgare som är orolig över vargspår kontaktar rätt organ eller identifierar och avlägsnar faktorer som lockar vargen från sin gård, som till exempel avfall som kan utgöra föda. Det som behövs är ett samarbete mellan medborgare, rovdjurskontaktpersoner och viltmyndigheter. Med hjälp av det kan vargen följas upp, besök på gårdar kan aktivt förebyggas och upprepade besök på gårdar kan åtgärdas innan vargen utgör en fara.

Naturresursinstitutet var koordinator för projektet. Dess uppgift var att se till att projektet genomfördes, följa upp åtgärder, rapportera, förvalta ekonomin och kommunicera. Dessutom utvecklade Naturresursinstitutet DNA-uppföljningen och modellverktyg för förvaltningen av vargstammen samt deltog i att utveckla nätverket av rovdjurskontaktpersoner.

Finlands viltcentral koncentrerade sig på förebyggande av skador orsakade av varg och samarbete i vargområden. Den utvecklade nätverket av rovdjurskontaktpersoner och revirsamarbetsgrupper. Dessutom samarbetade VargLIFE-planerarna från viltcentralen med invånarna i vargområdena.

Forststyrelsen deltog i både kommunikation och jakt- och fiskeövervakning. Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare utgjorde den ena halvan av vildmarkspatrullen i östra Finland. Forststyrelsen ansvarade också för evenemang som arrangerades för journalister.

Polisinrättningen i Östra Finland koncentrerade sig på jakt- och fiskeövervakning. Den andra halvan av vildmarkspatrullen utgjordes av polisen.

Finlands naturskyddsförbunds Nylandsdistrikt (FNF Nyland) arrangerade 2022 och 2023 evenemang för allmänheten och media samt skolbesök i Västnyland.

Genomförarna samarbetade tätt över ansvarsgränserna. Ungefär 65 olika personer arbetade med projektet VargLIFE, och av de uppdragen var sju på heltid.

VargLIFE inleddes den 1 oktober 2019 och avslutas den 30 september 2025.

Projektet har fått finansiering från EU-programmet LIFE (LIFE BOREALWOLF, LIFE18 NAT/FI/000394). Dessutom finansieras programmet av Jord- och skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och de verkställande organisationerna. Centralförbundet för lant och skogsbruksproducenter MTK rf finansierar åtgärder för att skydda tamdjuren och förebygga vargangrepp.