Vilttriangelinventeringen sommaren 2023: Skogshönsens beståndsväxlingar lokala – ungproduktionen medelmåttlig
Mängden skogshöns är på ungefär samma nivå nu tredje året i följd. Resultatet gäller det nationella totalbeståndet (ungar och vuxna) efter häckning för alla fyra behandlade arter, nämligen tjäder, orre, järpe och dalripa. Vid granskning av de vuxna fåglarnas bestånd kan små förändringar urskiljas: tillväxt hos tjäder och järpe, minskning hos orre och dalripa.
– Betydande lokala beståndsväxlingar är typiska för skogshöns. Till exempel orrbestånden uppvisar på många områden ett cykliskt mönster med 6–7-års period, berättar specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet (Luke).
I Lappland har alla fyra arters bestånd vuxit, medan de har minskat i Norra Österbotten. I Nyland har orrens och tjäderns bestånd ökat, medan de har minskat i Tavastland och i Österbotten.
Skogshönsens ungproduktion nära genomsnittet
Alla arters ungproduktion har varit medelmåttlig. Ett litet antal avvikelser från medeltalet förekommer för specifika arter och områden; i majoriteten av dessa fall är ungandelen lägre än det lokala medeltalet. Den lokala ungandelen stämmer rätt bra överens med förändringarna i totalbestånden. Den observerade medelmåttliga eller ställvis svaga häckningsframgången kan förklaras med omständigheterna. Skogshönsens ungproduktion lyckas bäst om försommaren är varm.
– De små ungarna behöver insektföda som är bättre tillgänglig då det är varmt. Pågående år var försommaren kall i nästan hela landet från slutet av maj till nästan mitten av juni. På många håll förekom frost. Även bärskörden påverkar skogshönsens födosituation och ungarnas överlevnad under slutet av sommaren och hösten, berättar Lindén.
Triangelinventeringen berättar om skogshönsens beståndsutveckling
Vilttriangelinventeringen, som utförs av tre parallellt gående personer i skogsterräng, mäter beståndstätheterna av skogshöns i de skogbeklädda delarna av Finland. I nordligaste Lapplands öppna fjällandskap görs skilda hundassisterade linjetaxeringar av dalripa. Deras resultat fås senare och presenteras i en skild rapport.
Då rapporten skrevs har det i hela Finland inventerats och returnerats data från 819 vilttrianglar, vars resultat de presenterade resultaten baserar sig på. Det är frågan om en enorm frivilliginsats som betjänar både förvaltningen av viltbestånd i jaktförordningen och vetenskaplig forskning. Ett stort tack till alla inventerare.
