Hoppa till huvudinnehållet

Uppföljningen av skårgårdsfåglar avslöjar både ökande och kraftigt minskande fågelarter

Nyheten 2.12.2024

Gäss och svanar har ökat dramatiskt under de senaste 35 åren. Samtidigt har till exempel bestånden av trutar minskat snabbt. En del av de arter som traditionellt hört till yttre delarna av skärgården har förflyttat sin utbredning allt mer till mellan- och innerskärgården.

– Populationsutvecklingen för de fågelarter som häckar i skärgården som helhet är dock mer positiv än för fågelarter i många andra livsmiljöer, till exempel i insjöar, säger expert Tuomas Seimola från Naturresursinstitutet (Luke). 

De nya indexen för beståndsutvecklingen av skärgårdsfåglar bekräftar att gässen (grågås, vitkindad gås och kanadagås) och knölsvanen har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Under de senaste 12 åren har dessa arters bestånd fortsatt att växa, men tillväxten håller på att plana ut. 

Andra sjöfåglar som klarat sig bra i skärgården är skedand, som minskat i inlandet, samt snatterand, vars bestånd har ökat mycket snabbt. Även skrattmås, fiskmås, fisktärna, skräntärna, kustlabb, och bland vadare strandskata och större strandpipare har blivit vanligare. Antalet rödbenor och storskrakar har ökat under de senaste 12 åren. 

– Att många arters bestånd ökat kan bero på att en del arter med en skyddande effekt, så som skrattmås, fiskmås och fisktärna har ökat, säger Seimola.

Silltruten
Silltruten, bild: Tuomas Seimola.

Bestånden av ejder och vigg har minskat kraftigast

Bland sjöfåglarna minskade ejder och vigg mest under granskningsperioden 1989–2023, och de klassificeras som starkt hotade. Ejderns tillbakagång är kraftig särskilt i västra Finska viken och i Skärgårdshavet i den yttre skärgården. I dessa områden har predationstrycket från havsörnar och invasiva rovdjur, såsom mårdhund, ökat kraftigast. 

– Tillbakagången av trutar, som har pågått en längre tid, ser också ganska dyster ut, säger Kim Jaatinen från Finlands miljöcentral.

Av trutarna har gråtrutens och silltrutens bestånd minskat under granskningsperioden med ca en tredjedel, medan havstrutens bestånd har halverats. Den kraftiga minskningen av antalet par beror förmodligen på att det är allt svårare att få tag på ätbart avfall från våra avstjälpningsplatser.

– Havstrut och gråtrut är fridlysta endast under häckningstiden. Att de dödas utanför häckningstiden kan ha haft en inverkan, särskilt på minskningen av havstrut, funderar Jaatinen.

Roskarlen är en ytterligare art som har minskat kraftigt under de senaste 35 åren.

Fågelfaunan i vår skärgård förändras ständigt. Den påverkas av många faktorer, såsom klimatförändring, övergödning, förändringar i mänsklig verksamhet och ökat predationstryck av både invasiva arter och inhemska arter. På många ställen i Finska viken och Skärgårdshavet har de yttre öarnas fågelliv utarmats och tyngdpunkten för arternas utbredning har förskjutits inåt.

Faktaruta om fågeluppföljningen i skärgården

Materialet som används vid uppföljning av skärgårdsfåglarnas bestånd är i huvudsak ett resultat av frivilligarbete. Material har också samlats i samband med forskningsinstitutens projekt och fågelinventeringar som staten och kommunerna låtit genomföra. De första inventeringsuppgifterna är från 1930-talet.

Inventeringen av skärgårdsfåglar görs i regel genom att på de inventerade öarna räkna antalet bon och par av varje fågelart. Mellan 1989 och 2023 har mer än 360 000 observationer samlats in från 2 600 öar och skär. Området omfattar skärgården längs Finlands kust från östra Finska viken ända till Bottenviken. Största delen av materialet har samlats in från den yttre skärgården. Uppföljningen av skärgårdsfåglar utvecklas som bäst för att bättre täcka de inre delarna av vår skärgård.

Uppföljningen av skärgårdsfåglar sker i samarbete mellan Forststyrelsen, som koordinerar inventeringarna, Naturhistoriska centralmuseet (Luomus), Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet (Luke), som ansvarar för analys av materialet. Ett nära nationellt samarbete säkerställer att informationen är tillgänglig för myndigheter och forskare.