Tillståndet för strömmingarna i Bottenhavet bättre – mängden stor strömming liten, mängden ung strömming stor
En grupp forskare från Naturresursinstitutet återvände den 2 oktober 2023 från sin forskningsresa på Östersjön i månadsskiftet september–oktober, där de utredde strömming- och vassbuksbeståndens status. De goda nyheterna är att strömmingarnas svaga tillstånd i Bottenhavet har förbättrats, även de största strömmingarnas tillstånd har klart förbättrats i båda de undersökta havsområdena.
Den årliga forskningsresan gick till Finlands ekonomiska zon i Finska viken och den norra delen av Egentliga Östersjön samt till hela Bottenhavet inklusive Sveriges ekonomiska zon.
Under resan ekolodades cirka 1670 sjömil och det gjordes sammanlagt 40 trålningar, varav 29 i Bottenhavet, sex i de norra delarna av Egentliga Östersjön och fem i Finska viken. Ungefär hälften av fångsten fiskades från Bottenhavet. Resan gjordes med Finlands miljöcentrals forskningsfartyg Aranda.
Den totala fångsten som fiskades och behandlades uppgick till 9,3 ton. Av fångstens vikt bestod 73 procent av strömming, 14 procent av vassbuk, nio procent av storspigg och en procent av öronmanet. De övriga tre procenten bestod av övriga arter. Totalt förekom 17 olika arter i fångsten.
Tillståndet för livsmedelsströmmingen i Bottenhavet har förbättrats, men andelen stora strömmingar har minskat ytterligare
Det svaga tillståndet i storleksklasserna för strömming som används till livsmedel i Bottenhavet, som väckte särskild uppmärksamhet under tidigare år, särskilt 2021, har förbättrats uppenbart. Detta gäller även stora strömmingar med en total längd på cirka 20 cm, vars tillstånd år 2021 var särskilt dåligt.
– Därför fanns det individer vars tillstånd var bättre och som var bättre lämpade för livsmedelsbruk bland de mindre storleksklasserna av strömming. I norra delen av Egentliga Östersjön har strömmingens tillstånd tydligast återhämtat sig till den genomsnittliga nivån, berättar Jari Raitaniemi, specialforskare vid Naturresursinstitutet (bild 2).
Små strömmingar på 12 cm och i regel 1 år är fortfarande i gott skick på alla havsområden.
På basis av proverna från hösten 2021 växte i Bottenhavet en åtminstone relativt stor strömmingsårskull. Den kunde inte urskiljas i längdfördelningen för provtrålningsfångsterna hösten 2022, men i fångsten för hösten 2023 kommer den troligen att urskiljas som en grupp av strömmingar på 13–14 cm, kanske tillsammans med årskullen för 2022. Små strömmingar vistas ofta i grundare områden utom räckhåll för ekolod, vilket förklarar nollresultatet från året innan. Den stora årskullen 2018 kunde inte heller observeras i fångsten från provtrålningarna hösten 2019, men kunde klart urskiljas på hösten 2020.
Höstyngel (kläckning från och med augusti) påträffades i större antal än vanligt hösten 2021, och en del även under innevarande höst, liksom även honor som nyligen lekt.
Hösten 2021 konstaterades det att det endast fanns mycket få pungräkor (Mysis sp.) bland provtrålningsfångsterna. Pungräkor är viktig föda för stora strömmingar. Även hösten 2022 påträffades få pungräkor. Hösten 2023 fanns det ganska många pungräkor, även i magarna på stora strömmingar. Det ökade antalet pungräkor är antagligen den bästa förklaringen till att strömmingarnas skick har blivit bättre.
Bild 2. Utveckling av konditionsfaktorn för strömmingar med en total längd på 12, 16 och 20 cm vid höstprovtrålningar på Finska viken 2013-2023, norra delen av Egentliga Östersjön och Bottenhavet. Proverna från Finska viken och norra delen av Egentliga Östersjön innehöll inte tillräckligt många individer på 20 cm för beräkning av en konditionsfaktor.
Andelen stora strömmingar i Bottniska viken minskade ytterligare, nya håller på att växa i stället
Det material som årligen insamlas från de höstliga provtrålningarna visar att andelen stora individer på över 18 centimeter (totallängd från nosen till stjärtspetsen) i Bottenhavet endast stod för sex procent av strömmingbeståndet, dvs. den minsta andelen i den 11 år långa tidsserien. Åtminstone från och med 2021 har den minskade andelen stora strömmingar förknippats med svält och försvinnande ur strömmingbeståndet.
Även om strömmingarnas tillstånd nu har förbättrats, har några av de individer som var svårt utsvultna under hösten 2022 kanske inte haft tid att dra nytta av den förbättrade näringssituationen. Av längdfördelningen framgår dock att om strömmingen fortsätter att växa i Bottenhavet under de kommande åren på samma sätt som i år, kommer nya strömmingar att växa under de kommande åren för att ersätta de tidigare stora storleksklasserna.
I Finska viken, där strömmingarna under höstar varit som minst, upptäcktes inga över 18 cm långa individer i proven. I norra delen av Egentliga Östersjön fanns det mindre än en procent stora strömmingar, vilket dock var något fler än året innan (bild 4).
Skillnaderna i områdenas storleksfördelningar är inte likadana året runt. På våren anländer stora strömmingar från den södra delen av Egentliga Östersjön för att leka på sydväst- och sydkusten, och enligt prover från kommersiella strömmingsfångster kan andelen stora strömmingar till och med tiodubblas jämfört med höstens provtrålningsfångster.
Bild 4. Andelen fångst för strömmingar med en total längd på minst 18 cm (till vänster) och minst 20 cm (till höger) vid provtrålningar 2013-2023 på Bottenhavet, norra delen av Egentliga Östersjön och Finska viken.
Strömming, vassbuk, storspigg – och 14 andra fiskarter
Under hela forskningsresan fångades totalt 17 olika fiskarter (sandstubb, ringbuk, kungstobis, vassbuk, tånglake, storspigg, nors, småspigg, lax, svartmunnad smörbult, piggvar, kusttobis, sjurygg, sik, strömming, mindre havsnål och torsk) samt öronmaneter, ishavsgråsuggor, pungräkor (Mysis sp.) och märlkräftor.
I Bottenhavet fångades 12 fiskarter, i norra delen av Egentliga Östersjön 11 och i Finska viken 10 arter. Nästan alla var marina arter, med undantag av siken som fångades från Bottniska viken och den svartmunnade smörbulten från Finska viken.
Strömming, vassbuk och storspigg utgjorde tillsammans merparten av massan för den totala fångsten av olika arter på alla havsområden (Finska viken 98, norra delen av Egentliga Östersjön 91 och Bottenhavet 97 procent). Strömmingen utgjorde största delen av biomassan för provtrålningarnas fångst i alla områden (Bottenhavet 86, Finska viken 61 och norra delen av Egentliga Östersjön 56 procent), vassbuken var näst vanligast i Finska viken och storspiggen oväntat i norra delen av Egentliga Östersjön.
I norra delen av Egentliga Östersjön, alltså på områden söder om Åland och Skärgårdshavet, har vassbukens andel av biomassan ökat redan under flera år, nu sjönk dess andel dock jämfört med tidigare år. Det kan handla om kortvarig spridning med havsströmmar som har påverkat andelen vassbuk och storspigg 2023; tecken på detta har observerats även under tidigare år (bild 5).
Bild 5. Andelarna för olika fiskarter i Finska viken, norra delen av Egentliga Östersjön och Bottenhavet i provtrålningsfångster 2013–2023. De vanligaste arterna är vanligen strömming, vassbuk och storspigg.
