Strömmingsfångsten ökade, men producentpriset sjönk

År 2025 uppgick fångsten i det kommersiella havsfisket till 89 miljoner kilo. Fångsten var 17 miljoner kilo större än året innan, främst på grund av ökningen av strömmingsfångsten. Fångsterna av abborre, siklöja, nors och mört var större än långtidsmedeltalet.

Fångstens producentvärde var 37 miljoner euro, och de ekonomiskt sett viktigaste arterna var strömming och vassbuk. ”Ökningen av strömmingsfångsten avspeglades på både totalmängderna och fångstens värde. Besluten om fiskekvoter hade en klart styrande effekt på fisket 2025”, säger överaktuarie Pirkko Söderkultalahti vid Naturresursinstitutet.

Kvoterna för strömming och vassbuk bestämde fångstnivån

Kvoterna för strömming i Bottniska viken och i övriga delar av Östersjön ökade med cirka 16 miljoner kilo jämfört med 2024, medan kvoten för vassbuk minskade med cirka tre miljoner kilo. Förändringarna av kvoterna avspeglades direkt som en ökning av fångsten.

En femtedel av Finlands strömmingsfångst landades i hamnar i Estland, Sverige och Danmark. Även en betydande del av den strömmingsfångst som landades i Finland exporterades utomlands. Största delen av den strömming som blev kvar i hemlandet användes till fiskmjöl, en liten del användes som foder för pälsdjur och endast en liten del gick direkt till livsmedelsbruk i Finland. Fångsterna av lax- och torsk var mindre än vanligt och kvoterna uppfylldes inte. Laxfångsten uppgick till 76 000 kilo och torskfångsten till 13 000 kilo. För båda arterna var fångsterna de minsta sedan tidsseriens början 1980.

Bra fångster av abborre och mört

Merparten av de kommersiella fiskarna fiskade abborre, sik, gös och andra fjällfiskar med ryssja eller nät och siklöja med trål nära kusten.

Abborrfångsten ökade särskilt i Bottenviken, och bra fångster av mört drogs upp i området mellan Bottenhavet och Skärgårdshavet, där även norsfångsten var större än vanligt. Fångsten av siklöja i Bottenviken var större än långtidsmedeltalet, trots att den minskade jämfört med föregående år. Fångsterna av gös och sik ökade från 2024, men stannade ändå under långtidsmedeltalet.

Fisket har minskat

Utöver fångstkvoterna påverkades fångstvolymerna av fiskbeståndens tillstånd, fiskeintensiteten, bränslekostnaderna, efterfrågan på fisk samt störningar från sälar och skarvar. Fiskeintensiteten anges som redskapsdagar, som räknas fram genom att multiplicera antalet fiskeredskap med antalet fångstdagar. Redskapsdagarna har minskat avsevärt för alla fiskesätt sedan millennieskiftet, vilket avspeglas i fångstutvecklingen på lång sikt.

Producentpriserna för strömming och vassbuk vände nedåt

År 2025 var producentpriserna 0,44 €/kg för livsmedelsströmming, 0,28 €/kg för industriströmming och 0,29 E/kg för vassbuk som landats i Finland. Under 2021–2024 steg de nominella producentpriserna för strömming och vassbuk, men ökningen avstannade 2025 och priserna sjönk nästan till 2023 års nivå.

Värdet av strömmings- och vassbuksfångsten utgjorde cirka 70 procent av värdet på fiskefångsten i havet 2025. ”Efter strömming och vassbuk var de till fångstvärdet viktigaste fiskarterna abborre, sik och gös. Producentpriserna för dem har följt en sjunkande trend sedan 2022”, säger överaktuarie Miikka Husafrån Naturresursinstitutet. År 2025 var producentpriset för abborre avsedd för förtäring 2,22 €/kg, för gös 6,19 €/kg och för rensad sik 5,08 €/kg. Producentpriset för rensad lax steg med åtta procent från föregående år till 10,57 €/kg.

Bakgrund till statistiken

Meddelandet baserar sig på statistikpublikationerna om kommersiellt fiske i havet och producentpriser på fisk. Dataunderlaget bygger på uppgifter som NTM-centralen i Egentliga Finland (fr.o.m. 2026 livskraftscentralen i Sydvästra Finland) och Ålands landskapsregering samlat in och redovisat till centralregistret för fiskenäringen. Alla kommersiella fiskare är skyldiga att anmäla sin fångst inom en viss tidsfrist. Uppgifterna om producentpriserna på fisk bygger på förstahandsuppköparnas inköpsanmälningar.