Kontaktinformation
Paula Ollila
Snabbestimat om växthusgasinventeringen för 2022: Inga förändringar i utsläppen från jordbrukssektorn – markanvändningssektorn vände till en svag nettosänka
Enligt snabbestimatet för 2022 uppgick växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn till 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, medan markanvändningssektorns nettoupptag var -1,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter (mn t CO2-ekv.). Utsläppen från jordbrukssektorn var oförändrade jämfört med år 2021. De små nettoutsläppen på 0,5 mn t CO2-kv. från markanvändningssektorn 2021 vände till en liten nettosänka 2022. Det beror på ett mindre avverkningsuttag.
Utsläppen från jordbrukssektorn var 6,3 mn t CO2-ekv. år 2022. De något färre nötdjuren och grisarna minskade utsläppen från matsmältningen och hanteringen av stallgödsel, medan större skördevolymer ökade lustgasutsläppen från växtrester. Därmed var utsläppen oförändrade jämfört med året innan.
Mindre avverkningsuttag gjorde markanvändningssektorn till en liten kolsänka
Enligt snabbestimatet för 2022 utgjorde markanvändningssektorn (sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)) en svag nettosänka på 1,0 mn t CO2-ekv. (t.ex. 2000–2009 var den genomsnittliga kolsänkan -27,8 mn t CO2-ekv.). Nettosänkan för skogsmark på -10,1 mn t CO2-ekv. ökade 2022 till följd av att avverkningsuttaget minskade med två procent sedan 2021 (Virkesuttag och virkesförrådets avgång per område 2022). Snabbestimatet har beräknats med uppgifter från 2021 för tillväxten av trädbeståndet och förändringen av kolförrådet i träprodukter.
– Trots att markanvändningssektorn enligt snabbestimatet nu visar igen på ett nettoupptag, är kolsänkan ändå nära nollstrecket och förändringen jämfört med år 2021 är liten, säger forskare Paula Ollila från Naturresursinstitutet.
De övriga markandvändningsklasserna var utsläppskällor, varav den största var åkermark (8,9 mn t CO2-ekv.). Utsläppen från åkermark ökade med fyra procent, trots att skördevolymerna efter dåliga år återhämtat sig till genomsnittliga nivåer. De exceptionellt varma sommarmånaderna bidrog också till utsläppsökningen. För betesmark, våtmark och bebyggd mark användes följande rapporterade värden från 2021: utsläppen från betesmark var 0,7 mn t CO2-ekv., från våtmark (inkl. torvtäkter) 2,2 mn t CO2-ekv. och från mark som omvandlats till bebyggd mark 1,0 mn t CO2-ekv.
Det nu redovisade nettoupptaget för markanvändningssektorn kan ännu vända till utsläpp när beräkningarna görs med exaktare värden för de preliminära uppgifter som publiceras i december.
Snabbestimatet räknas fram med ofullständiga ingångsdata i maj – resultaten preciseras mot slutet av året
Uppgifter från växthusgasinventeringen publiceras och preciseras i tre steg enligt följande: snabbestimat i maj, preliminära uppgifter i december och slutliga resultat i mars.
Följande uppgifter uppdaterades för snabbestimatet för jordbrukssektorn:
- antal djur (exkl. pälsdjur)
- mjölkproduktion och fettprocent
- djurens vikt och kväveutsöndring
- skördenivåerna för beräkning av skörderester.
Följande uppgifter uppdaterades för snabbestimatet för markanvändningssektorn:
- virkesavgång (inkl. virkesuttag och naturlig avgång)
- förna i avgången och klimatet för beräkning av markkolbalansen i skogsmark på mineraljordar och dikade torvmarker
- klimat, skördenivåer och djurbesättningar för beräkning av markkolbalansen i åkermark på mineraljordar.
Statistikcentralen redovisar de nu publicerade resultaten till EU. De preciserade uppgifterna för jordbrukssektorn och LULUCF 2022 publiceras den 14 december 2023.
