Sjöfågeltaxeringen 2025: ungproduktionen ökade, men beståndens minskning fortsätter
Enligt taxeringen av sjöfåglar våren och sommaren 2025 har antalet par och produktionen av ungar ökat jämför med i fjol hos flera sjöfågelarter med minskande bestånd. I synnerhet ungproduktionen av gräsand, knipa och bläsand var klart bättre än år 2024. Ett gott resultat under ett år räcker ändå inte för att vända sjöfåglarnas långvariga tillbakagång.
Mängden häckande sjöfåglar har följts upp i Finland i redan 40 år. Uppföljningen visar att sjöfågelbestånden har minskat både i näringsrika och karga vattendrag. Framför allt de arter som föredrar näringsrika habitat har lidit.
– Tillbakagången av sjöfågelbestånden är fortfarande slående på lång och medellång sikt. Minskningen beror bland annat på övergödning av vattendrag, vattnets brunfärgning till följd av dränering och en ökad mängd invasiva rovdäggdjur, säger specialforskare Markus Piha vid Naturresursinstitutet (Luke).
– Uppföljningsresultaten framhäver det brådskande behovet av skyddsåtgärder, såsom restaurering av våtmarker och förvaltning av rovdjursbestånd, fortsätter Piha.
Artspecifika resultat:
- Gräsand: Antalet par ökade med 11 % från i fjol och låg ungefär vid långtidsmedeltalet. Den till parantalet relaterade ungproduktionen var 13 % högre än i fjol.
- Kricka: Parantalet ökade 29 % från i fjol. Ungproduktionen var nära långtidsmedeltalet.
- Bläsand: Antalet taxerade par hölls på samma nivå som i fjol, men den till parantalet relaterade ungproduktionen var 21 % ovanför långtidsmedeltalet. Under hela uppföljningsperioden har beståndet minskat med 61 %.
- Knipa: Antalet par ökade med 23 % från år 2024. Ungproduktionen var bättre än förra året, även om både ungproduktionen och beståndet har minskat på lång sikt.
- Stjärtand: Parantalet minskade men 31 % från i fjol. under hela uppföljningsperioden har beståndet minskat med 75 %.
- Vigg: Antalet par ökade med 27 % från förra årets taxering, men har minskat med 78 % under hela uppföljningsperioden.
- Sångsvan: Beståndet har hållits på samma nivå som året innan. På lång sikt har sångsvanens bestånd nästan fyrdubblats.
- Storskrake och småskrake: Parantalen ökade med 22 %, men är klart under de artspecifika långtidsmedeltalen.
- Storlom: Beståndet har hållits stabilt på både kort och lång sikt.
- Skedand: Parantalet minskade 30 % från år 2024. Beståndet är nu svagare än någonsin tidigare i taxeringens historia.
- Brunand: Beståndet har kollapsat i och med en 97 % minskning under uppföljningsperioden. Brunanden är nu så pass fåtalig att populationsförändringar inte längre kan tillförlitligt uppskattas.
- Sothöna: Beståndet har på lång sikt gått tillbaka med 74 %, med de senaste åren har utvecklingen varit stabil.
- Gråhakedopping, skäggdopping och svarthakedopping: Parantalet ökade från i fjol, men är fortfarande klart under de artspecifika långtidsmedeltalen.
Volontärer utgör stommen för sjöfågeltaxeringen
Taxeringen av sjöfåglar baserar sig på par- och unginventeringar som görs av frivilliga jägare och fågelskådare. År 2025 räknades häckande sjöfågelpar på totalt 1305 lokaliteter och kullar på 819 lokaliteter. Inventeringarna samordnas av Naturresursinstitutet (Luke) och Naturhistoriska centralmuseet Luomus.
Naturresursinstitutet och Luomus vill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i taxeringen!
