Priserna på åkermark sjönk, arrendepriserna förblev stabila

Priserna på åkermark sjönk år 2025, men arrendepriserna låg kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Samtidigt ökar betydelsen av arrenderad mark, eftersom redan omkring 40 procent av åkermarken är arrenderad och en majoritet av gårdarna använder arrendejord.

År 2025 gjordes 644 affärer med åkermark. Medelpriset var högst i Nyland (Helsingfors–Nyland), 10 135 euro per hektar, och lägst i Norra och Östra Finland, 5 739 euro per hektar. I siffrorna ingår inte affärer mellan släktingar, eftersom Lantmäteriverket saknar uppgifter om deras prisnivå. År 2024 varierade det genomsnittliga arrendepriset från 271 euro per hektar i Nyland till 161 euro i Norra och Östra Finland.

Arrendejordens betydelse ökar

I Finland fanns det cirka 2,3 miljoner hektar åker år 2024, varav knappt 40 procent, alltså 865 000 hektar, var arrenderad. Av gårdarna brukade 64 procent arrendejord.

Det genomsnittliga arrendepriset var 234 euro per hektar år 2024. Förändringarna mellan åren är små, eftersom arrendeavtal är fleråriga och priserna i huvudsak ändras när avtalen förnyas.

Arrendepriset varierar

Arrendepriset påverkas bland annat av åkerns läge, markens kvalitet, utbud och efterfrågan samt vad marken ska användas till. I det nuvarande ekonomiska läget styr de höga köppriserna i allt högre grad mot arrendering, och för åkrar som lämpar sig väl för den egna produktionen är man beredd att betala ett högre än genomsnittligt arrende.

Ibland är behovet dock mindre krävande: mark kan behövas till exempel för spridning av stallgödsel, då markens kvalitet inte har lika stor betydelse som vid odling av specialgrödor.

Regionala skillnader i arrendejord

Andelen arrenderad mark är störst på Åland samt i Lappland och Kajanaland. På Åland förklaras detta av höga markpriser, begränsad areal och brist på mark som lämpar sig för specialodling. I Lappland och Kajanaland beror utvecklingen sannolikt på andra, regionala faktorer. Särskilt i Kajanaland har antalet gårdar minskat mest i hela landet, vilket har frigjort mark för arrendemarknaden.

Priserna varierar kraftigt

Priserna på åkermark varierar betydligt. Som billigast bytte åkermark ägare för cirka 1 000 euro per hektar, medan priserna som högst uppgick till 20 000–23 000 euro per hektar. De sålda objekten varierade i storlek från två hektar till över 80 hektar.

År 2025 bytte cirka 5 000 hektar åkermark ägare, vilket motsvarar endast 0,2 procent av all jordbruksmark. Största delen av marken överlåts genom generationsväxlingar eller gårdsöverlåtelser, och uppgifter om dessa affärer ingår inte i statistiken.

Solkraft ökar konkurrensen om åkermark

Åkermark arrenderas också för annat än jordbruksbruk. Särskilt solkraft konkurrerar om åkermarken i områden där det finns tillräcklig kapacitet i elnätet.

– Enligt rapporteringen är arrendeperioderna för solkraft långa och arrendepriserna högre än inom jordbruket. I sådana fall kan arrendepriserna stiga till flera tusen euro per hektar. Dessa avtal är långvariga och åkermarken förlorar ofta sin stödberättigande status, konstaterar överaktuarie Anna‑Kaisa Jaakkonen vid Naturresursinstitutet (Luke).

Bakgrund till statistiken

Statistiken över köppriser baserar sig på Lantmäteriverkets köpeskillingsregister. Den omfattar köp av obebyggd, ren åkermark som bekräftats av köpvittne och där arealen är minst två hektar. Släktaffärer ingår inte.

Statistiken över arrendepriser baserar sig på LUKEs bokföringsdata. De senaste uppgifterna från Lantmäteriverket är från 2025 och bokföringsuppgifterna från 2024. Uppgifter om arrenderad mark baseras på LUKEs strukturstatistik. 

Pellon hinnat vaihtelevat voimakkaasti

Peltojen kauppahinnat vaihtelevat huomattavasti. Halvimmillaan pelto vaihtoi omistajaa noin tuhannen euron hehtaarihintaan, kun taas korkeimmillaan hinnat nousivat 20 000–23 000 euroon hehtaarilta. Myytyjen kohteiden peltoalat vaihtelivat kahdesta hehtaarista yli 80 hehtaariin.

Vuonna 2025 peltokaupoissa omistajaa vaihtoi noin 5 000 hehtaaria peltomaata, mikä vastaa vain 0,2 prosenttia koko maatalousmaasta. Suurin osa pellosta siirtyy omistajalta toiselle sukupolvenvaihdosten tai tilakauppojen yhteydessä, eikä näiden kauppojen hinnoista ole tietoa tässä tilastossa.

Aurinkovoimalat kiristävät kilpailua pelloista

Peltoa voidaan vuokrata myös muuhun kuin maatalouskäyttöön. Erityisesti aurinkovoimalat kilpailevat pellosta alueilla, joiden lähellä on riittävä sähköverkkokapasiteetti tuotetun sähkön siirtämiseen.

"Uutisoinnin perusteella aurinkovoimaloiden vuokra-ajat ovat pitkiä ja vuokrahinta parempi kuin maatalouskäytössä. Tällöin vuokrahinnat voivat nousta useisiin tuhansiin euroihin hehtaarilta. Tällaiset sopimukset ovat pitkäaikaisia ja usein pelto menettää maataloustukikelpoisuutensa", toteaa yliaktuaari Anna-Kaisa Jaakkonen Luonnonvarakeskuksesta (Luke).

Tilaston taustaa

Pellon kauppahintatilasto perustuu Maanmittauslaitoksen kauppahintatilaston aineistoon. Aineistossa on mukana rakentamattomasta, puhtaasta peltomaasta tehdyt kaupanvahvistajan vahvistamat kaupat, joissa pinta-ala on vähintään kaksi hehtaaria. Sukulaisuuskauppoja ei ole huomioitu.

Pellon vuokrahintatilasto perustuu Luken kannattavuuskirjanpitoaineistoon. Maanmittauslaitoksen tuoreimmat tiedot ovat vuodelta 2025 ja kannattavuuskirjanpitoaineiston tiedot vuodelta 2024. Vuokrapellon määrä perustuu Luken maatalous- ja puutarhayritysten rakennetilastoihin.