Spannmålsarealen minskade – åkermark övergick till gröngödslingsvall och proteingrödor

Enligt preliminära uppgifter från Naturresursinstitutet (Luke) skedde det måttliga förändringar i användningen av jordbruksmark år 2026. Arealen för spannmålsodling minskade tydligt, medan odlingen av gröngödslingsvall samt protein- och oljeväxter ökade. Sammantaget förblev användningen av jordbruksmark stabil och den totala arealen låg kvar på cirka 2,2 miljoner hektar.

Spannmålens såddareal minskade med cirka 70 000 hektar. Minskningen var bred och gällde alla huvudspannmål. Arealerna för råg och höstvete minskade mest, med över 20 procent. Arealerna för korn, havre och vårvete minskade mer måttligt.

Arealerna för protein- och oljeväxter ökade

Åkermark som frigjordes från spannmålsodling övergick särskilt till protein- och oljeväxter samt till gröngödslingsvall. Den sammanlagda ökningen för protein- och oljeväxter var över 20 000 hektar. Ärternas areal är nu större än någonsin och överstiger 50 000 hektar. Bondbönans areal återhämtade sig efter ett par svagare år till nästan 9 000 hektar. ”Ökningen av odlingen av proteingrödor stöder växtföljden, förbättrar markens kvävebalans och ökar produktionen av inhemskt proteinfoder”, säger överaktuarie Irene Rosokivi vid Naturresursinstitutet.
Såddarealen för oljeväxter ökade med nästan 12 000 hektar. Särskilt raps tog större areal, med en ökning på över 7 000 hektar, medan ryps ökade med endast cirka 10 procent. Bland specialgrödor ökade bland annat kummin, hampa och koriander. Också potatisarealen ökade med 7 procent, särskilt stärkelse- och industripotatis.

Ekonomin och växtföljden bakom förändringarna

Bakom minskningen av spannmålsarealen ligger ekonomiska faktorer och förändringar i växtföljden. Spannmålspriserna har varierat de senaste åren och legat relativt lågt, vilket har försämrat lönsamheten. Samtidigt har kostnaderna för insatsvaror varit höga. ”Odlingen har flyttats till grödor som binder kväve eller kräver mindre externa insatser, och växtföljden har diversifierats”, säger Rosokivi.

Vallar fortfarande största grödgruppen

Vallar var fortsatt den största grödgruppen och täckte över en tredjedel av den använda jordbruksmarken.

Den totala arealen träda ökade med nästan 25 000 hektar, främst till följd av ökningen av gröngödslingsvall. Bakom ökningen kan finnas flera faktorer, såsom stödincitament, ökade kostnader samt mål kopplade till diversifiering av växtföljden och förbättring av markens bördighet.
Tillsammans utgör gröngödslingsvall och naturvårdsåkrar över 80 procent av den totala trädesarealen. Arealen för traditionell svartträda, stubbträda och grönträda minskade. Andelen svartträda sjönk till under 2 procent av all träda.