Nya data om torvåkrar samlas in genom riksomfattande terrängkartläggning

Våren 2022 inleds en riksomfattande terrängkartläggning för att utreda torvåkrarnas läge och egenskaper. Med hjälp av uppdaterad information kan torvåkrar som är nödvändiga för jordbruksproduktionen identifieras regionalt och lämpliga åtgärder vidtas för att stödja ett klimatresistent jordbruk.

Naturresursinstitutets, Geologiska forskningscentralens, Lantmäteriverkets och Livsmedelsverkets gemensamma projekt Maatalousmaiden turvetieto (Jordbruksmarkens torvdata) strävar efter att komplettera bristen på information om förekomsten av jordbruksmark som utgörs av torvmarker. Forskarna i projektet samlar in ett nytt jordmånsmaterial från den första fältarbetsturen under våren och hösten 2022.

På grundval av resultaten kan jordbrukare erbjudas medel för att minska nedbrytningen av kol i torvåkrarna och främja ett klimatresistent jordbruk. Information om torvåkrarnas läge och kvalitet är till hjälp vid planeringen av användningen av torvåkrar i enlighet med gällande mål.

Exaktare bild av torvmarker med nya metoder

Enligt olika beräkningar utgörs 10–12 procent av den finska odlingsmarken av torvåkrar. För närvarande kan antalet torvåkrar uppskattas på grundval av jordmånskartor, jordmånsdatabasen eller markkartering som jordbrukarna gjort.

– Jordmånskartorna innehåller information om jordarter, men skalans noggrannhet är inte tillräcklig i hela landet. Den jordmånsdatabas som färdigställdes i slutet av 2010-talet beskriver jordarternas egenskaper och uppkomst. I fråga om markkartering är däremot praktiskt taget alla åkerskiften i Finland representerade, men de har främst bedömts på ett organoleptiskt sätt och främst baserat på plogskikt, berättar forskaren Tapio Salo från Naturresursinstitutet.

– Med existerande material får man bara en grov bild av förekomsten av torvmarker och torvåkrar, betonar Salo.

I projektet för jordbruksmarkens torvdata börjar vi samla in helt nytt jordmånsmaterial och strävar efter att kartlägga torvmarkerna ännu noggrannare. I arbetet utnyttjas den utveckling som skett inom fjärranalys och modelleringsmetoder.

Gammastrålningsmaterial som samlats in under Geologiska forskningscentralens lågflygningsmätningar är ett lovande verktyg för identifiering av torvmarker. Satellitbilder ger information om fuktighetsförhållandena i jordarterna, och materialet om höjden över havet visar i sin tur var torvmarkerna i myrarna är belägna. Utöver kartmaterial används vid utvecklingen av maskininlärningsmodeller punktvisa observationer från kartläggningar av jordmåner och andra provtagningar.

– Genom att kombinera dessa får vi material som tidigare inte använts särskilt mycket för att identifiera jordmånens egenskaper på riksomfattande nivå, berättar biträdande forskningsprofessor Maarit Middleton från Geologiska forskningscentralen.

Markägarnas godkännande säkerställs

För fältarbetsturer söks tillstånd för fältarbete hos markägarna. Genom att söka tillstånd säkerställs att markägaren är medveten om provtagningen och att provtagningen inte stör markägarens egen verksamhet.

Brev och förfrågningar skickas från under mars–juni 2022. Syftet är att genomföra fältarbete också nästa år.
– Den nya forskningsinformationen kommer att gynna hela branschen och klimatarbetet.  Vi hoppas att så många markägare som möjligt kommer att svara jakande på ansökan om tillstånd, säger geologen Matti Laatikainen från Geologiska forskningscentralen.

Projektet Maatalousmaiden turvetieto ingår i klimatåtgärdspaketet ”Fånga kolet” för jordbrukssektorn som inleddes av jord- och skogsbruksministeriet på våren 2020 i syfte att minska utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruk och annan markanvändning samt stärka kolsänkorna och kolreservoarerna. Projektets löptid är 2021–2023.