Ingen betydande förbättring i efterfrågan på skogsindustriprodukter i sikte

Trots att det redan syns små tecken på en ekonomisk återhämtning i euroområdet, förblir efterfrågan på skogsindustrins viktigaste marknadsområden fortsatt svag under innevarande och nästa år till följd av USA:s tullar, den stärkta euron, ett överutbud av skogsindustriprodukter och det svaga konsumentförtroendet. Virkesuttaget och virkesimporten hålls i Finland på samma nivå 2026 som under innevarande år. Rotpriserna förväntas sjunka på grund av de stora virkesförråden och begränsningarna på produktionen. Detta framgår av Naturresursinstitutets konjunkturrapport för skogssektorn.

Produktionen och exporten av sågade trävaror ökar i år – långsam tillväxt även nästa år

Den finländska produktionen och exporten av ökade snabbt under första halvåret 2025. Även exportpriset på sågvaror steg. Under årets lopp har ekonomiprognoserna för byggaktiviteten sänkts i Europa. Enligt prognoserna kommer byggaktiviteten i Västeuropa praktiskt taget inte att öka alls. Tillväxten förväntas komma långsamt igång igen 2026. USA:s tullpolitik inverkar indirekt på Finlands produktion och export av sågade varor samt på exportpriset i euro. Produktionen av sågade trävaror förväntas öka med tre procent och exporten med sju procent under 2025. Det genomsnittliga exportpriset förväntas stiga med sju procent. Enligt prognoserna ökar produktionen och exporten av sågvaror något och exportpriset stiger med två procent 2026 jämfört med innevarande år.

Den svaga byggkonjunkturen i Europa avspeglas på efterfrågan och priset på barrplywood. Efterfrågan på björkplywood påverkas i mindre grad av byggvolymerna i Europa än barrplywood, och björkplywood betingar fortfarande ett bra pris. År 2025 förväntas en minskning av produktionen av plywood med fem procent, exporten med tre procent och snittpriset på exporterad plywood med en procent jämfört med år 2024. De utdragna strejkerna vid UPM:s plywoodfabriker under första halvåret återspeglas i nedgången i produktions- och exportvolymerna. Produktions- och exportvolymerna av plywood 2026 beror i hög grad på hur byggkonjunkturen utvecklas i Europa. Nästa år förväntas produktionen och exporten av plywood öka med tre procent och det genomsnittliga exportpriset stiga med en procent jämfört med innevarande år.

Överutbud av produkter och svag efterfrågan utgör problem för kemiska skogsindustrin

Det förväntas ingen ljusning i marknadsläget för kartong ännu under nästa år, genom att det råder ett överutbud av kartong på marknaden och efterfrågan är fortsatt svag. Importtullar försvagar europeiska produkters konkurrenskraft i USA och påverkar Finlands export av kartong. Tullarna förändrar också de globala handelsflödena, genom att det till följd av tullarna importeras betydligt mer kartong från Asien till Europa än tidigare. Den finländska produktionen och exporten av kartong ökar både i år och nästa år med ett par procent i och med att Stora Ensos investering i Uleåborg ökar produktionskapaciteten för falskartong. På grund av det svaga marknadsläget sjunker exportpriserna på kartong med fyra procent både i år och nästa år.

Pappersproduktionen i Finland minskar som en följd av den nedgående efterfrågetrenden på marknaden. I år minskar produktionen och exporten med tre procent. Nästa år kommer produktionen att minska ytterligare på grund av nedskärningar i produktionskapaciteten för papper. Marknadsläget stramas åt även mer, genom att det i framtiden sannolikt kommer in mer papper från Asien och Sydamerika på den europeiska marknaden. Det genomsnittliga exportpriset på papper minskar med ungefär tre procent både under innevarande och nästa år på grund av obalans mellan utbud och efterfrågan.   

Den svaga exportefterfrågan återspeglas också i efterfrågan på och exporten av finländsk massa. Trots begränsningar av produktionen vid flera massabruk är produktionen och exporten av massa i år större än ifjol genom att jämförelsenivån är låg. Nästa år minskar både produktionen av både kemisk och mekanisk massa något i och med att papperstillverkningen minskar i Finland, men exporten av kemisk massa ökar tack vare en liten återhämtning av efterfrågan. Det genomsnittliga exportpriset från Finland sjunker med 3–4 procent både i år och nästa år.

Rekordhöga rotpriser 2025 – sjunkande rotpriser 2026

På rundvirkesmarknaden har rotpriserna sjunkit efter sommaren 2025, virkeshandelsvolymerna har tydligt minskat och industrins virkesförråd har ökat. Uttaget av industrivirke förväntas öka i år med en procent jämfört med ifjol och uppgå till 62,6 miljoner kubikmeter. Timmeruttaget ökar till 28,8 miljoner kubikmeter, eftersom trävaruindustrin produktion fortfarande låg på en hög nivå under första halvåret. Uttaget av massaved ökar till 33,8 miljoner kubikmeter. Rotpriserna enligt årsgenomsnittet för barrtimmer stiger med 3–5 procent i år, för björktimmer med en procent och för massaved med 4–5 procent. Importen av rundvirke förväntas ligga kvar på fjolårets nivå på fem miljoner kubikmeter.

År 2026 förblir uttaget av industrivirke på samma nivå som under innevarande år till följd av ändringar i virkesförråden, trots att produktionen inom såväl trävaruindustrin som kartongindustrin ökar något. Rotpriset på talltimmer minskar med ett par procent nästa år. För grantimmer förblir rotpriset nästan på innevarande års nivå genom att produktionen av sågade trävaror ökar något. Rotpriserna på massaved sjunker med 3–4 procent, då ökningen i kartongproduktionen inte räcker till för att kompensera den minskande produktionen av massa och i synnerhet papper, och priserna på slutprodukterna går ner. Importen av rundvirke, som huvudsakligen består av massaved och flis, är fortsättningsvis fem miljoner kubikmeter.

Rotpriserna enligt årsgenomsnittet stiger 2025 och virkesuttaget ökar med en procent jämfört med föregående år, vilket leder till att rotprisinkomsterna från privatskogar når en rekordnivå på 3,1 miljarder euro. Det är i genomsnitt 227 euro per hektar. År 2026 förutspås virkesuttaget ligga kvar på nästan samma nivå som i år, men på grund av nedgången i rotpriserna beräknas rotprisinkomsten sjunka till cirka tre miljarder euro (222 €/ha). Privatskogsbrukets rörelseresultat ökar 2025; däremot minskar den 2026 till följd av sjunkande rotpriser och ökande kostnader.

Mindre användning och sjunkande priser på skogsflis

År 2025 förväntas användningen av skogsflis vid värme- och kraftanläggningar minska med cirka fem procent till 10 miljoner kubikmeter. År 2026 fortsätter användningen av skogsflis att minska till cirka 9,8 miljoner kubikmeter i takt med att alternativa energiproduktionsformer blir vanligare. Priset på skogsflis vid värmeverken, som ökat kraftigt de senaste åren, förväntas också börja sjunka nästa år. Under 2025 och 2026 förväntas ingen betydande ökning av pelletstillverkningen i Finland, eftersom elektrifieringen av värmeproduktionen leder till minskande efterfrågan på pellets.

Mer information lämnas av

• Jari Viitanen, specialforskare, ekonomiutveckling, tfn 029 532 3033, jari.viitanen@luke.fi
• Antti Mutanen, specialforskare, trävaruindustrin, tfn 029 532 3070, antti.mutanen@luke.fi
• Matleena Kniivilä,ledande forskare, kemisk skogsindustri, tfn 029 532 2253, matleena.kniivila@luke.fi
• Esa-Jussi Viitala, specialforskare, skogsindustrins lönsamhet, tfn 029 532 5513, esa-jussi.viitala@luke.fi
• Marja Kallioniemi, forskare, sysselsättning inom skogssektorn, tfn 029 532 6207, marja.kallioniemi@luke.fi
• Jussi Leppänen, forskare, rundvirkesmarknaden, tfn 029 532 5444, jussi.leppanen@luke.fi
• Johanna Routa, specialforskare, bioenergimarknaden, tfn 029 532 5045, johanna.routa@luke.fi
• Markus Toikka, överaktuarie, privatskogsbruk, tfn 029 532 2303, markus.toikka@luke.fi