Fortsatt kraftig beståndsnedgång för laxen i Tana älv
Trots fyra år av förbud mot laxfiske i fördjupades den kraftiga beståndsnedgången för lax i Tana älv ytterligare år 2024. Nedgången antas bero framför allt på den kraftigt försämrade överlevnaden i havet hos laxen.
Laxövervakningen i Tana älvsystem sommaren 2024 uppvisade genomgående samma lägesbild, nämligen ett historiskt lågt antal leklaxar.
Ekolodningsplatsen i Tana älvs huvudfåra passerades av endast knappt 8 500 laxar, vilket var en minskning med nästa 60 procent jämfört med de tre föregående år som laxfisket varit förbjudet. Endast 500 laxar simmade upp i Utsjoki, som är älvens största biflöde på den finska sidan. Det är cirka 16 procent av långtidsmedeltalet (3 100 laxar). I verkligheten är minskningen ännu kraftigare, då man tar hänsyn till fiskeförbudet.
Den kraftiga nedgången i antalet leklaxar syntes också tydligt i dykinventeringarna i Tana älvs mindre biflöden under hösten. Lekbestånden var mycket små och i det minsta biflödet som omfattas av inventeringarna sågs endast sex lekande honlaxar, jämfört med långtidsmedeltalet på 33 honor.
”Trots förbudet mot laxfiske är trenden för laxbestånden i Tana älv mycket oroväckande”, säger forskare Panu Orell vid Naturresursinstitutet.
Figur 1. Beräknat antal uppvandrande laxar i Utsjoki 2020–2024 enligt inventering med undervattensvideo. Den svarta streckade linjen markerar långtidsmedeltalet. Fiskeförbud var 2021–2024.
Laxar återvänder inte från havet
Beståndsnedgången hos lax i Tana älv har pågått de senaste sex åren, och den rådande uppfattningen är att nedgången framför allt beror på ökande tidig dödlighet under den tid som laxen tillbringar i havet. Allt färre smolt som simmat ut i havet återvänder till Tana älv som vuxna leklaxar.
Orsakssambanden bakom den sämre havsöverlevnaden är inte kända, men den globala uppvärmningen och de snabba förändringarna i förhållandena i havet verkar inte gynna laxen. Däremot har förhållandena de senaste åren varit fördelaktiga för en kraftig beståndsökning hos puckellax, som är en invasiv främmande art.
”Laxbeståndens status har förutom i Tana älv försämrats också i flera av laxälvarna i norska Finnmarken”, säger forskningsprofessor Jaakko Erkinaro vid Naturresursinstitutet.
Laxsäsongen 2025
Prognosen för laxsäsongen nästa år är mycket dålig, genom att antalet grilse, det vill säga smålax som tillbringat ett år i havet, var exceptionellt lågt år 2024, och det förutspår en mycket dålig lekvandring av storlaxar år 2025. Dessutom är det möjligt att dammen som läggs tvärs över Tana älvs nedre lopp för att fiska bort puckellaxar även kommer att störa laxens lekvandring.