Ljusglimtar från Tana älv

Antalet leklaxar i Tana älv har ökat betydligt jämfört med det rekordsvaga året 2024. Ökningen i antalet laxar berodde huvudsakligen på en ökning i antalet grilse, det vill säga smålaxar som tillbringat ett år i havet. Totalt sett är det alltjämt få laxar som återvänder från havet till Tana älv.

”Vid dykinventeringar som genomfördes i biflödena i början av september erhölls exakta och aktuella uppgifter om ökningen av laxantalet i Tana älv. I två biflöden som har följts upp länge fyra- eller femdubblades laxantalet jämfört med 2024”, säger Panu Orell, forskare vid Naturresursinstitutet.

Även de preliminära uppgifterna från ekolodsuppföljningen i Tana älvs huvudfåra och videouppföljningen i Utsjoki bekräftar resultaten av dykinventeringarna. Antalet vandringslaxar i Tana älvs vattensystem var fler än året innan.

Även om antalet vandringslaxar i Tana älv har ökat avsevärt jämfört med året innan, är laxbeståndet som återvänder till älven mycket litet, när man beaktar att det har funnits ett förbud mot laxfiske i Tana älv och Tanafjorden i hela fem år. I Norge förbjöds dessutom havsfångst av lax vid nästa hela Finnmarks kust sommaren 2025.

”Enligt bedömning är den främsta orsaken till laxbeståndens svaga status att dödligheten hos lax under den tid som tillbringas i havet har ökat under de senaste sex–sju åren. Därför är det allt färre utvandrade smolt som återvänder från sin havsvandring till Tana älv som vuxna lekmogna laxar”, säger Orell.