Finska djurs gener fryses ner med ny metod
Husdjurens genetiska mångfald och arvsanlag och djurgenetiska resurser har hittills bevarats genom att starta genbanksbesättningar för lantraser och frysa ner deras embryon och spermier i flytande kväve. Nordiskt Genresurscenter (NordGen) anordnar i samarbete med Naturresursinstitutet en workshop för forskare och experter på artbevarande om en ny laboratoriemetod för långtidsförvaring av gener. Under workshopen den 3 och 4 april 2024 får experterna öva sig att frysa ner vävnadsmaterial som innehåller en individs arvsmassa.
– Sådant material är bland annat hudceller. Läderhuden, alltså det undre hudlagret, består främst av bindvävsceller. Det betyder att man utgående ett vävnadsprov från huden från ett djur kan i laboratorium odla fram bindvävsceller för förvaring i en genbank. Hudbiopsier kan göras på alla individer oavsett årstid, reproduktionsfas, ålder eller kön, säger seniorforskare Jaana Peippo från NordGen om fördelarna med metoden.
Den nya metoden lämpar sig i synnerhet för att bevara den genetiska mångfalden hos djurarter med säsongsmässig reproduktion, som get, ren och skogsren. Metoden kan användas utanför reproduktionsperioden, då det inte är möjligt att tillvarata könsceller och embryon. Långvarig kryokonservering av bindvävsceller är också viktig för att trygga den genetiska mångfalden hos djur som förökar sig året om.
– Tillsvidare har den här tekniken inte använts i Finlands nationella genresursprogram, men meningen är att metoden kommer att användas för kryokonservering av husdjurs gener redan inom en nära framtid. Med nya generationer minskar arternas genetiska variation. Från nedfrysta gener i en genbank kan man återinföra variation som gått förlorad, säger forskningsprofessor Juha Kantanen från Naturresursinstitutet. Han samordnar den djurgenetiska verksamheten inom det nationella genresursprogrammet.
– På det här sättet kan vi sannolikt i framtiden använda oss av genmaterial för olika djurarter, till exempel genom att differentiera könsceller ur bindvävsceller. I det här skedet vi vet visserligen inte hurdana artificiella förökningsmetoder det kommer att finnas de närmaste årtiondena, säger Jaana Peippo från NordGen om den framtida användningspotentialen för nedfryst genmaterial.
Workshoppen leds av internationella experter
Handledarna av övningsuppgifterna i workshoppen kommer från Storbritannien. Lucy Morgan föreläser om infrysning av somatiska celler, det vill säga andra celler än könsceller. Hon handleder också laboratoriearbetet under workshoppen. Tullis Matson föreläser om betydelsen av långvarig kryokonservering av vävnader för skyddet av hotade vilda djurarter.
Ytterligare information:
- Jaana Peippo, Nordiskt Genresurscenter (NordGen), jaana.peippo@nordgen.org, tfn +358 50 520 1138
- Juha Kantanen, Naturresursinstitutet, juha.kantanen@luke.fi, +358 29 532 6210
- Lucy Morgan, UK National Livestock Biobank
- Tullis Matson, Nature’s SAFE och UK National Livestock Biobank, +44 (0) 780 159 2111, anträffbar under workshoppen den 3 april, fr.o.m. klockan 13.
Jubileum för bevarande djurgenetiska resurser
Bevarandet av djurgenetiska resurser i Norden fyller 40 år. Med anledning av jubileet anordnas flera evenemang för att fira 40 år även av nationella insatser i Finland för att upprätthålla och bevara husdjurens gener och därigenom den biologiska mångfalden hos tamdjur.
Ett av jubileumsevenemangen är workshoppen Practical workshop on cryoconservation of animal genetic resources. Startskottet för året var NordGens jubileumsseminarium Milestones, challenges, and Nordic collaboration of livestock conservation. Fler evenemang kommer att anordnas under året.
Finland är ett av de första länderna i hela världen som började aktivt bevara husdjurs gener. Kommissionen för bevarande av husdjurens genetiska variation, som tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet, lämnade sitt betänkande 30 december 1983. Året därpå startade insatserna utifrån rekommendationerna i betänkande för att bevara de akut hotade koraserna östfinsk boskap och nordfinsk boskap (lapplandsko).