Mjölkkorens energibehov har uppdaterats utifrån forskningsdata
Under våren 2026 uppdaterades energibehoven för mjölkkor utifrån en stor datamängd med 960 observationer som samlats in från experiment i metabolisk kammare. Metaanalysen visade att underhållsbehovet för korna var högre, men att behovet för mjölkproduktion var lägre än i de tidigare kraven. Uppdateringen höjer energibehoven för icke-laktande kor.
Näringsbehov hos husdjur och fodervärden ligger till grund för sammansättningen av foderrationer som tillgodoser djurens näringsbehov på det mest ekonomiskt effektiva sättet. Finlands naturresursinstitut (Luke) ansvarar för fodervärderingsarbetet i Finland på uppdrag av Jord- och skogsbruksministeriet.
Nytt ME-behov
Det nya behovet av metaboliserbar energi för underhåll är: 0,63 MJ/kg × vikt0,75 kg ; och för mjölkproduktion: 5,0 MJ/kg energikorrigerad mjölk (EKM) × EKM, kg/dag.
Det högre energibehovet för underhåll beror troligen på den ökade andelen metaboliskt aktiva organ, såsom lever och tarmar, i takt med att mjölkproduktionen ökar. Dessutom baserades de tidigare kraven på experiment som genomfördes vid fastande metabolism.
Förfinad ekvation för korrigering av ME-intag
Samtidigt inkluderades mängderna urin- och metanenergi i ekvationen för korrigering av ME-intag. Dessa förluster minskar i takt med att intaget ökar, vilket innebär att korrigeringsledet har minskat jämfört med den tidigare versionen. Den nya korrigeringsformeln för ME-intag är:
-34,5 + 4,94 × MEm + 1,59 × TS-intag – 0,43 × CP + 0,0011 × CP² – 0,6 × TS-intag,
där MEm (MJ/kg TS) är fodrets okorrigerade ME-innehåll vid underhållsnivå, TS-intaget uttrycks i kg torrsubstans/dag och CP är fodrets råproteininnehåll (g/kg TS).
De uppdaterade kraven ger en mer exakt bedömning av energibehov och förbättrar optimeringen av foderrationen för mjölkkor. Ur praktisk synvinkel kompenserar uppdateringarna i huvudsak varandra. Det är dock viktigt att både beräkningsmodellerna för energibehov och energiintag är så korrekta som möjligt. Detta är särskilt viktigt för att utveckla fodereffektiviteten genom djuravel.
