Hoppa till huvudinnehållet

Aranda lättar ankar – Naturresursinstitutets forskare på väg mot Östersjön

Nyheten 20.9.2022
Aranda redo att åka till Östersjön. Bild: Jukka Pönni / Luke.

Den 20 september 2022 åker forskare från Naturresursinstitutet ut på den årliga forskningsresan på Östersjön där de samlar data om strömmings- och vassbuksbeståndens status i finska vatten.

I år fokuserar forskningsresan särskilt på den ökande avmagringen hos strömming som iakttagits de senaste åren och minskningen av pungräkor som strömmingen livnär sig på i Bottenhavet.

Våren 2022 var strömmingarna fortfarande magra, och de kommersiella fiskarnas fångster med ryssja var dåliga.

– Avmagringen 2021 illustreras av till exempel att strömmingar i årskullen 2008 var nästan 10 gram lättare i prover tagna 2021 än i prover från 2020. Genom att stora strömmingar har fiskats och dött av andra orsaker, har det under de senaste par åren i praktiken inte funnits unga strömmingar som vuxit upp och ersatt dem, säger specialforskare Jari Raitaniemi vid Naturresursinstitutet.

Pungräkan är kanske den viktigaste födan för stora strömmingar, men uppgifterna om dess populationsvariationer är bristfälliga. I höst börjar man regelbundet inventera pungräkor i samband med provtrålning av strömming. De senaste åren har man sett till och med stor årlig variation i mängden pungräkor i trålfångsterna.

Mycket magra strömmingar drogs upp vid provtrålning hösten 2021. Bild: Jukka Pönni / Luke.

Antalet fiskar utreds med ekolod – fiskarterna genom trålning

Forskningsresan företas som ekolodning längs en på förhand fastställd rutt, som omfattar Finlands ekonomiska zon med undantag av Bottenviken. I Bottenhavet omfattar ekolodningen också Sveriges ekonomiska zon, med undantag för territorialvattnen.

Utifrån ekolodningarna och provtrålningarna fastställs för varje havsområde eller fiskbestånd ett förekomstindex som används för beståndsberäkningar av strömming och vassbuk. Med förekomstindexen erhålls fiskeoberoende information om årskullarnas storlek och deras dödlighet mellan olika år. Ekolodning som utförs varje år kan också användas separat som en grov indikator för bland annat beståndsbiomassan.

Forskningsfartyget Aranda utrustas för provtrålningarna i samband med ekolodningarna med en tråltrumma (vänster), ett fiskhanteringslaboratorium (grå container till höger) samt med en ramp och tömningstratt och en våg (till vänster och ovanpå containern). Bild: Jukka Pönni / Luke.
Rutt- och provtagningsplan för Arandas forskningsresa 2022. De olika färgerna representerar olika havsområden, med ICES-område 30, Bottenhavet (strömmingsbeståndet i Bottniska viken), till vänster, norra delen av Östersjön (ICES-område 29) nedanom det och Finska viken (ICES-område 32) till höger. De två sistnämnda beskriver strömmingsbeståndet i Egentliga Östersjön och i Finska viken.

Forskningsresan ingår i bredare övervakning

Den årliga forskningsresan ingår ett internationellt Östersjöprojekt (Baltic International Acoustic Survey, BIAS) som är ett åtagande under EU:s gemensamma fiskeripolitik och samordnas av Internationella havsforskningsrådet (ICES). I projektet undersöker samtliga Östersjöländer sina havsområden ungefär samtidigt.

Forskningstidpunkten är på hösten då strömmingarna är ute på födosökning på öppna havet, och kartläggningen utförs samtidigt för att minimera risken för att samma fiskar räknas två gånger då de simmar runt. Undersökningsresan görs med Finlands miljöcentrals fartyg Aranda, som varje år utrustas separat för trålning och fångsthantering.

Den information som samlas in under resan används främst av ICES. Rådet ger en rekommendation om de största hållbara fångstvolymerna från vilka länderna tilldelas årliga fiskekvoter.