Åkrarnas sårbarhet för erosion har kartlagts – Naturresursinstitutets nya data och karttjänst möjliggör bättre inriktning av vattenskydd

Naturresursinstitutets nya karterade data och karttjänst över erosionsförhållandena hjälper att inrikta erosionsförebyggande insatser och på så sätt förbättra vattenskyddet i hela Finland. Med erosionen sköljs stora mängder jord och jordbundna näringsämnen ut i vattnet, och därför är minskning av vattenerosionen från åkrarna ett måste för att förbättra vattenstatus i vattendragen och Östersjön. Det urlakade materialet gör vattnet grumligt och leder till uppslamning och eutrofiering. Erosionen påverkar också närings- och kolförråden i åkermarken och därigenom dess avkastningspotential.

Jordbruket är den största enskilda antropogena faktor (dvs. som kan härledas ur mänsklig verksamhet) som belastar vattendragen och Östersjön. Betydande insatser för att minska vattenbelastningen har gjorts de senaste årtiondena, men de märkbara resultaten har uteblivit. En orsak till detta har varit avsaknaden av data i kartformat över förekomsten av erosionskänsliga områden.

– Naturresursinstitutets nya datamaterial och karttjänst gör det möjligt att inrikta och planera erosionsbekämpning såväl för hela Finland som för enskilda åkerskiften, vilket inte har varit möjligt tidigare, säger specialforskare Timo Räsänen vid Naturresursinstitutet.

En stor fördel med datamaterialet och karttjänsten är att de täcker hela Finland med hög noggrannhet på lokal nivå och gör det möjligt att urskilja olika slags områden med hög erosionsrisk.

– I en del områden ser vi hög risk för erosion just vid vattendragen, som längs många av de åar som mynnar ut i Skärgårdshavet, medan sårbara åkermarker i andra områden kan ligga längre bort från vattendragen”, säger Timo Räsänen. ”Detta påverkar sedan om vattenbelastning från erosion bäst bekämpas med skyddszoner eller med växttäcke vintertid. Med hjälp av exakta data kan åtgärderna anpassas med stor lokal precision, säger han vidare.  

Datamaterialet och karttjänsten bygger på erosionsmodellen RUSLE, som används allmänt runtom i världen och har befunnits vara användbar även i Finland. Modellen beskriver vattenerosionen utifrån de viktigaste faktorerna i erosionsprocessen, som bland annat nederbörd, jordart, terrängform, växtlighet och erosionsbekämpning. Den lämpar sig synnerligen väl för framtagning av stora datamängder. Åkermarksdata för Finland kunde tas fram med två meter stora kartceller, tack vare utvecklingen inom beräkning höjdmodeller med hög upplösning och resurserna för stordatabearbetning. 

Erosionsdatamaterialet finns fritt tillgängligt för nedladdning från tjänsten Paituli, som upprätthålls av CSC-Tieteen tietotekniikan keskus Oy. Materialet lämpar sig för till exempel myndigheter och forskare samt andra parter och organisationer som arbetar med restaurering och skydd av vattendrag. I karttjänsten kan man granska åkermarkens sårbarhet för erosion direkt med en webbläsare på dator, surfplatta eller mobiltelefon. Tjänsten hjälper till exempel jordbrukare att ta reda på erosionsrisken på sina åkrar och välja de erosionsförebyggande åtgärder som bäst lämpar sig för de lokala förhållandena och gårdens produktionsinriktning.

För framställningen av datamaterialet och forskningen för det stod gruppen för vattenbelastning vid Naturresursinstitutets Naturresursenhet. Arbetet leddes av specialforskare Timo Räsänen. Yrkeshögskolan Karelia deltog också i arbetet för den tidigare versionen av materialet.