Metodbeskrivning för beräkning av skogens kolbalans per landskap 2015–2023

Juha Mikola, Helena Haakana, Markus Haakana, Juha Heikkinen, Jukka-Pekka Myllykangas, Minna Räty/Naturresursinstitutet 29.9.2025

Skogens kolbalans per landskap beräknades enligt metoden för ”skogsmark som bevarats skogsmark” i den nationella växthusgasinventeringen (Statistikcentralen 2024). Beräkningarna gjordes om möjligt på landskapsnivå, men för vissa variabler är det inte möjligt att ta fram tillförlitliga värden per landskap. Detta gäller bland annat konversionsfaktorerna för biomassa i beståndstillväxten och virkesavgången (dvs. omvandling av virkesvolymen till biomassa). För dessa variabler användes växthusgasinventeringens värden för Norra Finland (landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland) och Södra Finland (de övriga landskapen). Beskogade arealer och energianvändning av hyggesrester togs inte med i beräkningarna per landskap.

Virkestillväxten och den naturliga virkesavgången per landskap beräknades utifrån resultaten från den tolfte och trettonde riksskogstaxeringen (RST12 omfattar åren 2014–2018 och RST13 åren 2019–2023). Uppgifterna om avverkningsuttaget per landskap hämtades från Naturresursinstitutets statistik över virkesavgången (Naturresursinstitutet 2023). Det totala virkesuttaget i landskapet fördelades mellan mineraljordar och torvmarker enligt proportionen mellan avverkade arealer på mineraljordar respektive torvmarker på permanenta provytor i RST-materialet.

Virkestillväxten och den naturliga avgången och virkesuttaget omvandlades till tillväxt och avgång av biomassa i trädbeståndet med hjälp av konversionsfaktorer för biomassa som räknats fram utifrån RST-materialet. Konversionsfaktorerna är specifika för olika trädslag (tall, gran, lövträd) och beräkningarna görs separat för mineraljordar och torvmarker. Eftersom beräkning av konversionsfaktorerna utifrån RST-materialet för varje landskap skulle ha lett till alltför stora osäkerheter, tillämpades på landskapen de faktorer för Södra Finland och Norra Finland som används i växthusgasinventeringen. På vardera av de två RST-perioderna tillämpades egna faktorer.

Skogens kolbalans per landskap beräknades på samma sätt som i växthusgasinventeringen genom att trädens årliga biomassatillväxten dra av det årliga totala uttaget av trädbiomassa.

Kolbalansen i marken beräknades på samma sätt som i växthusgasinventeringen separat för mineraljordar och torvmarker. Beräkningarna av förändringen av kolförrådet i mineraljordar bygger på markkolsmodellen Yasso07 och ingångsdata om förnan som härletts från riksskogstaxeringens beståndsdata, medan koldioxidutsläppen från marken i torrlagda torvmarksskogar beräknas med en metod som bygger på mätningar på utdikade torvmarker (Alm m.fl. 2023). Även i metoden för torvmarker används Yasso07 för beräkning av förändringen i kolförrådet i avverkningsresterna och den naturliga avgången.

Arealerna av torvmotyperna i markmodellen för utdikade torvmarker och beståndsgrundytorna per torvmotyp beräknades för varje landskap separat utifrån RST-materialet. Markutsläppen av metan och lustgas från torvmarksskogar beräknades med de utsläppsfaktorer som används i inventeringen samt utifrån uppgifterna om torvmotypernas arealer och dikningsstatus per landskap. Metan- och lustgasutsläppen konverterades till koldioxidekvivalenter (CO2e) med omräkningsfaktorer enligt GWP AR5 (IPCC 2021). Väderuppgifterna för bägge markmodellerna sammanställdes separat för varje landskap utifrån Meteorologiska institutets rasterdata med rutor om 10 km × 10 km.

Ingångsdata om förna i markmodellerna omfattar beståndsbiomassan, den naturliga avgången, avverkningsresterna och växtligheten i fältskiktet. Beståndsbiomassan och biomassafraktionerna (löv, grenar, stammar, stubbar, rötter) räknades fram från virkesvolymerna enligt RST-materialet med landskapsspecifika konversionsfaktorer för biomassa. Därefter beräknades ingångsdata för förnan i det levande trädbeståndet utifrån biomassafraktionerna med de koefficienter för förnaproduktion i Södra Finland och Norra Finland som används i växthusgasinventeringen.

Virkesvolymen för naturlig avgång beräknades utifrån RST-materialet och volymerna för virkesuttaget erhölls ur Naturresursinstitutets statistik för varje landskap separat. Virkesvolymerna för naturlig avgång respektive avverkningsuttag konverterades till biomassafraktioner med omräkningsfaktorerna för Södra Finland och Norra Finland. Avseende den naturliga avgången ingår samtliga biomassafraktioner i ingångsdata för förna, med i avverkningsuttaget omfattar ingångsdata för förna alla fraktioner utom avverkat stamvirke.

För den förna som bildas av växtligheten i fältskiktet användes uppskattningarna för Södra Finland och Norra Finland i växthusgasinventeringen.

För att uppskattningen av förändringen i kolförrådet enligt markmodellen Yasso07 ska vara tillförlitlig, måste beräkningen påbörjas och inkludera indata om förnan redan före den aktuella granskningsperioden. Eftersom landskapsspecifika indata om förnan genererades endast från materialet från RST12 och RST13, skapades längre tidsserier för indata om förnan genom att till landskapsspecifika data från och med 2015 lägga till indata om förnan före 2015 som räknats fram för växthusgasinventeringen med en indelning i Södra Finland och Norra Finland. Fram till 2015 tillämpades för landskapen i Södra Finland och i Norra Finland som indata den genomsnittliga mängden förna per hektar i Södra Finland respektive i Norra Finland, visserligen så att den mängd förna som beräknats för varje landskap 2014 enligt fördelningen i Södra Finland och Norra Finland justerades enligt landskapets värden för mängden förna 2015. Därigenom landar ingångsdata om mängden förna i varje landskap före 2015 på en nivå som är typisk för landskapet och följer den allmänna trenden över tid för Södra Finland eller Norra Finland.

Landskapens arealer överensstämmer med Lantmäteriverkets officiella areauppgifter från 1 januari 2024.  De totala skogsmarksarealerna per landskap, indelningen i mineraljord och torvmark samt den vidare indelningen av torvmarker i torvmotyper och avvattningsklasser (nydikning/förändring eller torvmo; påverkar beräkningen av metanutsläppen från torvmarken) beräknades med hjälp av areaberäkningsmetoden i växthusgasinventeringen. Metoden utgår från arealuppgifterna från RST10. Tidsserierna för arealer bygger på dessa uppgifter med utnyttjande av arealerna av klasserna med förändrad markanvändning i RST11–RST13. De senaste förändringarna klarlades också med hjälp av geodata. Vid beräkningen av representativiteten av RST-provytorna (hur stor skogsareal en provyta representerar) beaktades förutom urvalsområdena i RST (olika urval beroende på område) även landskapsgränser samt att provytorna eventuellt var ojämnt fördelade mellan landskapen. Interpoleringarna av torvmotypernas och avvattningsklassernas arealer mellan mittenåren för olika RST-omgångar gjordes på landskapsnivå.

Beräkningen av skogens kolbalans är förknippad med osäkerheter, som anknyter till urvalet av ståndorter i skogen och till mätningarna samt de statistikuppgifter och modeller som används i beräkningarna. I beräkningarna per landskap ökar den urvalsbetingade osäkerheten i resultaten av växthusgasinventeringen ungefär fyrfaldigt då de skogsytor som är föremål för mätningarna fördelas mellan landskapen. Dessutom saknas landskapsvisa data för vissa variabler, eller alternativt skulle beräkningar per landskap ge upphov till alltför stora osäkerheter och i dessa fall har växthusgasinventeringens värden för Södra Finland och Norra Finland använts. Detta förfarande utjämnar skillnaderna mellan landskapen.

Alm, J., Wall, A., Myllykangas, J.-P., Ojanen, P., Heikkinen, J., Henttonen, H. M., Laiho, R., Minkkinen, K., Tuomainen, T. & Mikola, J. 2023. A new method for estimating carbon dioxide emissions from drained peatland forest soils for the greenhouse gas inventory of Finland. Biogeosciences 20: 3827–3855. https://doi.org/10.5194/bg-20-3827-2023

Naturresursinstitutet 2023. Virkesuttag och virkesavgång. https://www.luke.fi/sv/statistik/virkesuttag-och-virkesforradets-avgang

IPCC 2021. Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press. https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1

Statistikcentralen 2024. GREENHOUSE GAS EMISSIONS IN FINLAND 1990 to 2022. National Inventory Document under the UNFCCC. Submission to the European Union 15 March 2024. Sida 315–316.

RST 2024. Riksskogstaxering (RST). 2024. Naturresursinstitutet. https://www.luke.fi/fi/seurannat/valtakunnan-metsien-inventointi-vmi [4.3.2025] (endast på finska)