Hoppa till huvudinnehållet

Får vi inhemsk spannmål i år?

Blogg 19.8.2022 Anneli Partala

Fjolårets spannmålsskörd i Finland var historiskt liten med en volym som var på en 10 procent lägre nivå jämfört med vår årliga konsumtion. För oss vanliga medborgare innebar detta ingen brist på mat och den var bara en mycket liten orsak till att kostnaderna för våra livsmedelsköp ökade. Skördarna för i fjol, i år och nästa höst och många andra större faktorer kan dock tillsammans ha stor betydelse för tillgången på finländska livsmedel under de kommande åren.

Korn. Bild: Erkki Oksanen / Luke.

En genomsnittlig spannmålsskörd förväntas

Enligt Naturresursinstitutets skördeprognos kan man för närvarande, innan skörden bärgas, förvänta sig en spannmålsskörd på cirka 3,6* miljarder kilo. Den är genomsnittlig men klart, det vill säga 38* procent, större än i fjol. Kornskörden uppskattas bli 1,4 miljarder kilo, havreskörden 1,2 miljarder kilo, veteskörden 870* miljoner kilo och rågskörden 69* miljoner kilo. Endast rågskörden räcker inte till för vår årliga konsumtion alltså är vi troligtvis tvungna att importera råg till Finland nästa vinter.

Hur säker är skördeprognosen? Prognosen är en uppskattning och spannmålsskörden är känd först när den finns i spannmålslårarna. Denna sanning för jordbrukarna förgås inte. Vi kommer alltså att få vänta flera månader på den slutliga sanningen om spannmålsskördens storlek – och kvalitet. Senhöstens väder spelar en betydande roll för detta!

I fjol uppskattade Naturresursinstitutet att spannmålsskörden skulle uppgå till 3,1 miljarder kilo i mitten av juli och till 2,8 miljarder kilo i slutet av augusti. Den spannmålsskörd som slutligen bärgades 2021 uppgick till 2,6 miljarder kilo, det vill säga att den uppskattade skörden i juli var 20 procent och i augusti 7 procent större än den slutliga skörden.

Gick fjorårets skördeprognoser alltså snett? Det tycker jag inte, eftersom uppskattningen alltid är en uppfattning som grundar sig på tillgängliga uppgifter. Skördeprognosen grundar sig på två goda källor: de besådda arealer som jordbrukarna meddelat till stödförvaltningen och skördeprognoser som upprättats av växtodlingsexperter vid regionala ProAgria-centraler. Formeln som används för skördeprognosen är enkel: areal*skördeprognos (skörd/areal) = skörd.

Den slutgiltiga sanningen

Precis som i mer än hundra år får vi de slutliga skördeuppgifterna direkt från jordbrukarna efter skörden. Vi sammanställer den slutliga officiella skördestatistiken för Finland av uppgifter från enskilda gårdar. För jordbrukarna är korrekta uppgifter ytterst viktiga: vi finländare uppskattar korrekta uppgifter vid beslutsfattande och därför har också jordbrukarna och de som utarbetar statistiken som mål att producera sådana uppgifter.

Genast efter skörden, det vill säga i oktober och november, får de cirka 6 000 gårdar som valts ut för att representera hela den inhemska produktionen en statistikförfrågan om skörden. Utifrån de uppgifter som gårdarna lämnar publiceras en preliminär statistik i slutet av november och den slutliga statistiken i februari nästa år.

Innan vi får uppgifterna från jordbrukarna sammanställer vi en skördeprognos till i september. Den blir tillgänglig den 23 september.

Genom att prenumerera på önskad statistik till din e-post får du tillgång till Naturresursinstitutets statistik genast när den färdigställs. Du kan också välja språk, det vill säga samma uppgifter finns på finska, svenska och engelska.
 

* Siffrorna har korrigerats 19.8.2022 kl. 12:30.