Skördestatistik

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tike har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014), statistiklagen (280/2004) samt Europaparlamentets och rådets förordning om skördestatistik (543/2009).

Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1 Statistikuppgifternas relevans

1.1 Uppgiftsinnehåll och användningsändamål

Skördestatistiken innehåller uppgifter om de viktigaste odlingsväxternas skördar i Finland. Statistiken beskriver växtproduktionens volym både totalt och per areal. Statistiken används både nationellt och internationellt. Statistiken är en del av Europeiska statistiksystemet (ESS). EU:s statistikkontor Eurostat och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO publicerar statistiska uppgifter i sina webbtjänster. Statistiken utnyttjas också i upprättandet av annan statistik, såsom statistiken över utnyttjad åkerareal, användningen av skörden på gårdarna, spannmålsbalansen och näringsbalansen. Andra instanser som använder statistiken är forskning, jordbruksförvaltningen, företag inom branscherna för jordbruk och livsmedel, jordbrukare, intresseorganisationer, rådgivning och massmedier.

Det finns fyra statistiska offentliggöranden per år.

1.2. Begrepp och klassifikationer

Växtklassificeringen följer huvudsakligen de internationella växtgrupperingarna.

Nedan preciseras klassificeringen av odlingsväxter till de delar som deras innehåll inte framgår av statistiktabellerna. Växtnamnen följer de beteckningar (växtkoder) som registren i landskapsförvaltningens datasystem innehåller.

Blandsäd: blandsäd (stråsäd och stråsäd + oljeväxter), blandat växtbestånd (proteingrödor + minst 50 % spannmål) och en blandning: ärt/bondböna/sötlupin över 50 % + spannmål

Helsädesensilage inkluderar sädesbestånd som bärgats efter att strået gått i ax (korn, havre, vete och blandsäd).

Ensilerad spannmål inkluderar kärnor som bärgats genom tröskning och som ensilerats som färska (korn, havre, vete och blandsäd).

Färsk spannmål inkluderar helsädesensilage och ensilerad spannmål.

Areal anges som tusentals hektar (1 ha = 10 000 m2). Med det avses den areal från vilken skörden bärgats, dvs. skadearealen och övrig obärgad areal ingår inte i denna areal.

Skörd anges både i kilo per hektar och som total skörd som miljoner kilo. Skörden anges som torkad skörd för spannmål, oljeväxter och proteinväxter.

Torrsubstanshalten anges om foderväxter vid bärgningstidpunkten.

Områdesklassificeringen baserar sig på de områden som definieras enligt den kommun inom vars område gårdens driftscentrum är beläget. Uppgifterna gäller både på hela landets nivå samt områdesvis.

1.3 Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare

Statistiken beskriver de vanligaste odlingsväxternas volymer inom åkerväxtproduktion på gårdar som ingår i lantbruks- och trädgårdsföretagsregistret. I de två första statistikpublikationerna insamlas de växtspecifika skördeprognoserna på kommunnivå från ProAgrias samt lantbruks- och hushållssällskapens experter. Till den slutliga statistiken insamlas skördeuppgifterna från lantbruken genom en urvalsundersökning.

1.4. Beaktande av användarperspektivet

Respons av dem som använder statistiken insamlas aktivt i samband med seminarier och möten om statistikreformer, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt i kundnöjdhetsstatistik. Även direkt respons tas emot.

Responsen följs upp och beaktas i utvecklingen av statistiken. Statistikens innehåll och de statistiska uppgifternas relevans utvärderas bland annat vid marknadsarbetsgruppens möten som ordnas av Spannmålsbranschens samarbetsgrupp.

2. Uppgifternas exakthet och riktighet

Kraven på exakthet i Europaparlamentets och rådets förordning om skördestatistik (543/2009) har beaktats i skördestatistiken.

2.1. Undersökningsmetod

Till de två första skördeprognoserna insamlas de kommunspecifika expertuppskattningarna genom en webbtjänst. Utifrån experternas kommunspecifika uppskattningar beräknas de växtspecifika skördarna per kommun genom att som areal använda växtspecifika arealer som erhålls från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem. Skördeprognoserna som saknas imputeras med ProAgria Centralens medelvärde eller, om det saknas, med medelvärdet för hela landet. En uppskattning av den totala skörden (milj. kg) erhålls genom att räkna ihop de kommunspecifika skördeprognoserna.

Luke samlar in uppgifterna genom en urvalsundersökning, där urvalsmetoden är stratifierat urval. Populationen i urvalet utgörs av gårdarna i lantbruks- och trädgårdsföretagsregistret (2020 ca 45 600 gårdar). Registret innehåller alla de gårdar som idkar lantbruk och trädgårdsproduktion och vars ekonomiska storlek överstiger registrets nedre gräns på 2000 euro. Avkastningen beräknas med SO-metoden. En detaljerad beskrivning av den finns i kvalitetsbeskrivningen av statistiken över struktur av jordbruks- och trädgårdsföretag. Urvalet är indelat enligt tre egenskaper: gårdens geografiska läge (NTM-central), produktionsinriktning och gårdsstorlek. Därigenom blir urvalet så representativt som möjligt. Uppgifterna samlas in av gårdarna elektroniskt och som en telefonenkät. År 2020 urvalet omfattade ca 6 200 gårdar, av vilka ca 700 är ekologiska gårdar. Svarsprocenten för nettourvalet översteg 93 %.

De data man samlar in vid skördeundersökningen estimeras genom normal estimering med viktning för stratifierad sampling. Observerade värden som visat sig vara inkorrekta korrigeras eller stryks från materialet. Om man fått in ett värde för gårdens skörd som snedvrider totalresultaten stryks värdet från det fraktil det representerar och ombildas till ett eget fraktil. De hektarskördar och den skördekvalitet som presenteras i statistiken över odlingsväxternas skörd har räknats fram på detta sätt. Totalskörden har beräknats genom att multiplicera hektarskörden med den skördade arealen.

Till och med 2015 beräknades arealen (den skördade arealen) för merparten växter genom att från odlingsarealen avdra totalt förstörd areal som erhålls från anmälningarna om skördeskador. Bägge arealerna erhölls växtspecifikt från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem. Från och med 2016 ska uppgifterna om skördad areal från urvalsundersökningen utnyttjas för alla växter eftersom skördeskadearealer inte längre är tillgängliga.

Vallfoderarealen delas på basis av urvalsuppgifterna upp i torrhö-, ensilage- och saftfoderareal enligt användningen av den första skörden. Från arealen för havre, korn, vårvete och blandsäd har man sedan 2007 och för höstvete och råg sedan 2021 dessutom dragit av den i urvalet estimerade arealen för färsk spannmål. För ärter och bondböna sedan 2017 har man estimerat arealen för färsk skörd.

2.2 Faktorer som inverkar på statistikens tillförlitlighet

De statistiska målgrupperna uppdateras en gång om året. På detta sätt säkerställer man att målgruppens gårdar är med i statistiken. Därigenom täcker statistiken nästan 100 procent av målgruppen.

De växtspecifika skördade arealerna i skördestatistiken kan anses vara mest tillförlitliga för de växters del vars odlingsareal erhålls från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem. Uppgifterna om skördad areal som erhålls från skördeundersökningen utnyttjas för alla växtgrupper. Från skördeundersökningen erhålls vidare för vall- och spannmålsväxter de skördade arealerna enligt växtgrupperingen som publiceras i statistiken. Uppgifterna om de skördade arealerna för dessa växter är inte riktigt lika exakta som för de övriga växterna.

Skördeförfrågan om odlingsväxter är en urvalsundersökning, och därför estimeras de slutliga resultaten med viktkoefficienter. Den gruppspecifika viktkoefficienten beräknas genom att dividera antalet gårdar i urvalsramen med antalet gårdar som svarat på urvalsförfrågan. Vid estimeringen av resultaten används SAS-programvaran. Felvarianserna estimeras med SAS-programmets CLAN-makro. På hela landets nivå varierar de proportionella medelfelen för estimaten av hektarskörden av de viktigaste spannmålssorterna mellan cirka 1–2 procent. De regionala medelfelen varierar mer.

Jordbrukarna tillfrågas om totalskörden av de olika odlingsväxterna. Den angivna mängden kan basera sig på vägning, volymmätning eller uppskattning enligt ögonmått. I fråga om skördarna kan uppgifternas tillförlitlighet försvagas av vissa observationsfel. Andra eventuella felkällor är fel som kan uppkomma vid hanteringen av data eller vid samplingen. Ett sampel är kanske inte den mest representativa populationen då det gäller att få fram data om grödor vars odlingsareal är liten. Ju större den odlade arealen av en odlingsväxt är, desto tillförlitligare är också uppskattningen av dess skörd.

Också den beräknade skörden av sockerbetor skiljer sig från de andra växtslagen, eftersom den slutliga totalskörden fås från Centralen för sockerbetsforskning. Uppgiften om skörden är lika med den totalskörd som sockerbetsindustrin tagit emot.

2.3 Förfarande för rättelse av fel

Fel som observeras i statistiken rättas så snabbt som möjligt i enlighet med rekommendationerna av Delegationen för Finlands officiella statistik. De rättade uppgifterna publiceras på statistikens hemsida.

3 Uppgifternas aktualitet och punklighet

Skördestatistiken publiceras fyra gånger under statistikåret. De två första skördeprognoserna publiceras under växtperioden. Den tredje publikationen ges ut i november under statistikåret och den slutliga statistiken f i mars påföljande år efter statistikåret. Uppgifternas publiceringstidpunkter meddelas i publiceringskalendern för statistiken på webbplats: tat.luke.fi/sv/statistikkalendarium

4 Statistikens enhetlighet och jämförbarhet

Från och med 2020 har statistiken över ekologiska grödor avskaffats som sin egen statistik och införlivats i skördestatistiken. Från och med 2020 omfattar statistiken uppgifter om den konventionella skörden utöver den totala skörden och den ekologiska skörden.

Luke publicerade till och med 2015 även en separat förhandsstatistik två gånger under växtperioden. Uppgifterna i den baserade sig på de uppskattade uppgifterna om odlingsarealen som erhålls från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem och de kommunspecifika uppskattningarna om skördenivån som ProAgrias experter uppgett. Den uppskattade skörden enligt den preliminära skördestatistiken för hela landet publicerades årligen i juli och i augusti/september. Från och med 2016 uppgörs den preliminära skördestatistiken inte längre som en separat statistik utan den har istället slagits samman med skördestatistiken. De tredje förhandsuppgifterna om skördestatistiken och de slutliga skördeuppgifterna färdigställs senare och de innehåller mer exakt och omfattande växtspecifik information såväl om den skördade arealen och om skördemängden.

Statistik över odlingsväxternas skörd har förts årligen sedan år 1920. Hektarskördarna är jämförbara för hela statistikföringstiden. För totalskördarnas del blev statistikföringen noggrannare år 1995, då man började basera uppgifterna om odlingsarealerna på uppgifterna om totalarealer enligt landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem som hör till landsbygdsnäringsregistret. Från och med år 2000 ingår i totalarealerna också arealerna för de gårdar som inte ansöker om stöd. Före år 1995 baserade sig också arealuppgifterna på en urvalsundersökning.

År 2000 utvidgades statistikens population till att även omfatta gårdar som inte sökt stöd. År 2013 ändrades definitionen av gårdar i populationen så att den baserar sig på gårdens ekonomiska storlek. Ändringen minskade något antalet gårdar i populationen. Ingendera av de ovan nämnda ändringarna i basregistren har en signifikant inverkan på skördestatistiken.

I och med att odlingens omfattning i fråga om de olika växtslagen har förändras har också de statistikförda växtslagen ändrats något under årens lopp.

5 Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken publiceras i nättjänst på adressen: stat.luke.fi/sv

Uppgifterna finns också tillgängliga i Naturresursinstitutets statistikdatabas.

Uppgifterna har publicerats tidigare årligen i Lantbruksstatistisk årsbok. Förfrågningar i anslutning till statistiken besvaras av informationstjänst, telefon 0295 32 2200, mån-fre kl. 9-16.

En beskrivning av statistiken finns på statistikens hemsida.