Kvalitetsbeskrivning av statistik om virkesuttag och virkesförrådets avgång

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Skogsforskningsinstitutet (Metla) har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Statistikproduktionen grundar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014), tullagen (1466/94) samt statistiklagen (280/2004).

Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.
 

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1. Datainnehåll och användningsändamål 

I virkesuttaget statistikförs stamved som i alla skogar i Finland avverkats som råvara för industrin och för energiproduktion.

I virkesavgången ingår virkesuttaget samt stamved som blir kvar i skogen som hyggesavfall samt virke som dött på naturlig väg och blir kvar oanvänt.

Uppgifterna om virkesuttaget och virkeavgången används för att följa upp användningen av och användningsgraden för virkesresurserna både i hela landet och regionalt. Det vanligaste är att virkesuttaget jämförs med uppskattningarna av avverkningsmöjligheterna som görs utifrån skogsresursuppgifterna och virkesuttaget med trädbeståndets tillväxt. Bland annat skogsindustriföretagen och virkesanskaffningsorganisationerna använder uppgifterna i sin beslutsprocess. Den nationella skogsstrategin 2025 och de anknytande regionala målprogrammen används och är viktiga i bland annat skogspolitiken.

1.2 Begrepp och klassificeringar

Virkesuttaget består av stamträd som avverkats för att användas för tillverkning av skogsindustriprodukter (uttag av industrivirke) och för energiproduktion (uttag av energivirke), inklusive virke som avverkas för export.

Uttaget av industrivirke omfattar

• industrivirke som avverkats för tillverkning av skogsindustriprodukter i Finland och för export, samt

• de egna skogarnas stamved som privata skogsägare låtit såga till sågvirke (virke för husbehov).

Uttaget av energived omfattar
• brännved och flis som framställts av stamved och används för uppvärmning av småhus (bostadssmåhus, gårdsbruksenheter och fritidsbostäder), samt

• den inhemska stamved som används för energiproduktion vid värme- och kraftverk och som inte ingår i uttaget av industrivirke.

Virkesförrådets avgång omfattar:

• virke som hör till avverkningsuttaget, samt

• den stamved som i form av avverkningsrester blir kvar i skogen efter avverkningen, dvs. spillvirke, och

• stamved som dött på naturlig väg och blir kvar i skogen, dvs. naturlig avgång.

Virkesuttaget och virkesavgången statistikförs utifrån tidpunkten för genomförandet av avverkningen och utifrån avverkningsplatsernas läge. Finlands skogscentrals verksamhetsområden, landskapen och prisområdena för virke används som områdesindelning i den kalenderårsspecifika statistiken. Uppgifterna publiceras per skogsägargrupp och träd- och trävaruslag.

Med privatskogar avses i denna statistik utöver privata skogsägares skogar även kommunernas, församlingarnas och andra samfunds skogar. Alla statens skogar har sedan 2008 kontrollerats av Forststyrelsen. Med skogsindustribolag jämställs också sådana bolag i vilka skogsbolag är delägare. Uppgifter om statens och skogindustrins skogar har av dataskyddsskäl statistikförts i sammanslagen form sedan 2008.

Statistiken innehåller endast uppgifter om stamved, och alla statistikförda virkesmängder uppges i kubikmeter fast mått på bark. På trävaruslagen timmer och massaved inom uttaget av industrivirke tillämpas samma kvalitetskrav som i Lukes avverkningsstatistik. För stamved som ingår i uttaget av energivirke har en minimitoppdiameter inte fastställts.

1.3 Undersökningsobjekt och informanter

Statistiken över virkesuttag och virkesavgång gäller stamved som tagits i användning från avverkningarna eller som blir kvar i skogen. De statistiska uppgifterna sammanställs på basis av Lukes övriga statistiska uppgifter. Datainsamlingen, informanterna m.fl. för dessa presenteras i kapitel två i kvalitetsbeskrivningen samt i de separata kvalitetsbeskrivningarna för de aktuella statistiska uppgifterna.

1.4 Beaktande av användarnas aspekter

Från statistikanvändarna insamlas respons i samband med möten som gäller statistikproduktionen, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäterna som genomförs av Luke och Lukes statistiktjänster. Respons mottas också i direkta kontakttaganden. Den mottagna responsen följs upp och beaktas när statistiken utvecklas.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1 Undersökningsmetod

Virkesuttaget beräknas utifrån annan statistik som Naturresursinstitutet publicerar. Nedan ges en kortfattad presentation av dessa statistiska basuppgifter. En närmare beskrivning av datainsamlings-, urvals- och estimeringsmetoderna för dessa finns i separata kvalitetsbeskrivningar.

De grundläggande uppgifterna om uttaget av industrivirke erhålls från statistiken Avverkning av industrivirke per område, som uppgörs årligen, och som i dagens läge täcker nästan allt timmer och all massaved som avverkas i Finland. Till dessa uppgifter läggs uppgifter om stamved från de privata skogsägarnas egna skogar och som ägarna låtit såga. Denna volym utreds i undersökningar om små sågverk som görs med cirka 10 års intervaller. I den senaste undersökningen om små sågverk kartlade man med hjälp av en postenkät virkesförbrukningen vid alla små sågverk 2008–2010.

- Uppgifterna om avverkningarna insamlas årligen i ett stratifierat urval som inkluderar alla de största virkesköparna. Skogsindustrin är starkt centraliserad i Finland, och därför har företagen i årsstatistiken under de senaste åren stått för mer än 95 procent av avverkningsvolymerna av industrivirke i hela landet. Skogsindustriföretagen lämnar också separat uppgifter om sina egna avverkningar och de avverkningar som utförs av deras skogsägarbolag. Forststyrelsen lämnar uppgifter om avverkningsvolymerna i statens skogar.

- Den senaste undersökningen om små sågverk riktades till alla sågföretag och -företagare som förbrukar högst 10 000 kubikmeter virke per år. I utredningen hittades totalt cirka 1 200 verksamma små sågverk som 2008–2010 stod för i genomsnitt drygt 3 procent av virkesförbrukningen i hela sågindustrin.

Uttaget av energivirke består av stamved som används som brännved i småhus samt av inhemsk stamved som används för energiproduktion vid värme- och kraftverk och som inte ingår i uttaget av industrivirke.

- Med hjälp av urvalsundersökningar som riktats till användarna av brännved har man rett ut hur mycket brännved som används i småhus (bostadssmåhus, gårdsbruksenheter och fritidsbostäder). Den senaste undersökningen Användningen av brännved i småhus gällde uppvärmningsperioden 2007/2008. På basis av ett stratifierat urval samlades materialet in med hjälp av en brevenkät som sändes till de boende i eller ägarna av cirka 8 500 fastigheter.

- Enkäter om stamvedsvolymerna som avverkats av virkesanskaffningsföretag för energiproduktion har använts för att samla in material för statistiken över avverkningen av industrivirke. Denna skördevolym har dock blivit under åren 2008-2015 betydligt mindre än de statistikförda förbrukningsvolymerna. Volymen av skogsflis som används vid värme- och kraftverk har ökat jämnt under 2000-talet och överskred 2008 gränsen 4 miljoner och 2013 redan 8 miljoner kubikmeter fast mått. År 2008 användes mer än en miljon och 2013 mer än 4 miljoner kubikmeter stamved (grov stamved, färdigt fibervirke, helträd eller kvistad slana) som råvara för skogsflisen. För 2016 statistikfördes skogsflis till värmekraftverk och kraftverk på basis av avverkningsorganisationernas meddelanden. Således hänför sig uppgifterna liksom för industrivirke till avverkningsåret och skogarnas läge.

- Uppgifterna om skörden av energivirke från anskaffningsorganisationerna har under året 2008-2015 inte varit tillräckligt täckande, och därför används information som årligen samlas in från värme- och kraftverk för statistiken Energianvändningen av virke. Basgruppen i denna statistik omfattar alla betydande värme- och kraftverk som använder trä i sin energiproduktion. Uppgifter om förbrukningen insamlas årligen från största delen av aktörerna. Bland en del av de allra minsta anläggningarna utreds uppgifterna med några års intervall och lämnas oförändrade i materialet fram till tidpunkten för följande enkät. Andelen av den totala förbrukningen av fasta träbaserade bränslen har under de senaste åren varit under en procent hos dessa företag som får enkäter mer sällan än varje år.

- Sedan 2016 har råvarorna för skogsflis i värme- och kraftanläggningar statistikförts utifrån anmälningar från avverkningsorganisationer. Därigenom hänförs de på samma sätt som industrivirket till avverkningsår och region där skogen är belägen.

Beräkningen bygger på följande antaganden.

– Av den råvara för skogsflisen som uppgetts av anläggningarna statistikförs under året 2008-2015 helträd och kvistad slana i uttaget av energivirke. Grov stamved samt fibervirke för förbränning lämnas utanför statistiken på grund av att dessa också innehåller virke och importvirke som redan statistikförts i uttaget av industrivirke.

– Allt energivirke statistikförs för privatskogar till följd av att det inte finns ordentliga grunder för en indelning enligt ägargrupp.

– De förbrukningsmängder som statistikförts på basis av anläggningens placering och förbrukningstidpunkten statistikförs delvis på något annat sätt. För varje område statistikförs först volymen av energived som inom området skördats med statligt stöd under det aktuella året. Inom skogscentralsområdet Kusten fördelas virket som fått statligt stöd i proportion till arealerna av ung växande skog inom virkesproduktionen mellan Sydkusten och Österbotten. Resten av förbrukningsvolymerna fördelas mellan områdena i proportion till volymerna som uppgetts av anläggningarna. För Åland antecknas den virkesvolym som använts där utan några förändringar.

– Då det gäller avverkat eller förbrukat energivirke känner man inte till fördelningen av virkesslagen. Det energivirke som statistikförts i virkesuttaget indelas i virkesslag enligt skogscentralsområde utifrån undersökningen om avverkningspotentialen för skogsflis. Undersökningen grundade sig på de uppgifter om provytorna i äldre plantskogar och förstagallringsskogar, vilka behöver bearbetas, som ingick i den tionde inventeringen av skogarna i hela landet. Enligt denna utgjordes potentialen av slana och helträd i hela landet av 2/5 furu, 1/5 gran och 2/5 lövträd.

Virkesavgången erhålls genom att addera de uppskattade uppgifterna om spillvirke och naturlig avgång till avverkningsuttaget. Från och med 2008 bygger uppgifterna om skogsspillvirke och naturlig avgång på mätningar och beräkningar av provytor i den riksomfattande skogsinventeringen. Den naturliga avgången, som används vid beräkningen, uppdaterades med målåret 2016 och grunderna för beräkning av mängden spillvirke i skogarna med året 2017.

2.2 Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet

Basgruppen i avverkningen av industrivirke omfattar alla betydande företag som avverkar industrivirke, och de uppgifter som årligen samlas in täcker mer än 95 procent av industrivirket som avverkas av dessa. Virkesvolymerna har under de senaste åren utgjort 85 procent av virkesuttaget och cirka 70 procent av virkesavgången.

Den senaste undersökningen om små sågverk gällde åren 2008–2010 varefter man i beräkningen av virkesuttaget har använt virkesvolymen 2010 som volymen av den stamved från de privata skogsägarnas egna skogar som ägarna låtit såga. Den har utgjort mindre än en procent av virkesuttaget, och av denna anledning får eventuella förändringar endast en liten effekt på resultaten och tillförlitligheten av dessa.

Uttaget av energivirke utgör fram till 2007 som mest 10 procent av hela virkesuttaget, men under de senaste åren har dess andel varit cirka 15 procent. I fråga om energivirke grundar sig statistikföringen 2008–2015 på förbrukningsvolymerna i stället för avverkningsvolymerna. Statistikföringen av avverkningsvolymerna av energivirke har inte varit lika täckande och tillförlitlig som i fråga om avverkningen av industrivirke.

De volymer av brännved som förbrukas i småhus har senast undersökts för uppvärmningsperioden 2007/2008. Därefter har man i kalkylerna använt samma siffror som under de senaste åren har täckt cirka två femtedelar av uttaget av energivirke. Enligt de senaste undersökningarna har förbrukningen av brännved visat en uppgång, men förändringarna har till följd av bland annat det något oföränderliga byggnads- och eldstadsbeståndet varit långsamma.

Estimatet av stamved som avverkats som råvara för skogsflis preciserades i och med en förändring i beräkningsmetoden i början av 2008. Volymerna av skogsflis har dock ursprungligen statistikförts enligt förbrukningsplatsen och -året för virket, och råvarorna statistikförs inte enligt skogsägargrupp eller virkesslag. På grund av antagandena som gjorts i beräkningen av virkesuttaget är exaktheten i de årliga siffrorna förenad med en viss osäkerhet under åren 2008-2015.

– Av råvaran för skogsflisen statistikförs helträd och kvistad slana i uttaget av energivirke. Grov stamved samt fibervirke för förbränning lämnas utanför kalkylen, och därför ingår sannolikt knappt något timmer och fibervirke eller importvirke som redan statistikförts i uttaget av industrivirke. Med dessa avgränsningar exkluderas från virkesuttaget dock den grova stamved som skördats för energianvändning, till exempel torrakor och murket virke, och som skördarna inte uppger bland timmer och fibervirke i avverkningsstatistiken. Om helträd å andra sidan inkluderas i virkesuttaget utan avdrag för kvistar, överskattas volymen av stamved i detta parti.

– Cirka hälften av den stamved som använts för skogsflis statistikförs enligt stödet som utbetalas av staten. Grunderna för statistikföringen av detta virke är de samma som i uttaget av industrivirke till följd av att virkesvolymen samt den regionala och tidsmässiga allokeringen grundar sig på avverkningar som fått stöd. Resten av energivirket indelas enligt förbrukningsmängderna som uppgetts av anläggningarna. I syfte att minimera transportsträckorna försöker man skaffa virke från ställen som ligger nära värme- och kraftverken, men en del av detta torde härstamma från områden utanför det aktuella skogscentralsområdet.

– De årliga skörde- och förbrukningsvolymerna av energivirke svarar inte mot varandra på grund av att energivirket i allmänhet flisas 1–2 år efter skörden, och även färdig flis kan upplagras före förbrukning. Av olika anledningar ändras dessutom proportionerna av bränslena som används vid värme- och kraftverk. Förbrukningen av energivirke ökar jämnt, och därför svarar avverknings- och förbrukningsmängderna mer eller mindre mot varandra.

Volymerna av skogsspillvirke och naturlig avgång i virkesavgången grundar sig fram till 2008 på gammalt material som sammanställts till exempel 1966–1971. På basis av detta har man gjort ändringar i de uträknade volymerna närmast då det gäller lövträdsvirke i Södra Finland. Från och med början av 2008 har dessa partier beräknats på basis av uppgifterna om provytorna i inventeringen av skogarna i hela landet. Ändringen i beräkningsmetoden ledde till att partierna blev större, och detta berodde sannolikt på tidigare underskattningar av volymerna. De koefficienter för skogsspillvirke och den naturliga avgång som användes under perioden 2008–2015 grundar sig på uppgifterna om provytorna som mättes 2004–2008. Anskaffningen och förbrukningen av skogsflis var under denna period klart mindre än i dag, och i fråga om detta parti kan således skogsspillvirkets andel vara alltför stor. Den naturliga avgången uppdaterades för 2016 på basis av provytor som mättes 2009–2013.

Överensstämmelsen av de statistiska uppgifterna om avverkningen med statistiken över virkesanvändningen, virkesexporten och skogsindustriproduktionen följs upp. Enligt en utredning var skillnaden mellan uppgifterna om förbrukningen av råvirke och skenförbrukningen av råvirke (avverkningar + import - export) i genomsnitt 0,6 procent 2003–2012. Jämförelsen gällde endast industrivirke.

2.3 Felkorrigeringsmetoder

Man försöker korrigera fel som upptäckts i materialet så snart som möjligt, och de korrigerade uppgifterna publiceras på webbplatsen för statistiken.

3. Uppgifternas tidsenlighet

Man strävar efter att publicera uppgifterna som gäller statistikåret (kalenderåret) i juni följande år. Uppgifterna i årsstatistiken är slutgiltiga.

Information om tidpunkterna för publiceringen av statistiken och eventuella ändringar i denna finns i Lukes publiceringskalender på adressen luke.fi/sv/julkistamiskalenteri.

4. De statistiska uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

Alla virkesvolymer som läggs fram i statistiken anges i kubikmeter fast mått på bark. De volymstorheter som tidigare användes har ändrats till denna volymenhet.

Uttags- och avgångssiffrorna för 1991–1995 har ursprungligen statistikförts enligt skogsnämndskommunerna. Uppgifterna i tidsserierna som publiceras i tjänsten Metinfo Skogsstatistik har för skogscentralsområdena beräknats enligt skogsarealernas proportioner.

5. Statistikuppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets Statistiktjänst på adressen luke.fi/sv/statistik. Alla har fri och gratis tillgång till uppgifterna.