Dokumentation för statistiken virkesuttag och virkesförrådets avgång

Allmän beskrivning

Virkesuttaget omfattar allt stamvirke som avverkats för användning. I det ingår stamvirke som avverkats för tillverkning av skogsindustriprodukter och energiproduktion samt för export.

Virkesavgången innehåller förutom avverkningsuttaget även det stamvirke som blir kvar i skogen som hyggesrester (spillvirke) och det naturligt döda stamvirket som lämnas kvar i skogen (naturlig avgång).

Virkesuttaget beräknas per kalenderår utifrån data i Naturresursinstitutets skogsstatistik. Underlaget för beräkningarna av spillvirke och naturlig avgång, vilka ingår i virkesavgången, har under de senaste årtiondena tagits fram i samband med riksskogstaxeringarna.

Klassificeringar

Statistiken över avverkningsuttaget och virkesavgången upprättas tidsmässigt enligt avverkningstidpunkten och geografiskt enligt hyggets läge. Visserligen upprättas statistiken över energianvändningen av trä (samt framtill 2015 råvarorna för skogsflis för värme- och kraftanläggningar) enligt tidpunkten och platsen för användningen. Områdesindelningen i statistiken som upprättas per kalenderår bygger numera på landskapen. Uppgifterna offentliggörs per skogsägargrupp samt trädslag och virkessortiment.

Sektorstäckning

Virkesuttaget omfattar allt stamvirke som avverkats i Finland för användning. Virkesavgången innehåller dessutom allt det stamvirke som årligen dör vid avverkningarna eller av naturliga orsaker och som lämnas kvar i skogen. 

Statistiska begrepp och definitioner

Virkesuttaget omfattar allt stamvirke som avverkats för användning eller export. Det inbegriper industrivirke som avverkats för tillverkning av skogsindustrivaror samt energived som avverkats för tillverkning av energi.

Industrivirke omfattar

• virke som avverkats för tillverkning av skogsindustrivaror i Finland och för export. 
• virke för sågvaror från privata skogsägares egna skogar (husbehovsvirke).

Virkesuttaget utgörs främst av marknadsvirke och därför beskrivs statistikföringen i detalj i kvalitetsrapporten för statistiken Avverkning av marknadsvirke.

Energived omfattar

• ved och flis av stamvirke för uppvärmning av småhus (små bostadshus, lantgårdar och fritidsbostäder). 
• det inhemska stamvirke som skördats till råvara för skogsflis i värme- och kraftanläggningar och som inte ingår i uttaget av industrivirke. 

Grot och stubbar för skogsflis räknas inte med i uttaget av endast stamvirke.

Virkesavgången inbegriper utöver virkesuttaget också följande stamvirke som dött och lämnats kvar i skogen under statistikperioden:

• det stamvirke som lämnas kvar som hyggesrester i skogen efter avverkningen (spillvirke) 
• det naturligt döda stamvirke som lämnas kvar i skogen (naturlig avgång).

Områdesindelningen i statistiken från och med 2015 är landskapen. Den tidigare områdesindelningen följde Finlands skogscentrals verksamhetsområden. Uppgifterna offentliggörs per skogsägargrupp samt trädslag och virkessortiment.

Med privata skogar avses i denna statistik utöver enskilda skogsägares skogar även de skogar som ägs av kommuner, församlingar och andra samfund. Från och med 2008 har statens skogar förvaltats av Forststyrelsen. Med skogsindustribolag jämställs också sådana bolag i vilka skogsbolag är delägare. Från och med 2008 har uppgifterna om statens och skogsindustribolagens skogar redovisats sammanslagna med hänsyn till datasekretess.

Kvalitetskriterierna för industrivirkessortimenten timmer och massaved är desamma som i Naturresursinstitutets statistik över avverkning av marknadsvirke. För stamvirke som avverkats till energived har inte fastställts någon minsta övre diameter.

Statistisk enhet

Statistikuppställningarna över virkesuttaget och virkesavgången omfattar uttaget av virke för användning och det stamvirke som lämnats kvar i skogen. Virkesuttaget beräknas utifrån data i Naturresursinstitutets skogsstatistik. 

Statistisk population

Detaljerad information om avverkning av industrivirke finns i kvalitetsrapporterna till Naturresursinstitutets statistikuppställningar över avverkning av marknadsvirke och virkesförbrukning vid små sågverk. Detaljerad information om statistikföringen av brännved och av uttaget av skogsflis för anläggningar finns i kvalitetsrapporterna till statistiken över förbrukningen av brännved i småhus respektive statistiken över avverkning av marknadsvirke. 

Underlaget för beräkningen av virkesavgången tas fram i samband med riksskogstaxeringarna. Dataunderlaget i dem är ett urval som täcker hela Finland.

Måttenhet

Virkesvolymerna statistikförs som kubikmeter fast mått på bark (m³) och offentliggörs med 1 000

Referensperiod

Kalenderår.

Referensområde

Regionenheten i statistiken är numera landskap; uppgifterna tas också fram för hela landet.

Tidstäckning

Uppgifterna finns tillgängliga från och med 1985.

Distributionsfrekvens

Årligen.

Basperiod

Statistiken är inte en indexstatistik.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Kvalitetsbedömning

Vid statistikberäkningarna jämförs värdena i statistiken med tidigare uppgifter. 

Av användarna av statistiken samlas respons i anslutning till möten som handlar om omarbetning av statistiken, samt vid skriftlig begäran om kommentarer. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Användarnas behov

Med hjälp av statistiken kan parterna följa användningen av skogarna. Virkesuttaget kan relateras till det beräknade möjliga uttaget och virkesavgången till trädbeståndets tillväxt. Uppgifterna används även bland annat vid forskning, för konjunkturrapporter och prognoser för skogssektorn samt för utarbetandet och uppföljningen av Nationell skogsstrategi 2025 och 2035 och de regionala skogsprogrammen.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Fullständighet 

Statistiken uppfyller kraven enligt EU-förordningarna och tillgodoser nationella informationsbehov.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Populationen för statistiken över avverkning av marknadsvirke omfattar alla betydande företag som avverkar industrivirke. De senaste åren har avverkningen av marknadsvirke utgjort cirka 85 procent av virkesuttaget och cirka 70 procent av virkesavgången.

Den senaste undersökningen av små sågverk omfattade åren 2008–2010. Efter detta har virkesmängden 2010 använts som värdet för uppsågat rundvirke från privatskogsägares egna skogar. Då denna mängd utgör mindre än en procent av virkesuttaget har eventuella ändringar en marginell inverkan på resultaten och tillförlitligheten.

Före 2007 utgör uttaget av energived högst 10 procent av virkesuttaget, men de senaste åren har andelen varit cirka 15 procent. Åren 2008–2015 bygger de statistikförda värdena för energived på användningen och inte uttaget. Statistikföringen över uttaget för skogsflis för anläggningar har inte varit lika täckande och tillförlitlig som över avverkning av industrivirke.

Uttaget av brännved i småhus har antagits vara lika med förbrukningen av brännved. Förbrukningsmängderna har utretts med knappt 10 års intervaller; resultaten av utredningarna har använts ojusterade i Naturresursinstitutets statistikframställning fram till följande utredning. Senaste utredning av förbrukningen av brännved i småhus gällde eldningsperioden 2016/2017. I beräkningarna fördelas mängderna enligt trädslag i samma proportioner som i den senaste undersökningen.

Estimatet för uttaget av stamvirke för skogsflis preciserades 2008 till följd av en ändring i beräkningsmetoden. Tidigare upptogs skogsflis i statistiken enligt användningsplats och användningsår. Fördelningen i trädslag görs kalkylmässigt. 

Underlaget för beräkningarna av spillvirke och naturlig avgång, vilka ingår i virkesavgången, har på 2000-talet tagits fram i samband med riksskogstaxeringarna.

Aktualitet

Preliminära uppgifter om statistikåret (kalenderår) publiceras om möjligt under följande februari och de slutliga uppgifterna per område under juni.

Jämförbarhet – geografisk

Uppgifterna är jämförbara mellan de nationella regioner som ingår i statistiken, men områdesindelningen har ändrats under den tid som statistiken framställts. Fram till 1996 utgjordes områdena av de 19 skogsnämndernas områden. Från och med 1996 byggde regionindelningen på skogscentralsområden (14 områden år 2015). Från och med 2015 har indelningen utgått från landskapen. Uppgifterna per region är inte jämförbara före och efter ändringarna.

Jämförbarhet – över tid

Virkesvolymerna i statistiken redovisas som kubikmeter fast mått på bark.

Virkesuttaget och virkesavgången 1991–1995 statistikfördes ursprungligen per skogsnämnd. Uppgifterna har räknats om för skogscentralsområdena i proportion till deras skogsarealer.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Samanvändbarheten mellan statistikuppställningar som bygger på andra källdata eller hänför sig till andra statistikområden.

Samanvändbarhet – statistik på årsbasis och för kortare perioder

Ingår i de statistikuppställningar som publiceras för kortare perioder (t.ex. månadsstatistik) och på årsbasis.

Samanvändbarhet – intern

Statistiken är samanvändbar. Statistiken är den enda regelbundna statistikframställningen över virkesuttaget och virkesavgången i Finland.

Källdata

Statistiken framställs utifrån Naturresursinstitutets andra statistikuppställningar.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Statistiken framställs utifrån Naturresursinstitutets andra statistikuppställningar. 

Metod för uppgiftsinsamling

Virkesuttaget beräknas utifrån Naturresursinstitutets andra statistikuppställningar. Nedan ges en kort presentation av de underläggande statistikuppställningarna; metoderna för uppgiftsinsamling, urval och estimering beskrivs närmare i respektive kvalitetsbeskrivning.

Dataunderlaget om industrivirke erhålls från den årliga statistiken Avverkning av marknadsvirke, som numera omfattar nästan all avverkning av timmer och massaved i Finland. Till dem läggs sågat virke från skogsägarens egen skog, som redovisas genom förfrågningar till små sågverk med ungefär 10 års mellanrum. Den senaste brevförfrågningen var en kartläggning av de små sågverkens virkesanvändning 2008–2010.

Uppgifterna om uttaget av industrivirke insamlas årligen genom ett stratifierat urval som omfattar de största virkesköparna. Genom att skogsindustrin i Finland är mycket koncentrerad har företagen i årsstatistiken stått för över 95 procent av hela uttaget av industrivirke i Finland de senaste åren. Skogsindustribolagen redovisar dessutom separat avverkningarna i sina egna och sina skogsägarbolags skogar. Forststyrelsen redovisar virkesuttaget i statens skogar.

Den senaste utredningen av små sågverk omfattade samtliga sågföretag och sågföretagare med en årlig förbrukning på högst 10 000 kubikmeter virke. I utredningen identifierades sammanlagt cirka 1 200 små sågverk, med en genomsnittlig andel på drygt 3 procent av sågindustrins totala virkesförbrukning 2008–2010.

Uttaget av energived utgörs av stamvirke som använts som brännved i småhus samt av inhemskt stamvirke som avverkats (före 2015: som använts) för energiproduktion vid värme- och kraftanläggningar och som inte ingår i uttaget av industrivirke.

Förbrukningsmängderna för brännved i småhus (små bostadshus, lantgårdar och fritidsbostäder) har utretts genom urvalsundersökningar till användarna med knappt 10 års intervaller. Dataunderlaget för den senaste undersökningen, som gällde eldningssäsongen 2016/2017, insamlades genom stratifierat urval med en brevförfrågan till invånarna eller ägarna av sammanlagt cirka 10 000 fastigheter.

Till och med 2015 utgick statistiken över stamvirke i energiproduktionen i värme- och kraftanläggningar från användningen. Beräkningarna gjordes utifrån de uppgifter som inhämtades årligen från värme- och kraftverken för statistiken över energianvändning av trä. Från och med 2016 har råvaran för skogsflis i värme- och kraftanläggningar upptagits enligt drivningsorganisationernas redovisning i statistiken Avverkning av marknadsvirke. Därigenom hänförs den på samma sätt som industrivirket till avverkningsår och region där skogen är belägen.

Datavalidering

De uppgifter som räknats fram jämförs med tidigare värden.

Behandling av uppgifter

Beräkningarna innehåller följande antaganden:

• Av råvara för skogsflis räknas helträd och kvistat klenvirke med i avverkningsuttaget. Grovt stamvirke som används på värme- och kraftanläggningar och massaved som gått direkt till förbränning upptas inte separat i statistiken, eftersom de mestadels ingår i uttaget av industrivirke och även innehåller importerat virke.
• All energived statistikförs på enskilda skogar eftersom det på grund av dataskydd inte är möjligt att redovisa uppgifter enligt ägarkategori.
• Det går inte få reda på den exakta trädslagsfördelningen. Fördelningen mellan trädslagen i förbrukningen av brännved under uppvärmningssäsongen 2016/2017 beräknas enligt proportionerna mellan trädslagen i den föregående utredningen. Trädslagsfördelningen i råvaran för skogsflis i anläggningarna beräknas utifrån en studie av det potentiella uttaget av skogsflis (Anttila m.fl. 2013). Studien utgick från data om gallringsmogna provytor med äldre plantskog och förstagallringsbestånd i den tionde riksskogstaxeringen. Enligt studien bestod det potentiella uttaget av klenvirke och helträd i hela landet till cirka 2/5 av tall, 1/5 av gran och 2/5 av lövträd.

Virkesavgången räknas fram genom att man till virkesuttaget lägger till spillvirke och naturlig avgång enligt uppskattning. Uppgifterna om spillvirke och naturlig avgång bygger numera på mätningar och beräkningar från provytorna i riksskogstaxeringen. 

De senaste uppdateringarna av beräkningsunderlaget gjordes 2023. Beräkningarna av virkesavgången 2022 gjordes med nya underlagsdata för naturlig avgång och avverkningsrester från RST 12 (2014–2018). Samtidigt preciserade man uppgifterna från 2017–2021, eftersom de nya beräkningsunderlagen var bättre lämpade för dem. Genom ändringen minskade virkesavgången med i genomsnitt 0,4 procent under nämnda period.