Kvalitetsbeskrivning av statistik om virkeshandeln av industrivirke

Statistikproducent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Skogsforskningsinstitutet har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Finansieringsunderlag för statistiken: Statistiken upprättas med finansiering av medel från Naturresursinstitutet.

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1. Uppgiftsinnehåll och användningsändamål

I statistiken om virkeshandel uppges uppgifter om inköpsvolymer och priser som gäller industrivirke som skogsindustrin har köpt från privata skogar. Med hjälp av statistiken kan parterna inom virkeshandeln följa upp virkesmarknadens utveckling. Uppgifterna används även bland annat för utarbetandet och uppföljningen av Nationell skogsstrategi 2025 och de regionala skogsprogrammen. I statistiken över handel med industrivirke ingår inte stamved och spillved som köpts för energiproduktion. De slutliga virkesvolymerna som införts på marknaden statistikförs senare i Naturresursinstitutets avverkningsstatistiker.

1.2. Begrepp och klassificeringar

Statistiken bygger på de virkesvolymer och priser som framgår av virkeshandelsavtal. Virkeshandel statistikförs enligt tidpunkten då virkeshandelsavtal ingåtts och det geografiska läget för den skog som är föremål för handeln. Statistiken upprättas enligt virkessortiment, handelsform (rot- och leveransköp) och område, samt sedan 2011 också enligt avverkningsmetod.

I den månatliga och årliga statistiken görs områdesindelningen enligt virkeshandelns prisområden. Prisområdena ändrades till de nuvarande i början av 2020, då deras antal ökade från sju till åtta.

Landskap (19 st.) har sedan statistikerna för 2016 använts som den mest exakta områdesindelningen i den årliga statistiken. Finlands skogscentrals (Offentliga tjänster) områden (13 st.) användes som områdesindelning för den årliga statistiken fram till statistikerna för 2015. Områdesindelningen som nuförtiden används vid statistikföringen har presenterats på kartan som finns på statistiksidan.

De virkessortiment för vilka statistik publiceras är tall-, gran- och björktimmer, tall-, gran- och björkmassaved, samt från 2011 tall- och gransmåstock. Till tallmassaved räknas även granmassaved som köpts under beteckningarna grancellulosa och rötgran, samt tall- och granmassaved som köpts under beteckningen barrmassaved i Norra Finland. Rötgran som inte duger till råvara inom skogsindustrin ingår inte i statistiken. Kraven på mått och kvalitet för småstock varierar årligen. I statistikföringen avses med tallsmåstock tall som har köpts för sågning och mätts separat och vanligtvis har en toppdiameter på under 15 centimeter. För gransmåstock är motsvarande diametergräns vanligtvis 16 centimeter.

Volymerna för speciella virkessortiment har ingått i statistiken för virkeshandel sedan 1999. Innehållet i denna klass har ändrats under årens lopp. Från början av 2011 har följande sortiment räknats som speciella virkessortiment: rotstock av björk, asp (stockar och massaved sammanlagt) och annat odifferentierat specialvirke. Småstockar som ingått i klassen för speciella virkessortiment under 1999–2010 statistikförs från 2011 separat, och även prisuppgifter anges för dem. Som specialvirke statistikfördes 1999–2000 dessutom tallstolpar, rotstock av tall och sparranlag, vars volymer från 2001 har ingått i motsvarande huvudvirkessortiment. Tallstolpar statistikförs som talltimmer, sparranlag enligt virkessortiment som tall- eller granmassaved. Helstamsprissatt virke (eller handel där timmer och massaved har samma pris) statistikförs som specialvirke.

Från början av 2011 har virkesvolymerna och rotpriserna från rotförsäljningen från privata skogar statistikförts även enligt avverkningssätt: förnyelseavverkning (slutavverkning), gallring och förstagallring.

En statistikanmälan lämnas till Naturresursinstitutet av den virkesköpare som är part i virkeshandeln i virkeshandelsavtalet och som betalar köpesumman till skogsägaren. På detta sätt utesluts virkeshandel mellan företag från statistikföringen.

Rotköp innebär att säljaren ger köparen rätt att avverka ett avtalat och på förhand avgränsat område i säljarens skog. Köparen sköter avverkningen av virket och levererar det till en upplagsplats vid en fjärrtransportsrutt samt ansvarar för kostnaderna för detta. Priset för virkessortiment anges som rotpris.

Leveransköp innebär att säljaren avverkar virket och ansvarar för närtransporten. Priserna anges som inköpspris och inkluderar även kostnaderna för avverkningen och transporten av virket till upplagsplatsen vid en väg. Leveransköp inkluderar även så kallade kontantaffärer, som görs på virke som säljaren redan har levererat till ett upplag.

Förnyelseavverkning (slutavverkning) eftersträvar att skapa en ny generation av träd. Det är främst virkesförrådets robusthet eller ålder som fastställer om skogsbeståndet är redo att förnyas. Avverkningens utsträckning varierar från avverkningen av enstaka träd till kalhyggen. Mellan ytterligheterna ryms olika grader av fröträds- och skärmställningar.

Målen med gallring är att förbättra kvaliteten på det virkesförråd som odlas, försnabba att virkesförrådet blir grövre och att ge avverkningsintäkter. Skogsbeståndet gallras vanligtvis två eller tre gånger under omloppstiden bland annat beroende av växtplats och trädart. Även virket från avverkning av överståndare anges vid gallringar.

Förstagallringen är den första avverkningen som görs i ett skogsbestånd och som producerar säljbart virke. I skogsbestånd där vården av plantor har gjorts i rätt tid görs förstagallringen på en övre höjd på 12–15 meter.

Med privata skogar avses i statistiken över virkeshandel utöver enskilda skogsägares skogar även de skogar som ägs av kommuner, församlingar och andra samfund. I statistiken ingår inte virkeshandel med virke från skogsindustribolagens egna skogar eller statens skogar.

Volymerna inom virkeshandeln statistikförs som kubikmeter fast på bark (m³) och priserna som euro per kubikmeter fast på bark (€/m³). De genomsnittliga priserna som anges är medeltal för de priser som antecknats i virkeshandelsavtal viktade med inköpsvolymer. Priserna statistikförs utan mervärdesskatt och anges i euro med en noggrannhet på en cent.

Eventuella andra tillägg och tjänster vid virkeshandeln eller priskontroller som utförs senare ingår inte i statistiken. Priserna på speciella virkessortiment statistikförs inte, och volymerna för deras virkeshandel anges inte per handelsform.

1.3 Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Priserna och volymerna i statistiken över virkeshandeln bygger på de avtal som ingås av virkesköpare och -säljare. Största delen av statistikmaterialet samlas in av Skogsindustrin rf, som levererar uppgifter om virkeshandel som bedrivs av föreningens medlemsföretag till Naturresursinstitutet. Från och med statistiken för januari 2013 har en del av medlemsföretagen i Finlands Sågindustri rf omfattats av statistikföringen. I början av 2016 ökade man statistikföringen till att omfatta skogsvårdsföreningar och fler medelstora företag inom skogsindustrin. I statistiken ingår inte virke som köpts från Åland.

1.4. Hänsyn till användarnas perspektiv

Från statistikanvändarna samlas respons aktivt in i samband med seminarier och möten gällande omarbetning av statistiken, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäter. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1. Undersökningsmetod

Statistiken bygger på de uppgifter om handel med virke från privata skogar som lämnats av företag som köper virke. Uppgifter om virkeshandel som bedrivs av företag som är medlemmar i Skogsindustrin rf överförs till Naturresursinstitutet via Skogsindustrin rf, uppgifter om virkeshandel från övriga uppgiftslämnare levereras direkt till Naturresursinstitutet. Naturresursinstitutet sammanställer materialet om virkeshandel och räknar ut genomsnittliga rotpriser och anskaffningspriser viktade med virkesvolym.

2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet

Materialet om den månatliga och årliga statistiken över handel med virke från privata skogar omfattar över 90 procent av det industrivirke som avverkas från privata skogar i hela landet. Omfattningen har ökat i två omgångar, 2013 och 2016. I tidsserien finns ett hopp vad gäller virkesvolymerna för båda tidpunkterna, då statistiken anger summan som sådan för volymerna i virkeshandeln för företag som omfattas av insamlingen av uppgifter.

Till slutet av 2012 omfattade statistiken endast uppgifter om virkeshandel som bedrevs av de företag som är medlemmar i Skogsindustrin rf, statistiken omfattade då cirka 83 procent av virket som köpts från privata skogar i hela landet.

2.3. Rättelse av fel

Eventuella fel som upptäcks i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt och de korrigerade uppgifterna offentliggörs på webbsidan för statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Naturresursinstitutet publicerar statistik över handel med industrivirke per månad och per år. De preliminära uppgifterna om virkeshandel per månad publiceras med en statistikfördröjning på cirka tre veckor. Årspriserna per område publiceras i februari efter kalenderåret. Uppgifterna i årsstatistiken är slutliga.

Både den månatliga och årliga statistiken publiceras i Naturresursinstitutets webbtjänst. Datum då uppgifterna offentliggörs finns i statistikkalendariet.

4. Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

4.1 Tidsmässig jämförbarhet

Statistik över handel med virke från privata skogar har förts årligen från 1983 och månatligen från oktober 1985. Dessutom publicerades i Skogsstatistisk årsbok hela landets pris-tidsserier från avverkningsåret 1949/50. Uppgifter om årsserier finns per kalenderår från 1983, innan detta fanns uppgifterna enligt avverkningsår.

I juli 2006 övergick man från den månatliga statistikföringen av pris till användningen av mer omfattande prisområden än skocentralernas verksamhetsområden. Ändringen berodde på konkurrenspolitiska orsaker och orsaker i anknytning till dataskydd för virkesköpare.

Den virkeshandel som bedrivs av företag över vilka statistik förs antecknas i statistiken som sådan, och handelsvolymerna förstoras inte för att motsvara den totala volymen för handeln med industrivirke. Omfattningen av virkeshandelsstatistiken har förbättrats i början av 2013 och 2016. Ändringar i omfattningen orsakade ett hopp i de statistikförda virkesvolymerna.

De speciella virkessortimenten har inkluderats i den månatliga och årliga statistikföringen av virkeshandeln från början av 1999. Innehållet i klassen Speciella virkessortiment har ändrats under årens lopp.

Enhetspriserna inom virkeshandeln registreras i databasen som verkliga priser i den valuta som användes vid tidpunkten. I texten och diagrammen behandlas prisändringarna däremot i reella värden, så att ändringarna i penningvärdet elimineras med hjälp av levnadskostnadsindexet. Före februari 2022 gjordes elimineringen med partiprisindexet.

4.2 Jämförbarhet med annan statistik

Statistik över virkesmarknaden upprättas över två skeden inom virkeshandeln: köp av virke och avverkning. Då virkesvolymer i virkeshandelsstatistiken för privata skogar jämförs med avverkningsvolymer för industrivirke bör statistikernas olika omfattningar beaktas. Virkeshandelsstatistiken omfattar cirka 90 procent av handeln med virke från privata skogar, avverkningsstatistiken omfattar alla marknadsavverkningar i privata skogar.

Dessutom underskattar virkeshandelsavtal avverkningsuttagets volym med cirka 10 procent i genomsnitt. Det finns även ett dröjsmål mellan virkeshandeln och genomförandet av avverkningen, och därmed motsvarar det virke som statistikförs inte direkt den volym som avverkats under samma år.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets statistiktjänst.

På statistikens ingångssida uppges månadsserier per prisområde för handel med industrivirke från och med 1995. Månadsserierna per skogscentral sträcker sig från 1995 till 2006.

Årsstatistikerna publiceras per prisområde för virkeshandel sedan 2011. De årliga uppgifterna har publicerats med noggrannare indelning per landskap från 2016 och innan det per skogscentral från 1995. Uppgifter som är äldre än dessa har publicerats i de skogsstatistiska årsböckerna, vars tidsserie sträcker sig till avverkningsåret 1949/50.

Begäran om information om statistiken kan lämnas till Naturresursinstitutets statistiktjänst på tietopalvelu@luke.fi.

Kvalitetsbeskrivningen och beskrivningen av statistiken finns på statistikens ingångssida.