Dokumentation för statistiken virkeshandeln av industrivirke

Allmän beskrivning

Statistiken över handel med industrivirke redogör för köpvolymerna och medelprisen för industrivirke som köpts från privata skogar för tillverkning av skogsindustrivaror. Statistiken publiceras månadsvis och per kalenderår.

Klassificeringar

Rotförsäljning och leveransförsäljning statistikförs var för sig. Rotförsäljning indelas dessutom enligt avverkningssätt i förnyelseavverkningar, gallringar och förstagallringar.

Sortimenten i statistiken är talltimmer, grantimmer och björksågtimmer, tallmassaved, granmassaved och björkmassaved samt klentimmer av tall och gran. Dessutom redovisas volymerna av specialsortiment.

Regionindelningen i månadsstatistiken följer prisområdena för virke, som bildats enligt landskapen. Från och med ingången av 2020 finns det åtta prisområden. Den tidigare regionindelningen från och med 2016 var landskapen på fastlandet (18 st.). Finlands skogscentrals (Offentliga tjänster) områden (13 st.) användes som områdesindelning för den årliga statistiken fram till 2015. Den gällande regionindelningen vid statistikföringen framgår av kartan på statistiksidan. Statistiken omfattar inte Åland.

Sektorstäckning

Statistiken över handel med industrivirke täcker uppskattningsvis cirka 90 procent av försäljningen av industrivirke från privatskogar. Uppgifterna utvidgas inte till att omfatta all virkeshandel inom de privata skogarna. Energived som köpts för skogsflis i värme- och kraftanläggningar upptas inte i statistiken.

De redovisade medelpriserna upptas i statistiken som de enhetspriser som antecknats i virkeshandelsavtalen. I priserna ingår varken eventuella andra påslag och tjänster vid virkesförsäljningen eller senare prisjusteringar. Priserna på specialsortiment statistikförs inte, och volymerna av handeln med dem anges inte per handelsform.

Statistiska begrepp och definitioner

Diametern avgör om virket apteras som timmer eller massaved. Dessutom ska virket uppfylla de övriga överenskomna mått- och kvalitetskriterierna. 

De virkessortiment för vilka statistik publiceras är talltimmer, grantimmer och björksågtimmer, tallmassaved, granmassaved och björkmassaved, samt från och med 2011 klentimmer av tall och gran. Till tallmassaved räknas även granmassaved som köpts under beteckningarna grancellulosa och rötgran, samt tall- och granmassaved som köpts under beteckningen barrmassaved i Norra Finland. Rötgran som inte duger till råvara inom skogsindustrin ingår inte i statistiken. Med tallklentimmer avses tall som har köpts för sågning och mätts separat och som vanligtvis har en övre diameter på under 15 centimeter. För granklentimmer är motsvarande diametergräns 16 centimeter. Olika köpare tillämpar visserligen olika mått- och kvalitetskriterier för klentimmer varierar och därför är det möjligt att statistiken innehåller också klentimmer med mindre diametermått.

Volymerna för specialsortiment har ingått i statistiken för virkeshandel sedan 1999. Innehållet i denna kategori har ändrats under årens lopp. Från och med början av 2011 har följande sortiment räknats som specialsortiment: rotstock av björk, asp (timmer och massaved sammanlagt) och annat ospecificerat specialvirke. Klentimmer som hörde till klassen för specialsortiment 1999–2010 statistikförs från och med 2011 separat, och även prisuppgifter anges för dem. Som specialvirke statistikfördes 1999–2000 dessutom tallstolpar, rotstock av tall och sparranlag, vilkas volymer från och med 2001 har räknats med i motsvarande huvudvirkessortiment. Tallstolpar statistikförs som talltimmer, sparranlag enligt trädslag som tall- eller granmassaved. 

Virke som prissatts som hela stammar statistikförs inte separat. Detta virke (eller försäljning av timmer och massaved till samma pris) statistikförs som specialvirke och för det anges inga prisuppgifter.

Statistiken omfattar rotköp och leveransköp av företag som köper industrivirke. Föremål av dessa köp är främst virke från privata skogar, med andra ord virke som säljs av enskilda personer, personsammanslutningar, dödsbon och firma. Därtill ingår virke som köpts under dessa handelsformer av kommuner, församlingar och andra sammanslutningar. Dessutom kan det ingå små mängder virke som köpts av Forststyrelsen på rot eller vid väg, om virket i företagens datasystem inte har avskilts från virke från privatskogar.

En statistikanmälan lämnas till Naturresursinstitutet av den virkesköpare som är part i virkeshandeln i virkeshandelsavtalet och som betalar köpesumman till skogsägaren. Statistiken upptar den första försäljningen av virket eller avverkningsrätten. Handel och utbyte mellan företag eller organisationer med virke som köpts tidigare omfattas inte av statistiken.

Rotförsäljning och leveransförsäljning statistikförs var för sig. Från början av 2011 har uppgifterna om rotförsäljning statistikförts även enligt avverkningssätt som förnyelseavverkning (slutavverkning), gallring och förstagallring.

Rotköp innebär att säljaren ger köparen rätt att avverka ett på förhand avtalat område i säljarens skog. Köparen sköter avverkningen och närtransporten av virket till en upplagsplats vid en fjärrtransportsrutt samt står för kostnaderna för detta. Priset för virkessortiment anges som rotpris.

Leveransköp innebär att säljaren avverkar virket och ansvarar för närtransporten. Priserna anges som leveranspris (vid väg) och inkluderar även kostnaderna för avverkningen och transporten av virket till upplagsplatsen vid en väg. Leveransköp inkluderar även så kallade kontantaffärer, som görs på virke som säljaren redan har levererat till ett upplag.

Förnyelseavverkning (slutavverkning) eftersträvar att skapa en ny generation av träd. Det är trädbeståndets dimensioner eller ålder som avgör om beståndet kan förnyas. Avverkningens intensitet varierar från plockhuggning till kalhyggen. Mellan dessa ytterligheter ryms olika grader av fröträds- och skärmställningar.

Målen med gallring är att förbättra kvaliteten på trädbeståndet, öka grovlekstillväxten och ge avverkningsintäkter. Skogsbeståndet gallras vanligtvis två eller tre gånger under omloppstiden, beroende på bland annat ståndort och trädslag. Även virket från borttagning av överståndare anges under gallringar.

Förstagallringen är den första avverkningen som görs i ett skogsbestånd och som ger säljbart virke. I skogsbestånd där plantskogsskötseln har utförts i rätt tid görs förstagallringen vid en övrehöjd på 12–15 meter.

Eventuella andra tillägg och tjänster vid virkeshandeln eller priskontroller som utförs senare ingår inte i statistiken. Priserna på specialsortiment statistikförs inte, och volymerna av handeln med dem anges inte per handelsform.

Statistisk enhet

Priserna och volymerna i statistiken över virkeshandeln bygger på de avtal som ingås av virkesköpare och -säljare. Uppgifterna om virkeshandeln insamlas från virkesköpare. Skogsindustrin rf förmedlar uppgifterna om virkeshandeln i sina medlemsföretag till Naturresursinstitutet. Från och med statistiken för januari 2013 har en del av medlemsföretagen i Finlands Sågindustri rf omfattats av statistikföringen. I början av 2016 ökade man statistikföringen till att omfatta skogsvårdsföreningar och fler medelstora företag inom skogsindustrin.

Statistisk population

Populationen utgörs av samtliga företag och aktörer som köper industrivirke från privatskogar. 

Måttenhet 

Volymerna inom virkeshandeln statistikförs som kubikmeter fast mått på bark (m³) och priserna som euro per kubikmeter fast mått (€/m³). 

De genomsnittliga priserna som anges är medeltal för de priser som antecknats i virkeshandelsavtal viktade med inköpsvolymer. Priserna statistikförs exklusive moms och anges i euro med en noggrannhet på en cent. Eventuella andra tillägg och tjänster vid virkeshandeln eller prisjusteringar som görs senare ingår inte i statistiken.

Enhetspriserna registreras i databasen som verkliga priser i den valuta som användes vid tidpunkten. I texten och diagrammen behandlas prisändringarna däremot i reella värden, så att ändringarna i penningvärdet elimineras med hjälp av levnadskostnadsindexet. Före februari 2022 gjordes elimineringen med partiprisindexet.

Referensperiod

Månad, kalenderår. 

Referensområde

Referensområdet omfattar hela landet förutom Åland. Statistiken sammanställs på riksnivå samt per landskap och prisområdena för virke.

Tidstäckning

Uppgifter per avverkningsår finns att tillgå från och med 1950-talet. Statistiken har publicerats årligen från och med 1983 och månatligen från och med oktober 1985.

Distributionsfrekvens

Månatligen och årligen.

Basperiod

Statistiken är inte en indexstatistik.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Genomlysning av statistiken över handel med industrivirke utfördes 2019.

Kvalitetsbedömning

Svarsdata för statistiken kontrolleras och värdena jämförs med tidigare uppgifter. 

Av användarna av statistiken samlas respons i anslutning till möten som handlar om omarbetning av statistiken, samt vid skriftlig begäran om kommentarer. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Användarnas behov

Med hjälp av statistiken kan parterna inom virkeshandeln följa upp virkesmarknadens utveckling. Uppgifterna används även bland annat vid forskning, för konjunkturrapporter och prognoser för skogssektorn samt för utarbetandet och uppföljningen av Nationell skogsstrategi 2025 och de regionala skogsprogrammen.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. 

År 2019 gjordes en förstudie om utveckling av virkeshandelsstatistiken, som i behandlades Naturresursinstitutets kundgrupp för skogsstatistik. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjordes dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Fullständighet 

Statistiken uppfyller kraven enligt EU-förordningarna och tillgodoser nationella informationsbehov.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Statistiken kan anses vara heltäckande, eftersom dataunderlaget för de månatliga och årliga statistikuppställningarna om virkeshandeln täcker över 90 procent av handeln med industrivirke i privatskogarna i landet. Omfattningen har utvidgats två gånger, åren 2013 och 2016. I tidsserien avspeglas det som en snabb ökning i virkesvolymerna vid båda tidpunkterna, då statistiken anger summan som sådan för volymerna i virkeshandeln för företag som omfattas av insamlingen av uppgifter.

Till slutet av 2012 omfattade statistiken endast uppgifter om virkeshandel som bedrevs av de företag som är medlemmar i Skogsindustrin rf, statistiken omfattade då cirka 83 procent av handeln med industrivirke i privatskogarna i Fastlandsfinland.

Urvalsfel

Datainsamlingen för statistiken bygger inte på urval och inget urvalsfel har beräknats. Den virkeshandel som bedrivs av företag över vilka statistik förs antecknas i statistiken som sådan, och handelsvolymerna förstoras inte för att motsvara den totala volymen för handeln med industrivirke. De slutliga virkesvolymerna som införts på marknaden statistikförs senare i Naturresursinstitutets statistik över virkesuttaget.

Övriga felkällor

Mätfel

De statistikförda priserna baserar sig på de enhetspriser som framgår av virkeshandelsavtalen mellan virkesköpare och -försäljare. Eventuella andra tillägg och tjänster vid virkeshandeln ingår inte i medelpriserna i statistiken.

Aktualitet

Naturresursinstitutet publicerar statistik över handel med industrivirke per månad och per år. De preliminära uppgifterna om virkeshandel per månad publiceras med en statistikfördröjning på cirka tre veckor. Uppgifterna om ett kalenderår publiceras i februari efter det statistikförda året. Uppgifterna i årsstatistiken är slutliga.

Jämförbarhet – geografisk

Uppgifterna är jämförbara mellan de nationella regioner som ingår i statistiken, men områdesindelningen har ändrats under den tid som statistiken framställts. Fram till 1996 utgjordes områdena av de 19 skogsnämndernas områden. Från och med 1996 byggde regionindelningen på skogscentralsområden (14 områden år 2015). Från och med 2016 har indelningen utgått från landskapen. Därtill har man använt prisområden för virke, vilka bygger på skogscentralsområdena och landskapen. Uppgifterna per region är inte jämförbara före och efter ändringarna.

Jämförbarhet – över tid

De månatliga uppgifterna om virkeshandeln är preliminära. De slutliga pris- och volymuppgifterna publiceras i årsstatistiken som också innehåller bland annat uppgifter som varit sekretessbelagda på månadsnivå, uppgifter som inkommit efter sista inlämningsdatum samt korrigerade uppgifter. Enhetspriserna för virkeshandeln i en region är jämförbara över tid.

Statistik över handel med virke från privata skogar har framställts per kalenderår från och med 1983 och månatligen från och med oktober 1985. Dessutom publicerades i tidsserier över priserna i hela landet i Skogsstatistisk årsbok från och med avverkningsåret 1949/1950 till år 1983.

I juli 2006 övergick man i den månatliga statistikföringen från skogscentralsområden till större prisområden. Det har gjorts ändringar i prisområdenas antal och gränser. Vid den senaste ändringen vid ingången av 2020 ökade antalet områden från sju till åtta.

Specialsortiment har upptagits i den månatliga och årliga statistiken av virkeshandeln från början av 1999. Innehållet i kategorin för specialsortiment har ändrats under åren.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Statistik över virkesmarknaden upprättas över två led av virkeshandeln, nämligen virkesköp och drivning. Vid jämförelse av virkesvolymerna i virkeshandelsstatistiken och uttaget av marknadsvirke bör man beakta skillnaderna i täckningen. Statistiken över handeln med industrivirke täcker cirka 90 procent av all virkeshandel och uppgifterna omräknas inte till att vara heltäckande. Statistiken över virkesuttaget täcker all marknadsavverkning i privatskogarna.

Dessutom underskattar virkeshandelsavtalen avverkningsuttagets volym med cirka 10 procent i genomsnitt. Det finns även ett dröjsmål mellan virkesköpet och genomförandet av avverkningen, och därmed motsvarar det virke som statistikförs inte direkt den volym som avverkats under samma år.

Samanvändbarhet – statistik på årsbasis och för kortare perioder

De månatliga uppgifterna är preliminära och de slutliga siffrorna redovisas i årsstatistiken. Skillnaderna mellan de månatliga statistikuppställningarna och årsstatistiken för ett kalenderår är små. Handelsvolymen i årsstatistiken är oftast något större än de sammanräknade månatliga volymerna, eftersom årsstatistiken också innehåller uppgifter som inkommit för sent för månadsstatistiken. Naturresursinstitutet får uppdaterade data för det aktuella året från en del av uppgiftslämnarna; för de övriga framställs årsstatistiken utifrån de månatliga uppgifterna.

Samanvändbarhet – intern

Statistiken är samanvändbar. Naturresursinstitutets statistik över handel med industrivirke är den enda regelbundna utredningen av volymerna och enhetspriserna inom handeln med industrivirke i privatskogarna i Finland.

Skogsindustrin rf framställer också en veckovis prisuppföljning av virkeshandeln, som bygger på uppgifter från föreningens medlemsföretag. Enhetspriserna redovisas som medelvärden för de föregående fyra veckorna och virkesvolymerna som medelvärdet för den aktuella veckan. De här uppgifterna tillgängliggörs via Naturresursinstitutets statistikportal, trots att de inte är en statistik som institutet framställer. Naturresursinstitutets statistiktjänster ansvarar inte heller för innehållet i statistiken. 

Dataunderlaget för Naturresursinstitutets årsstatistik omfattade 2021 handel med totalt cirka 47 miljoner kubikmeter virke. Det var cirka 11 miljoner kubikmeter, eller 30 procent, mer än i Skogsindustrin rf:s veckovisa uppföljning av virkeshandeln.

Källdata

Källdata om medlemsföretagen i Skogsindustrin rf utgörs av uppgifter som insamlats av Skogsindustrin rf. Övriga källdata insamlas av Naturresursinstitutet.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Månatligen, årligen.

Metod för uppgiftsinsamling

Statistiken bygger på de uppgifter om virkeshandeln som lämnats av företag som köper virke. Uppgifter om virkeshandel som bedrivs av företag som är medlemmar i Skogsindustrin rf lämnas till Naturresursinstitutet av Skogsindustrin rf; uppgifter om virkeshandeln från övriga uppgiftslämnare lämnas direkt till Naturresursinstitutet. Naturresursinstitutet sammanställer dataunderlaget om virkeshandeln och räknar ut de genomsnittliga priserna vid rotköp och leveransköp viktade med virkesvolym. Datainsamlingen bygger inte på urval. Resultaten uppräknas inte till att motsvara hela handelsvolymen och i beräkningarna används inga uppräknings- eller viktningsfaktorer för köparkategorier eller motsvarande.

Datavalidering

Dataunderlaget granskas på Naturresursinstitutet före behandlingen av uppgifterna. Källdata jämförs med samma uppgiftslämnares uppgifter från föregående månad; enhetspriserna jämförs också med de genomsnittliga enhetspriserna från samtliga uppgiftslämnare. Observationens riktighet kontrolleras om det under behandlingen av uppgifterna uppdagas observationer med exceptionella värden.

Behandling av uppgifter

Uppgifter om virkeshandel som bedrivs av företag som är medlemmar i Skogsindustrin rf lämnas till Naturresursinstitutet av Skogsindustrin rf; uppgifter om virkeshandeln från övriga uppgiftslämnare lämnas direkt till Naturresursinstitutet. Naturresursinstitutet granskar källdata, laddar upp dem i databasen och räknar ut de genomsnittliga priserna vid rotköp och leveransköp viktade med virkesvolym.