Kvalitetsbeskrivning av statistik om spannmålsbalans
Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tike har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.
Grunden för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014), statistiklagen (280/2004).
Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras årligen från Naturresursinstitutets medel.
1. De statistiska uppgifternas relevans
1.1. Uppgiftsinnehåll och användningssyfte
Huvudsyftet för statistiken är att ange om produktionen och användningen är i balans. Statistiken innehåller uppgifter om mängden producerad, använd, lagrad samt exporterad och importerad spannmål i Finland under skördeåret. Balansuppgifterna presenteras separat för alla våra viktigaste spannmålssorter, dvs. vete, råg, korn och havre. Uppgifterna baserar sig på olika statistiska uppgifter och informationskällor. Statistiken omfattar hela landet.
I statistiken finns uppgifter om mängden spannmål som använts för olika syften enligt spannmålssort och användning indelad i fem olika ändamål: utsäde, livsmedel, foder, energi på gårdarna och inom industrin. Statistiken strävar efter att omfatta all användning av spannmål. Statistiken beaktar även utrikeshandeln med spannmål och mängden spannmål i inhemska lager. Balansen har inte balanserats, dvs. under-/överskottet anger om det finns fel i balansuppgifterna.
Statistiken utnyttjas både nationellt och internationellt. De viktigaste användarna finns inom forskning, förvaltning, lantbruks- och livsmedelsföretag, jordbrukare, intresseorganisationer, rådgivning och medier.
1.2. Begrepp och klassificeringar
Skördeåret börjar 1.7 och slutar 30.6 följande år.
Tillgängligt totalt är den mängd spannmål som är tillgänglig för olika ändamål i Finland under skördeåret. Siffran inkluderar inhemsk produktion av spannmål, spannmål i lager i början av året och importerad spannmål under skördeåret minskad med mängden exporterad spannmål under skördeåret.
Inhemsk användning är den mängd spannmål som är tillgänglig för olika ändamål under skördeåret.
Förbrukning till energi på gårdarna är den mängd spannmål som använts för energiproduktion på gårdarna under skördeåret.
Industriell användning är den mängd spannmål som förädlats inom industrin för andra ändamål än för livsmedel och foder. Industriell användning av spannmål omfattar bl.a. framställning av etanol och stärkelse samt malt.
Under-/Överskott är en kalkylmässig siffra som beskriver balansens balans (riktighet). Ju mer siffran avviker från 0, desto mer obalanserad är balansen, dvs. vissa siffror i balansen är inexakta. Siffran fås genom att avdra inhemsk användning och slutlager från den totala tillgängliga mängden. Underskott är ett negativt tal och överskott ett positivt tal.
Regionklassificering används inte. Uppgifterna gäller på hela landets nivå.
1.3. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare
Statistiken beskriver mängden spannmål som använts för olika ändamål i Finland under skördeåret i fråga om de viktigaste spannmålssorterna. Uppgifterna har insamlats i balansform som utöver konsumtion och produktionen beaktar mängden spannmål i lager samt import och export av spannmål. Underskott i produktionen i balansen balanseras av import och minskning av lager. Överskott i produktionen balanseras i sin tur av export och ökning av lager. I statistiken har mängden spannmål angetts som oförädlad råspannmål, och således beskriver den inte mängden färdiga produkter enligt användningsändamål. Statistiken strävar efter att omfatta all spannmål i Finland under statistikåret.
Statistiken utnyttjar flera statistiska uppgifter producerade av Luke som t.ex. uppgifter från skördestatistiken, statistiken över användningen av spannmål på gårdarna samt statistiken över industrins och handelns inköp, användning och lagring av spannmål. Dessa statistiska uppgifter har insamlats från gårdarna och från företag som köper, använder och lagrar spannmål. Uppgifterna om import och export baserar sig på Tullstyrelsens uppgifter om utrikeshandel. Dessutom har spannmålslageruppgifter till statistiken insamlats separat från några företag.
1.4. Beaktande av användarnas perspektiv
Respons insamlas aktivt av användarna av statistiken i anslutning till seminarier och möten där statistiska reformer behandlas, begäran om skriftliga kommentarer. Respons tas också emot via direkta kontakter.
Den mottagna responsen följs upp och beaktas när statistiken utvecklas. Statistikens innehåll och uppgifternas användbarhet utvärderas bl.a. vid de spannmålsmöten som jord- och skogsbruksministeriets marknadspolitiska enhet ordnar samt på de evenemang som samarbetsgruppen inom spannmålsbranschen ordnar.
2. Uppgifternas noggrannhet och tillförlitlighet
Statistikens informationskällor består av de viktigaste statistiska uppgifterna som beskriver ämnesområdet. En del av uppgifterna härstammar från totala undersökningar och en del från urvalsundersökningar. Eftersom källinformationens uppgifter direkt används i statistiken kan under-/överskottssiffran betraktas som en indikator på spannmålsstatistikens totala tillförlitlighet. Ju mer den avviker från 0 desto inexaktare är siffrorna i källmaterialet.
2.1. Undersökningsmetod
Merparten av uppgifterna insamlas genom informationsinsamlingen av Lukes övriga statistik.
- produktion: urvalsundersökning om gårdarna (skördestatistik, FOS)
- användning för utsäde, foder och livsmedel samt energiförbrukning och lager på gårdarna (Användningen av skörden på gårdarna, FOS)
- användning för livsmedel och foder samt industrins användning och industrins och handelns lager: totalundersökning om industrin och handeln som använder spannmål (statistik över industrins och handelns inköp, användning och lagring av spannmål, FOS)
Import- och exportuppgifterna fås från Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik, från statistikdatabasen Uljas http://uljas.tulli.fi.
Den del av spannmålslagren som inte omfattas av ovan nämnda statistik insamlas direkt från företag som lagrar spannmål.
2.2. Faktorer som inverkar på statistikens tillförlitlighet
De statistiska uppgifterna baserar sig på uppgifter från annan statistik, och således beror balanssiffrornas tillförlitlighet på källstatistikens tillförlitlighet. De tillförlitligaste siffrorna är de uppgifter som insamlas utifrån totalundersökningarna.
I balansen som publiceras som preliminär information finns flera uppgifter som bygger på bedömning, eftersom all källstatistik inte ännu har blivit färdig.
2.3. Förfaranden för rättelser av fel
Export- och importsiffrorna i spannmålsbalansen kontrolleras alltid innan följande års balans publiceras. Övriga fel i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt. De korrigerade uppgifterna publiceras på statistikens webbplats.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Spannmålsbalansen publiceras en gång om året tre månader efter utgången av statistiktidpunkten dvs. september. Uppgifterna publiceras som slutgiltiga uppgifter.
Tidpunkterna för offentliggörandet av uppgifterna meddelas på statistikkalendariet på http://stat.luke.fi/sv/statistikkalendarium
4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet
Balanserna för olika spannmålssorter i statistiken över näringsbalansen beskriver rätt långt samma ämnesområde som denna statistik. En liten innehållsmässig skillnad är att huvudmålet för näringsbalansen är att beräkna konsumtionen medan huvudmålet för spannmålsbalansen är att beskriva balansen mellan produktionen och användningen (efterfrågan). Därför innehåller utrikeshandelssiffrorna i näringsbalansen utöver råspannmål även spannmålsprodukter. Dessutom har balanserna olika statistikperioder: näringsbalansen sammanställs per kalenderår medan spannmålsbalansen sammanställs per skördeår.
I sin nuvarande form har uppgifterna spannmålsbalansen statistikförts åtminstone sedan 1980-talet. Redan från och med 1920-talet har olika statistiska uppgifter sammanställts i balansform, men användningsändamålen har inte varit lika exakt indelade som i dag. De statistiska uppgifterna är jämförbara i det stora hela sedan skördeåret 1995–1996. Små ändringar har även gjorts under denna tid om det skett ändringar i källstatistiken.
Den största förändringen som skett i informationskällorna är upphörandet av urvalsundersökningen som riktades till gårdarna. Från och med balansperioden 1.7.2013–30.6.2014 överfördes frågorna om lagerinformation från gårdarnas information till skördeundersökningen och för den övriga informationens del övergick man till de nuvarande beräkningssätten, dvs. partiell expertbedömning. En mindre förändring skedde 2005–2006, då ett nytt användningsändamål togs med i statistiken, dvs. användning av spannmål som energi på gårdarna.
5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Statistiken publiceras årligen september pä adressen: stat.luke.fi/sv
Uppgifter har publicerats i Lantbruksstatistisk årsbok.
En beskrivning av statistiken finns på statistikens hemsida.