Dokumentation för spannmålsbalansen

Allmän beskrivning

Spannmålsbalansen är en totalberäkning som upprättas som en balansräkning för spannmålsanvändningen i hela Finland. I den redovisas de viktigaste spannmålsgrödorna med avseende på inhemsk produktion, lagerförändring, export och import samt inhemsk konsumtion, som är vidare indelad i användning för djurfoder, utsäde, industriråvara, mathållning samt för energi på gårdarna.

Klassificeringar

Statistiken omfattar spannmålsgrödorna vete, råg, korn och havre, både separat och totalt (Spannmål). Om varje gröda redovisas uppgifterna som en balansräkning enligt följande: 

• Till förfogande: ingående lager, import, produktion
• Användning: utsäde, livsmedel (industrin, gårdarna), foder (industrin, gårdarna), energi på gårdarna, industriell användning, utgående lager, export, under-/överskott

Sektorstäckning

Statistiken omfattar de viktigaste spannmålsgrödorna, det vill säga vete, råg, korn och havre.

Statistiken omfattar samtliga användningar av varje spannmålsslag i Finland.

Statistiska begrepp och definitioner

Skördeåret börjar 1 juli och slutar 30 juni året därpå.

Till förfogande totalt avser den mängd spannmål som står till förfogande för olika ändamål i Finland under skördeåret. I den ingår den inhemska produktionen, ingående lager i början av skördeåret och importerad spannmål under skördeåret, minus den mängd spannmål som exporterats under skördeåret.

Mängden spannmål för inhemsk användning är summan av spannmålsanvändningen för olika ändamål under skördeåret.

Energiförbrukning på gårdarna avser den mängd spannmål som förbränts till energi på gårdarna under skördeåret.

Industriell användning avser den mängd som förädlats industriellt till annat än livsmedel eller foder. I detta ingår bland annat framställning av etanol och stärkelse samt mältning.

Under-/överskott är ett kalkylerat tal som uttrycker riktigheten i balansräkningen, det vill säga hur väl den är i balans. Ju mer värdet avviker från noll, desto större är obalansen, vilket betyder att något eller några av värdena i balansräkningen är inexakta. Värdet erhålls genom att subtrahera inhemsk förbrukning och utgående lager från den totala mängden. Underskott uttrycks med ett negativt tal och överskott med ett positivt.

Statistisk enhet

Uppgifterna till statistiken hämtas från olika datakällor, av vilka de viktigaste är Naturresursinstitutets skördestatistik, statistik över användningen av spannmål på gårdarna samt statistiken över industrins och handelns inköp, användning och lagring av spannmål. Dessutom används uppgifter från Tullens utrikeshandelsstatistik.

Statistisk population

Statistiken redogör för spannmålsförbrukningen för olika ändamål i Finland under skördeåret, avseende de viktigaste spannmålsgrödorna, det vill säga vete, råg, korn och havre. 

Måttenhet

Uppgifterna i statistiken redovisas i miljoner kilo.

Referensperiod

Skördeår.

Distributionsfrekvens

Årligen.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Sekretess – principer

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Sekretess – behandling av uppgifter

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Kvalitetsbedömning

Källdata för statistiken hämtas från flera andra statistikuppställningar. Därmed avspeglar kvaliteten på statistiken framför allt kvaliteten på det statistiska underlaget.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Eftersom uppgifterna i statistiken bygger på data som inhämtas från andra statistikuppställningar, beror tillförlitligheten i statistiken på tillförlitligheten i dataunderlaget. Tillförlitligheten kan anses vara bäst hos de uppgifter som insamlas genom totalundersökningar. 

Tillförlitligheten uttrycks också som ett under-/överskott i statistiken. Det är ett kalkylerat tal som uttrycker riktigheten i balansräkningen, det vill säga hur väl den är i balans. Ju mer värdet avviker från noll, desto större är obalansen, vilket betyder att något eller några av värdena i balansräkningen är inexakta. Värdet erhålls genom att subtrahera inhemsk förbrukning och utgående lager från den totala mängden. Underskott uttrycks med ett negativt tal och överskott med ett positivt.

Många av uppgifterna i den balansräkning som publiceras med preliminära uppgifter bygger på uppskattningar, eftersom en del av de underliggande statistikuppställningarna inte har färdigställts.

Aktualitet

Preliminära statistikuppgifter offentliggörs tre månader efter statistikperiodens slut, det vill säga i september. De slutliga uppgifterna offentliggörs i samband med offentliggörandet av de preliminära uppgifterna följande år.

Jämförbarhet – över tid

Uppgifter om spannmålsbalansen har statistikförts i sin nuvarande form åtminstone sedan 1980-talet. Uppgifter från olika statistikuppställningar har sammanställts i balansräkningar redan från 1920-talet, men med mindre noggrann indelning enligt användning. Uppgifterna i statistiken är i huvudsak jämförbara från och med skördeåret 1995–1996. Små justeringar har gjorts även under den tiden, om de underliggande statistikuppställningarna har ändrats. 

Den största ändringen i datakällorna är upphörandet av urvalsundersökningen av gårdarna. Från och med balansperioden 1.7.2013–30.6.2014 flyttades frågorna om lagersaldon på gårdarna till skördeundersökningen och de övriga uppgifterna började beräknas på samma sätt som idag, det vill säga delvis utifrån expertbedömningar. En mindre förändring skedde 2005–2006 genom införandet av en ny användning, det vill säga användning av spannmål för energi på gårdarna.

Källdata

Spannmålsbalansen är en statistikuppställning som huvudsakligen bygger på annan statistik. Underliggande data inhämtas från spannmålsstatistik samt från statistik och data om husdjur. Datakällorna redovisar uppgifter per månad, kvartal eller år. De underliggande data sammanställs till en balansräkning. De viktigaste datakällorna räknas upp nedan.

–   produktion och lager på gårdarna: urvalsundersökning av gårdarna (skördestatistik, FOS)

–  energianvändning på gårdarna: urvalsundersökning av gårdarna (jordbrukets och trädgårdsodlingens energiförbrukning, FOS)

–   livsmedels-, foder- och industrianvändning samt lager inom industrin och handeln: totalundersökning av industrin och handeln som använder spannmål (statistik över inköp, användning och lagring av spannmål samt protein och oljeväxter, FOS)

– utsäde: beräknad enligt den genomsnittliga utsädesmängden på den areal som såtts med spannmål under skördeåret (användning av skörden på gårdarna, FOS)

– foderanvändning på gårdarna: beräknas per djurkategori utgående från antalet husdjur eller slaktmängderna samt från expertbedömningarna av foderanvändningen av spannmålsslagen (användning av skörden på gårdarna, FOS)

– mathållning på gårdarna: uppskattning utifrån data från tidigare urvalsundersökningar (användning av skörden på gårdarna, FOS)

Uppgifterna om import och expert hämtas från Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik, som finns i statistikdatabasen Uljas på http://uljas.tulli.fi.

De uppgifter om spannmålslagren som inte omfattas av de ovan nämnda statistikuppställningarna insamlas direkt från företag som har spannmålslager.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Beroende på datakällan görs uppgiftsinsamlingen per månad, kvartal eller år.

Metod för uppgiftsinsamling

Största delen av uppgifterna insamlas i samband med uppgiftsinsamlingen för Naturresursinstitutets andra statistikuppställningar. Uppgifterna sammanställs utifrån offentliggjord statistik och källdata från framställningen av statistik samt genom att kontakta uppgiftsleverantörerna direkt.

Datavalidering

Data som sammanställts utifrån underliggande statistik jämförs med uppgifterna om föregående år. Vid eventuella avvikelser i observationerna kontrolleras att källdata är riktiga och enhetliga.

Behandling av uppgifter

Uppgifter från underliggande statistik sammanställs som en balansräkning.