Dokumentation för skördestatistiken

Allmän beskrivning

Skördestatistiken innehåller skördeuppgifterna om de viktigaste grödorna i Finland. Den beskriver redogör för åkerproduktionen både som total mängd och per areal. Utöver den totala skörden redogörs för produktionen indelad i ekologisk odling och konventionell odling.

Klassificeringar

Klassificeringen av växterna överensstämmer i huvudsak med internationella klassifikationer.

Namnen på grödorna överensstämmer med de beteckningar (koder) som används i registren i landsbygdsförvaltningens datasystem. Utöver riksomfattande statistik används en regionindelning enligt NTM-centralerna. 

Sektorstäckning

Statistiken omfattar åkerproduktionen av de viktigaste grödorna i Finland. 

Statistiska begrepp och definitioner

Blandsäd: blandsäd (stråsäd och stråsäd + oljeväxter), blandad gröda (proteingrödor + minst 50 % spannmål) och blandning av ärt/bondböna/sötlupin över 50 % + spannmål

Helsädesensilage innefattar spannmålsgröda som skördats efter att sädeskornen mognat (korn, havre, vete och blandsäd).

Ensilerad spannmål omfattar tröskad färskensilerad spannmål (korn, havre, vete och blandsäd).

Färsk spannmål innefattar helsädesensilage och ensilerad spannmål.

Skördepotentialen är den hektarskörd av en gröda, som högst 10 procent av gårdarna i en region kan uppnå under vegetationsperioden. Skördepotentialen har räknats ut separat för ekologisk och konventionell odling.

Statistisk enhet

Statistisk enhet utgörs av ett jordbruks- eller trädgårdsföretag.

Statistisk population

Populationen i statistiken är samtliga jordbruks- och trädgårdsföretag i Finland.

Måttenhet

Arealen uttrycks i tusen hektar (1 ha = 10 000 m²) och avser den areal från vilken skörden bärgats. Därmed utesluts arealer som drabbats av skördeskador eller andra oskördade arealer från statistiken.

Skörden redovisas både som kilo per hektar och som total skörd i miljoner kilo. Skörden av spannmål, oljeväxter och proteingrödor redovisas torkad efter skörd.

Referensperiod

Kalenderår.

Distributionsfrekvens

Fyra gånger om året.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004). Skyldigheten att framställa statistik föreskrivs också i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik, kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1557 samt ESS-avtalet.

Mer information: Statistiklagstiftning

Sekretess – principer

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Sekretess – behandling av uppgifter

Integriteten av data som insamlats för statistiska ändamål garanteras i enlighet med statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt europeiska dataskyddsförordningen ((EU) 2016/679). Dataunderlaget är skyddat under alla led av behandlingen med lämpliga fysiska och tekniska metoder. Personalen har åtkomst endast till de uppgifter som är nödvändiga för deras arbetsuppgifter. Utomstående har inte tillträde till lokaler där mikrodata behandlas. Medarbetarna har undertecknat sekretessavtal vid anställning. Uppsåtligt brott mot bestämmelserna om dataskydd är en straffbar gärning.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Kontrollerna i datainsamlingsprogrammet för statistiken förhindrar största delen av oavsiktliga fel. Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras efter insamlingen.

Kvalitetsbedömning

Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras och dessutom undersöks svarsbortfallet (mot olika bakgrundsdata).

Användarnas behov

Statistiken används i både nationella och internationella syften. Statistiken ingår i Europeiska statistiksystemet (ESS). EU:s statistikmyndighet Eurostat och FN:s livsmedels och jordbruksorganisation (FAO) publicerar uppgifter från statistiken i sina webbtjänster. Statistiken används också vid framställningen av annan statistik, bland annat om nyttjad jordbruksareal, användningen av skörden på gårdarna, spannmålsbalansen och näringsbalansen. Andra användare är forskning, förvaltning, jordbruks- och livsmedelsföretag, jordbrukare, intresseorganisationer, rådgivning och medier.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Skördeuppskattningen ger en relativt bra bild av den aktuella skördesituationen, då uppgifterna jämförs med den slutliga skördestatistiken som offentliggörs i början av året därpå. Exceptionellt dåliga eller goda väderförhållanden i slutet av växtperioden kan medföra att skörden blir sämre eller bättre än beräknat. Skördeuppskattningarna upprättas innan största delen av skörden har bärgats.

Populationen för den slutliga skördestatistiken uppdateras en gång om året, varigenom statistiken täcker nästan 100 procent av populationen. 

Skördearealerna för enskilda grödor i statistiken kan anses vara mest tillförlitliga för de grödor vars arealuppgifter är hämtade från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem. Uppgifter om de skördade arealerna som inhämtas via skördeförfrågan används för alla kategorier av grödor. För vallgrödor och spannmålsgrödor samt ärt och bondböna ger förfrågan också skördearealerna enligt den gruppering av grödorna som används i statistiken. Uppgifterna om dessa grödor är inte lika exakta som för de övriga grödorna. 

Skördeberäkningarna för sockerbeta avviker från de övriga grödorna, eftersom uppgiften om den slutliga totalskörden erhålls från Sucros Ab. Företaget redovisar den mottagna totala mängden rengjord sockerbeta vid sockerfabriken.

Aktualitet

Skördestatistiken har fyra publiceringar under statistikåret. De två första skördeuppskattningarna offentliggörs under växtsäsongen. Datum för uppskattningarna är 15 augusti och 20 september eller nästföljande måndag. Datum för uppskattningarna från 2003 till 2021 var 15 juli och 25 augusti eller nästföljande måndag. Uppgifterna offentliggörs på fredagen samma vecka. Uppgifterna från skördeuppskattningen i augusti lämnas till EU senast 31 augusti. Det tredje offentliggörandet under statistikåret är i november, och uppgifterna förmedlas till EU senast 30 november. Den slutliga statistiken färdigställs under första kvartalet året efter statistikåret. Uppgifterna från den lämnas till EU för hela landet senast 31 mars och per region senast 30 september.

Jämförbarhet – över tid

Skördestatistik om grödorna har färdigställts årligen från och med 1920. Uppgifterna om skörden per hektar är jämförbara för hela den tid som statistiken upprättats. Statistikföringen över de totala skördarna preciserades 1995 då man började beräkna skörden utifrån uppgifter om odlingsarealerna från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem. Före 1995 utgick odlingsarealerna för samtliga grödor från urvalsundersökning.

År 2000 utvidgades den statistiska populationen till att innefatta även gårdar som inte ansökt om stöd. År 2013 ändrades definitionen av gårdarna i populationen så att den utgick från gårdens ekonomiska storlek. Genom ändringen minskade antalet gårdar i populationen något. Ingendera av dessa ändringar har någon betydande inverkan på resultaten av skördestatistiken.

Dataunderlaget för den preliminära skördestatistiken, som tidigare var en separat statistikuppställning, slogs samman med skördestatistiken 2016. Uppgifterna offentliggörs nu med samma innehåll i skördestatistiken och skördeuppskattningarna i juli och augusti/september. 

Dataunderlaget för statistiken över den ekologiska skörden, som tidigare var en separat statistikuppställning, slogs samman med skördestatistiken 2020. Från och med 2020 omfattar statistiken utöver uppgifter om den totala skörden och den ekologiska skörden, även om den konventionella skörden.

Till följd av förändringar i odlingsomfånget av olika grödor har också de grödor som ingår i statistiken justerats.

Uppgifterna i statistiken offentliggörs enligt den gällande nationella regionindelningen under statistikåret. Ändringar i områdesindelningen (t.ex. kommunsammanslagningar eller överföring av en kommun från en NTM-central till en annan) påverkar således jämförbarheten över tid med avseende på de totala skördarna och skördearealerna.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Uppgifterna är jämförbara med uppgifter i andra statistikuppställningar som bygger på jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret.

Källdata

I skördeuppskattningen utgår odlingsarealerna för olika grödor från data i Livsmedelsverkets register för landsbygdsnäringsförvaltningen. Uppskattningarna av hektarskördarna för grödorna, som behövs för framställning av statistiken, tas fram av experter på ProAgria.

Den slutliga skördestatistiken bygger på en riktad urvalsundersökning till gårdarna. De odlingsarealer per gröda som sparats i Livsmedelsverkets register för landsbygdsnäringsförvaltningen ifylls färdigt i webbförfrågan till gårdarna. I den slutliga statistiken uttrycks arealen som skördeareal, det vill säga skördeförfrågan används som underlag för estimering av skördearealen per gröda som redovisas i statistiken. Gårdarna redovisar också skördemängderna per gröda.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Uppgifter samlas in tre gånger om året.

Metod för uppgiftsinsamling

För skördeuppskattningen inhämtas expertbedömningarna per kommun via en webbtjänst två gånger per växtsäsong. Uppgifterna inhämtas enligt avtal som ingåtts med ProAgria Centralernas Förbund och Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF). 

Uppgifterna för den slutliga statistiken insamlas från gårdarna via en webbförfrågan och med telefonintervjuer. Datainsamlingsappen fylls i färdigt med uppgifter som hämtats från Livsmedelsverkets landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem om gårdens odlingsareal för varje gröda, om vilken skördeuppgifterna ska lämnas. 

Datavalidering

Observationens riktighet kontrolleras om det under behandlingen av uppgifterna uppdagas till exempel observationer med exceptionellt stora värden.

Behandling av uppgifter

Vid behandling av uppgifter för skördeuppskattningen beräknas skörden per gröda i varje kommun utifrån expertbedömningarna för varje kommun, utifrån arealerna per gröda enligt data som hämtats från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem. De skördeuppskattningar som saknas ersätts genom imputation av medelvärdet från ProAgria Centralen, eller om ett sådant inte finns, med medelvärdet för hela landet. Uppskattningen av den totala skörden (mn kg) erhålls som summan av skördeuppskattningarna för varje kommun.

Felaktiga eller avvikande observationer i urvalsundersökningen korrigeras eller stryks från dataunderlaget. Om uppgifterna från en gård snedvrider totalresultatet, stryks gården från sitt stratum och överförs till ett eget stratum. Den hektarskörd som visas i statistiken erhålls genom att dividera den estimerade totala skörden med den estimerade skördearealen.

Till och med 2015 beräknades arealen (skördearealen) av de flesta grödor i statistiken genom att från odlingsarealen subtrahera den skövlade arealen enligt anmälningarna om skördeskador. Dessa arealer per gröda erhölls från landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem. Från och med 2016 används de urvalsbaserade uppgifterna om skördearealerna av alla grödor, eftersom uppgifter om skördeskador inte längre finns att tillgå. 

Arealen vallodling delas in utifrån urvalsuppgifterna i hö, ensilage och vallfoder enligt användningssättet för den första skörden. Från och med 2007 har arealen av havre, korn, vårvete och blandsäd delats utifrån urvalsuppgifterna in i torrskördad och färskskördad areal. Motsvarande indelning har använts för höstvete och råg från och med 2021. Foderärt och åkerböna har haft samma indelning sedan 2017.

Den totala skörd som redovisas i statistiken beräknas genom att multiplicera den estimerade skörden per hektar med skördearealen.