Dokumentation för statistiken skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten

Allmän beskrivning

I statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten uppges de årliga arbetsmängderna samt enhets- och totalkostnaderna inom dessa områden. Om avverkningar uppges i statistiken de avverkade arealerna enligt avverkningssätt. 

Klassificeringar

Skogsvårds- och skogsförbättringsarbetena publiceras enligt arbetsslag och ägargrupp. Regionindelningen är antingen landskap eller prisområden för virke

Avverkningarnas arealer publiceras enligt avverkningssätt, skogsägargrupp och landskap.

Sektorstäckning

Statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten omfattar skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten som genomförs av företag som tillhandahåller skogstjänster. Också arbeten i statens och skogsindustrins skogar ingår i statistiken. Arbeten som utförs helt självständigt av privata skogsägare i deras egna skogar ingår inte i statistiken.

Statistiska begrepp och definitioner

Uppgifterna statistikförs enligt arbetsslag. Skogsvårdens arbetsslag omfattar arbeten i anslutning till röjning av avverkningsarealer, jordbearbetning, skogsodling samt skötsel av plantbestånd och ungskog och bekämpning av rotticka. Skogsförbättringsarbeten är gödsling, iståndsättning av dikningsområden samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar. Totalkostnaderna för skogsförbättringsarbeten omfattar dessutom projektering av iståndsättning av diken och anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar.

För att säkerställa dataskyddet publiceras för närvarande uppgifterna per arbetsslag för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten med två områdesindelningar:

1) Per prisområde för virkeshandeln (8 områden) och per skogsägargrupp (privata och övriga)

2) Per landskap utan skogsägaregruppering.

Prisområdena för statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten samt de landskap som hör till dem är följande:

1. Södra Finland: Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland
2. Mellersta Finland: Birkaland, Mellersta Finland
3. Kymmene-Savolax: Kymmenedalen, Södra Karelen, Södra Savolax
4. Savolax-Karelen: Norra Karelen, Norra Savolax
5. Södra Österbotten: Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten
6. Kajanaland-Österbotten: Kajanaland, Norra Österbotten
7. Lappland: Lappland
8. Åland: Åland

Privata skogsägare avser enskilda skogsägare samt samfällda skogar, kommuner, församlingar och stiftelser och motsvarande sammanslutningar. Till gruppen 'övriga' hör staten och skogar som påverkas av skogsindustribolag.

Före 2008 presenterades uppgifterna om skogsindustrins och statens skogar separat, men på grund av datasekretess redogörs de numera som en post. På grund av datasekretess är det inte heller möjligt att presentera uppgifter enligt skogsägargrupp för de enskilda landskapen.

Klassificeringen och definitionerna av arbetsslag och definitioner för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten har sedan år 2015 beskrivits i detalj i bilagan som finns på sidan för insamling av statistik över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten.

Den klassificering och de definitioner av arbetsslag som gällde fram till 2014 finns i bilagan (bara i finska).

De avverkade arealerna statistikförs enligt avverkningssätt, som omfattar 1) förstagallring som klassificeras som beståndsvårdande gallring, annan gallring och avverkning av överståndare samt 2) kalhygge i föryngringssyfte och avverkning för naturlig föryngring och övrig föryngringsavverkning. Dessutom omfattar klassificeringen kategorin ”övriga avverkningar”.

Statistisk enhet

Uppgifter om skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten samlas in 1) för skogsägare av företag och samfund som producerar skogstjänster, 2) av företag som grundats för skötseln av skogsindustrins egna skogar och 3) av staten. Om enskilda skogsägares självständiga arbeten i sina egna skogar fås de uppgifter som har registrerats i skogsvårdsföreningarnas datasystem (så kallade övervakade arbeten, det vill säga att skogsvårdsföreningen har gjort en anmälan om arbetet för att motta statligt skogsbruksstöd, etc.). De uppgifter som samlats in av Finlands skogscentral i samband med offentliga förvaltningsuppgifter används som hjälp vid kontrollen av uppgifterna.

Uppgifterna om avverkade arealer är uppgifter om planerad avverkning som samlats in från anmälningar om användning av skog. Skogsägarna har en lagstadgad skyldighet att på förhand anmäla sina avverkningsplaner till Finlands skogscentral. 

Statistisk population

Statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten omfattar data om volymerna av och kostnaderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten som utförs av skogsvårdsföreningarna, andra skogstjänstföretag, skogsindustrin och staten. Den statistiska populationen utgörs av ovannämnda aktörer som utför skogsvårdsarbeten och skogsförbättringsarbeten.

Statistiken över avverkade arealer beskriver skogsägarnas planer att avverka sina skogar. En skogsägare ska enligt lag före avverkningen underrätta Finlands skogscentral om sina planer att avverka, det vill säga statistiken innefattar totalmaterialet om skogsägarnas planer att avverka.

Statistikuppgifterna gäller hela landet. Som områdesindelning har använts 1) för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten landskap eller prisområde för virke, 2) för avverkningsarealer landskap, 3) för uppgifter om skogsträdens frön och plantor en indelning i Södra Finland och Norra Finland (Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland). 

Måttenhet

För skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten anges prestationerna i hektar, utom iståndsättning av diken samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar i kilometer. Enhetskostnaderna anges i euro per prestationsenhet (€/ha eller €/km). De totala kostnaderna anges i tusental euro.

Uppgifterna om avverkade arealer anges i hektar. 

Referensperiod

Kalenderår

Referensområde

Vid skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten påverkar arbetsslaget uppgifternas tillgänglighet. För en del av arbetsslagen finns uppgifter att få från och med 1950-talet, medan statistikföringen för andra arbetsslag har inletts först på 2000-talet.

Uppgifterna om avverkade arealer börjar från och med år 1996.

Distributionsfrekvens

Årligen

Tidstäckning

Statistiken är inte en indexstatistik.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Tidpunkterna för offentliggörandet av statistikresultat anges först med en veckas noggrannhet, och publiceringsdatum meddelas två månader före offentliggörandet. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Kvalitetsbedömning

Det material som samlas in i statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten jämförs enligt leverantör och arbetsslag med motsvarande material som samlats in året innan, om jämförelseobjektet finns att tillgå. För skogsvårdsarbeten samlas uppgifter in om både prestationsmängd, kostnader och enhetskostnader. Genom att granska enhetligheten för dessa uppgifter kan eventuella fel upptäckas. I beräkningsskedet granskas materialets fördelning för att eventuella atypiska observationer ska kunna framträda. Den slutliga statistiken jämförs med tidigare statistik, och om resultatet verkar ologiskt försöker man utreda orsaken till detta.

Uppgifterna om avverkad areal grundar sig på uppgifter om avverkningsplaner som erhållits från lagstadgade anmälningar och som är av god kvalitet.

Av användarna av statistiken samlas respons i anslutning till möten som handlar om omarbetning av statistiken, samt vid skriftlig begäran om kommentarer. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Användarnas behov

Uppgifterna i statistiken används bland annat av förvaltningen, forskning, företag inom skogssektorn och intresseorganisationer samt av aktörer som tillhandahåller rådgivning.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten sammanställs med en enkätundersökning bland företag som tillhandahåller skogstjänster. Eftersom arbeten som skogsägarna utför själv i egen skog inte ingår i statistiken är de totala arbetsmängderna och totala kostnaderna i vissa arbetsslag beräknade i underkant. Mängden arbeten som utförs helt självständigt är okänd, men mestadels handlar det om arbeten som lätt kan utföras för hand, exempelvis tidig vård av plantbestånd och plantbeståndsvård.

I en del av de insamlade uppgifterna har statistiklämnaren inte definierat det geografiska område som varit föremål för skogsvårdsarbeten. I dessa fall fördelas mängderna och arealerna per område enligt uppgiftslämnarens verksamhetsområde med hjälp av uppgifterna om arealen skogsmark i virkesproduktion i kommunen.

I vissa fall är det inte möjligt att offentliggöra alla uppgifter per landskap om antalet observationer är för litet.

Summan av planteringar per trädslag som svarspersonerna har uppgett stämmer inte alltid överens med summan av manuell respektive maskinell plantering. Planteringarna per trädslag stäms av mot summan av manuell respektive maskinell plantering.

Statistiken över avverkad areal grundar sig på de lagstadgade anmälningar om avverkningsplaner som skogsägarna har lämnat till Finlands skogscentral. Anmälan förutsätter inte att avverkningen genomförs, men avverkningsplanerna och de genomförda avverkningarna stämmer väl överens.

Urvalsfel

Statistiken innehåller uppgifter om arbeten som utförts av de största skogstjänstföretagen och skogsvårdsföreningarna. Uppgifterna för andra skogstjänstföretag samlas in genom ett urval som grundar sig på skogstjänstföretagens totala antal anmälningar som krävs för att företagen ska få statligt stöd för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten (Kemera-stöd, från ingången av 2024 Metka).

Urvalets kvalitet påverkas av hur väl de företagsspecifika antalen anmälningar för stöd för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten beskriver omfattningen av skogstjänstföretagens verksamhet. Skogstjänstföretagen arbetar i skogsägarnas skogar, och skogsägaren kan om hen så önskar bemyndiga företaget att lämna anmälan för sin räkning.

Då det gäller skogsförbättring finns det förutom skogstjänstföretag som tillhandahåller skogsvårdsarbeten även företag som enbart bedriver markbyggnadsverksamhet, vilket gör dem svårare att inkludera i populationen än andra företag. Skogsförbättringsarbeten utförs dock i allmänhet genom att ansöka om statligt stöd för genomförandet av arbetena.

Övriga felkällor

Täckningsfel

Uppgifterna omfattar inte skogsvårdsarbeten som privata skogsägare utför självständigt och som inte kan samlas in genom datainsamling som riktas till skogstjänstföretag.

Mätfel

Uppgifterna kommer från dataleverantörernas skogssystem.

Bortfallsfel

Uppgifterna om de största skogstjänstföretagen och skogsvårdsföreningarna fås från nästan alla aktörer. Då det gäller övriga skogstjänstföretag är svarsbortfallet ganska stort. Uppgifterna om de svarande i denna grupp utvidgas till att omfatta hela stratumet. Gruppens andel av de utförda skogsvårdsarbetena är dock inte så stor.

Aktualitet

Uppgifterna samlas in under första halvåret efter det statistikförda året och statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten publiceras på sensommaren eller i början av hösten på statistikens ingångssida.

Jämförbarhet – geografisk

Uppgifterna om skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten har publicerats landskapsvis från och med år 2016 och per virkesprisområde från och med år 2015. Innan detta har områdesindelningen varit skogscentraler och skogsnämnder. En del av Norra och Östra Finlands områden har bevarats relativt oförändrade i de olika områdesindelningarna.

Avverkningsarealerna grundar sig numera uteslutande på anmälningar om användning av skog. I den nuvarande serie som började år 2009 presenteras uppgifterna landskapsvis. I den äldre serien från åren 1996–2014 presenteras uppgifterna enligt skogscentral.

Jämförbarhet – över tid

Då man ser på tidsserierna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten bör man vara uppmärksam på att det har förekommit ändringar i datainsamlingen. Från och med 2002 har uppgifterna om arbetsmängder och kostnader i privatskogar lämnats huvudsakligen av skogsvårdsföreningarna, medan uppgifterna på 1990-talet erhölls från skogscentralernas informationssystem. År 2015 utvidgades materialet till att omfatta små och medelstora skogstjänstföretag.

I bilagan om definitioner av arbetsslagen (2015–) beskrivs arbetsslagen med den omfattning och klassificering som använts sedan år 2015.

I bilagan om definitioner av arbetsslagen (–2014) beskrivs arbetsslagen med den omfattning och klassificering som användes 2001–2014. Arbetsslagen beskriver de gängse arbetsmetoderna vid respektive tid, varigenom det kan förekomma skillnader i deras omfattning. Arbetsslagen och klassificeringarna har ändrats speciellt i de större grupperna, som markberedning och plantbeståndsvård. Klassificeringen av trädslagen vid skogsodling varierar beroende på statistik, till exempel så att björk vissa år räknas till de övriga trädslagen och vissa år inte.

Åren 2000 och 2001 erhölls uppgifter om enhetskostnaderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i privatskogar endast om sådana iståndsättningsdikningar samt anläggningar och grundförbättringar av skogsbilvägar som utförts av skogscentralerna. För dessa år beräknades enhetskostnaderna och de totala kostnaderna för de övriga arbetsslagen i privatskogar genom att omräkna enhetskostnaderna för privatskogar 1999 enligt kostnadsutvecklingen inom staten och skogsindustrin.

År 2002 ändrades omfattningen av kostnadsuppgifterna gällande uppgifter som lämnas av enskilda och skogsindustribolagen. Nya kostnadsposter var löner (inkl. lönebikostnader) för planering och arbetsledning samt kostnader för skyddsutrustning, transport till drivningstrakten, väderdagar, utbildningsdagar, sjukdagar och s.k. pekkanenledighet.

År 2006 gjordes samma ändring i uppgifterna från staten. Detta innebär att i statistiken 2002–2005 är anges enhetskostnaderna för staten med färre kostnadsposter än uppgifterna om privatskogar och skogsindustribolag.

I statistiken 2002–2005 gjordes uppgifterna om de totala kostnaderna för staten jämförbara med uppgifterna från de övriga ägarkategorierna genom att justera de erhållna kostnadsuppgifterna uppåt med en procentsats som fastställdes enligt arbetsslag.

Från och med 2014 har Finlands skogscentral verkat i hela landet och dess regionenheter motsvarar de självständiga 13 skogscentraler som verkade från och med 1998. Åren 1996–1997 fanns det 14 skogscentraler. I tidsserien har uppgifterna från Mellersta Österbottens skogscentral för åren 1996–1997 delats upp mellan Södra Österbottens och Norra Österbottens skogscentraler enligt en kvot som baserar sig på arealerna skogsmark i kommunerna. Fram till 1995 fanns det 19 skogsnämnder.

Uppgifterna om avverkade arealer grundar sig numera endast på anmälningar om användning av skog, och den tidsserie som utarbetats enligt denna princip börjar år 2009. Den äldre tidsserien för åren 1996–2014 grundar sig både på material som samlats in från företag och på anmälningar om användning av skog. Uppgifterna i de två tidsserierna som grundar sig på olika material avviker något från varandra.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Finlands skogscentral publicerar statistik över beviljade statliga stöd för privata markägares skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten och arbetsmängder som genomförts med dessa (Kemera-stöd, från ingången av 2024 Metka). Finlands skogscentral underrättas om genomförda arbeten med hjälp av anmälningar om genomförande. 

Allt det arbete som utförs i skogarna stöds inte av staten, och därför är de understödda arbetsmängder som Finlands skogscentral publicerar inte desamma som de arbetsmängder som publiceras i statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten.

Samanvändbarhet – intern

Uppgifterna i statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten är enhetliga från och med 2015. De tidigare uppgifterna överensstämmer i stort sett med den nuvarande statistiken, även om den använda arbetsslagsindelningen delvis avviker. Fram till år 2014 ingick i statistiken en uppskattning av skogsägarens självständiga arbete i sina egna skogar. I de senaste statistiska siffrorna ingår detta inte.
Statistikens uppgifter om avverkad areal enligt landskap är de uppgifter om avverkningsplaner som

Skogscentralen producerar och som baserar sig på anmälningar om användning av skog. Ett undantag är de uppgifter som anges enligt skogscentralsområde. Dessa uppgifter samlas in från företag och från anmälningar om användning av skog. Därför avviker de något från den landskapsvisa serien.

Skogscentralens uppgifter om avverkningsplaner överlappar delvis, eftersom exempelvis skogsägaren och den som genomför avverkningen kan lämna en anmälan om användning av skogen för samma objekt. Skogscentralen har försökt ta hänsyn till dessa överlappningar från och med uppgifterna för 2015. Det är bra att beakta detta när man jämför uppgifterna från tidigare år med de nyare uppgifterna.

Källdata

Statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten grundar sig på Naturresursinstitutets egen datainsamling som gäller företag som tillhandahåller skogstjänster, skogsindustrin och staten. De som deltar i enkäten ombeds att uppge den genomförda arbetsmängden, kostnaderna per arbetsenhet och de totala kostnaderna.

Uppgifterna om avverkad areal grundar sig på anmälningarna om användning av skog som Finlands skogscentral har sammanställt.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Årligen

Metod för uppgiftsinsamling

Data för statistiken över skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten lämnas av företag som levererar tjänster till skogsägare eller förvaltar egna skogstillgångar samt av staten. Statistiklämnare är skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företag som äger och förvaltar skogstillgångar samt andra företag som tillhandahåller skogstjänster. Uppgifter om skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten samlas in från alla större aktörer på området och från skogsvårdsföreningarna. Uppgifter om andra företag som tillhandahåller skogstjänster samlas in genom urval. Som grund för urvalet används de ansökningar om stöd för skogsbruk som gjorts hos Finlands skogscentral (Kemera-stöd, från ingången av 2024 Metka). Övriga skogstjänstföretag är en mycket heterogen grupp, från egenföretagande skogshuggare och schaktföretag till medelstora skogsindustriföretag som tillhandahåller skogstjänster. Uppgifterna redovisas av det företag som fakturerar skogsägaren för arbetet. Företag som utför arbetet som underleverantörer lämnar inte uppgifter till statistiken. Uppgifterna samlas in med hjälp av en elektronisk enkät. 

Av de insamlade uppgifterna beräknas arbetsmängderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten per område. Iståndsättning av diken samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar rapporteras enligt den totala arbetsmängden för de projekt som avslutats under året.

Skogstjänstföretagens kostnadsuppgifter grundar sig på de mervärdesskattefria kostnader som skogsägaren fakturerat.

Om arbetet har utförts i företagets egen skog anges kostnaderna enligt en kalkyl för varje arbetsslag under det aktuella året omfattande lönerna för arbetet, planeringen och arbetsledningen, inkl. lagstadgade lönebikostnader och andra tillägg samt material för arbetet (plantor, gödselmedel, bekämpningsmedel, bränsle, drivmedel mm.) samt kostnaderna för maskiner och utrustning. Till kostnader räknas också sådana utgifter för skyddsutrustning och transporter till drivningstrakten som anknyter till arbetsslaget samt kostnader för utbildningsdagar och sjukdagar samt för förkortande av arbetstiden (enligt de inkomstpolitiska avtalen av 1984 och 1986).

Alla kostnader anges exklusive moms.

Enhetskostnaderna för varje arbetsslag beräknas utifrån de redovisade enhetskostnaderna som arbetsmängdvägt medeltal.

I motsats till de övriga arbetsslagen räknas projekteringskostnaderna inte med i enhetskostnaderna för iståndsättning av diken och skogsbilvägar. För iståndsättning av diken samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar anges de genomsnittliga enhetskostnaderna under hela löptiden för de projekt som avslutats under året.

Såddkostnaden innehåller inte kostnaden för markberedning. Maskinell sådd görs oftast samtidigt med markberedningen och därför innehåller kostnaden för maskinell sådd ett tillägg för sådd i markberedning. Priset på frön som används till sådd räknas in i kostnaderna.

I enhetskostnader för plantering inräknas ingen markberedningskostnad. Priset på plantor som används för planteringar räknas in i kostnaderna.

De totala kostnaderna omfattar samma utgiftsposter som enhetskostnaderna. De totala kostnaderna för iståndsättning av diken samt anläggning och grundförbättring av skogsbilvägar omfattar kostnaderna för det aktuella året, trots att enhetskostnaderna anges för de under året avslutade projekten som enhetskostnaden för projektets hela löptid. Projekteringskostnaderna för iståndsättning av diken och skogsbilvägar redovisas separat och ingår inte i de totala kostnaderna per arbetsslag.

Uppgifterna om de avverkade arealerna per avverkningssätt inhämtas från Finlands skogscentral som sammanställer dem på basis de lagstadgade anmälningarna om användande av skog.

Datavalidering

Det insamlade materialet valideras genom att företagsspecifika uppgifter jämförs med de uppgifter som företaget lämnat föregående år. En del arbetsslag kan beräknas på grundval av de rapporterade totalkostnaderna och arbetsmängderna, vilket gör det möjligt att jämföra uppgifterna med de genomsnittliga kostnaderna för arbetsslagen.

Den statistiska valideringsprocessen är delvis automatiserad och genomförs med SAS-programvaran.

Behandling av uppgifter

Behandlingen och beräkningarna av uppgifterna i statistiken genomförs med SAS-programvaran. 

Uppgifter som är bristfälliga vid behandlingen av materialet kompletteras på basis av de anmälda uppgifterna och de genomsnittliga enhetskostnaderna för föregående år. 

Statistikens urval indelas i stratum som vid beräkningen av statistiken får en viktfaktor baserad på den svarsgrad som genomförts i datainsamlingsfasen för varje stratum.