Kvalitetsbeskrivning av statistik om producentpriser på fisk

Statistikproducent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. RKTL har tidigare ansvarat för statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004). Insamling av uppgifter om producentpriserna krävs även i Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av statistiska uppgifter om landade fiskeriprodukter i medlemsstaterna (EG nr 1921/2006) och i EU-programmet om insamling av data inom fiskerisektorn (EU 2017/1004).

Finansieringsunderlag: Statistiken finansieras med medel från Naturresursinstitutet och från EU-programmet om insamling av data inom fiskerisektorn.

1. Statistikuppgifternas relevans 

1.1. Uppgiftsinnehåll och användningsändamål 

I statistiken Producentpriser på fisk presenteras de priser som betalades till yrkesfiskare på Finlands kustområden under statistikåret. Uppgifterna presenteras per art, storlekskategori, månad och område. Dessutom presenteras producentpriserna per månad på siklöja som har fångats i insjöar och på regnbåge och sik som har producerats i hela landet.  Uppgifterna används bland annat vid bedömning av värdet på primärproduktionen inom fiskerihushållningen samt i ekonomiska uppföljningar och undersökningar. Producentpriset anges exklusive moms.

1.2.  Begrepp och klassificeringar 

I den här statistiken har man standardiserat benämningen på strömming enligt det förenhetligade europeiska bruket. Med livsmedelsströmming avses strömming som används som människoföda i Finland eller i export och med industriströmming all strömming som används för något annat ändamål än som människoföda. I Finland används industriströmming till fiskodling och som foder för pälsdjur.

Indelningen av strömming i storlekskategorier har ändrats i statistiken från 2021 så att den motsvarar Europeiska rådets förordning (EG) nr 2406/96:

• Strömming 3, 9–11 st./kg
• Strömming 4b, 12–27 st./kg (söder om 59ᵒ30′)
• Strömming 4c, 12–17 st./kg (norr om 59ᵒ30′)
• Strömming 5, 18–32 st./kg (norr om 59ᵒ30′)
• Strömming 6, 33–44 st./kg (norr om 59ᵒ30′)
• Strömming 7a, 28–44 st./kg (från estniska eller lettiska vatten)
• Strömming 7b, 45–70 st./kg (från estniska eller lettiska vatten)

Fram till 2021 grundade sig den tillämpade indelningen av strömming i storlekskategorier på förordningen om behandling av färsk fisk före leverans för konsumtion eller förädling 25.5.1984/410 (upphävd 1.1.2016). Från 2021 har indelningen i storlekskategorier varit följande:

• Strömming 000, 8–11 st./kg
• Strömming 00, 12–17 st./kg
• Strömming 0, 18–24 st./kg
• Strömming I, 25–32 st./kg
• Strömming II, 33–44 st./kg
• Strömming III, 45–60 st./kg

I fråga om de övriga arterna anges priserna efter storlekskategori för sik och abborre. I fråga om lax anges priserna efter storlekskategori fram till 2021.

Priserna på havsfisk presenteras för fem områden: fyra kustområden och Åland.  Kustområdena presenteras enligt den områdesindelning som användes av fiskerienheterna inom Närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY-centralerna) före 2015, dock så att ELY-centralernas områden Lappland och Kajanaland, liksom ELY-centralernas områden Nyland och Sydöstra Finland, presenteras tillsammans. För siklöja uppges även det pris som betalats i insjöområden fram till 2018.

1.3. Insamlingsmetoder och uppgiftskälla 

De fiskpriser som har betalats till yrkesfiskare och fiskodlare följs upp i statistiken. Uppgiftskällor är de största företagen som köper fisk från kustområden och som har inhämtats från centralregistret för fiskerinäringen. I statistiken anges priserna exklusive moms. Prisuppgifterna för odlad regnbåge och sik är insamlade av Finlands Fiskodlarförbund rf och de baserar sig på fiskodlarnas anmälningar.

1.4. Hänsyn till användarnas perspektiv 

Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken. Syftet är att utveckla statistiken även så att den ska beakta strukturella förändringar i branschen. Det säkerställs att innehållet och användbarheten av statistiken tillgodoser samma behov som krävs av internationella statistiker.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet 

2.1. Undersökningsmetod 

Sedan början av 1995 har de första kommersiella uppköparna av fångstkvoterade arter EU-skyldighet att göra en inköpsanmälning (rådets förordning (EG) nr 1224/2009 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011). Inköpsanmälningen görs för varje fiskparti till en NTM-central eller Ålands landskapsregering inom 48 timmar efter inköpet. Inköpsanmälningarna registreras i ett riksomfattande centralregister för fiskerinäringen. I Finland är kvoterade arter lax, strömming, vassbuk och torsk. Prisuppgifterna för dessa arter beräknas utifrån inlämnade inköpsanmälningar. I princip är det fråga om ett totalurval där populationen utgörs av fiskpartiaffärerna.

För icke kvoterade arter har priset beräknats utifrån ett urval bestående av inköpsuppgifter från 20–30 företag. För varje havsområde ingår uppgifter från minst tre företag. Prisuppgifterna för odlad regnbåge och sik är insamlade av Finlands Fiskodlarförbund rf och de baserar sig på fiskodlarnas anmälningar.

Snittpriserna på fisk räknas som medeltal viktade med inköpsmängderna. I statistikdatabasen anges priserna som nominella priser. På huvudsidan anges priserna även som realpriser omräknade med konsumentprisindex.

2.2. Urval och andra faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet 

Omfattningen av det statistiska urvalet är god för ekonomiskt viktiga arter. Vid prisuppföljningen har de delaktiga företagens fiskuppköp generellt motsvarat över 95 procent av den strömmingsfångst som lossats i Finland. Urvalet har omfattat över 50 procent av fångsten av abborre, gädda, gös och lax inom yrkesfisket. Insamlingen av uppgifter om odlad regnbåge och sik omfattade största delen av produktionsmängden. För andra arter, såsom karpfiskar, har urvalets omfattning varit mindre.

De företag som deltog i uppföljningen av priserna på icke kvoterade arter representerar stora eller medelstora företag med en stor andel av den totala fiskhandeln. Snittpriserna i olika regioner kan påverkas av att de priser som mindre företag betalat kan skilja sig från de priser som större företag betalat. Materialet för statistiken omfattar inte direktförsäljning av fisk. En separat utredning om försäljning av laxfångster 2007 visade att fiskarna fick ett högre pris för färsk, rensad lax vid direktförsäljning än vid försäljning till partiaffärer. Utifrån utredningen var direktförsäljningens inverkan på det beräknade snittpriset på lax då +13 procent.

2.3. Datasekretess 

På objektnivå skyddas uppgifterna på så sätt att de ursprungliga uppgifterna inte kan härledas. Varje prisuppgift består av prisuppgifter som lämnats av flera företag, så att ett enskilt företags andel av fångsten inte blir avsevärd.

3. Publicering av uppgifter och uppgiftsinnehåll 

3.1. Publicering av uppgifter 

Uppgifterna gäller det kalenderår som föregår det år som statistiken publicerats. Uppgifterna är slutliga uppgifter. Statistiken publiceras varje år på datum som meddelas i statistikkalendariet på Naturresursinstitutets webbplats på stat.luke.fi

3.2. Klassifikationer och jämförbarhet av de statistiska uppgifterna 

Producentpriserna på fisk har insamlats genom urval av inköpsuppgifter från fiskpartiaffärer sedan 1990. Före 1989 insamlades prisuppgifterna från fiskare som sålde sin fångst. Prisuppgifterna för strömming har insamlats separat för strömming avsedd som människoföda och som foder för djur samt per storlekskategori sedan 1994.

År 2004 ändrades regionindelningen inom uppföljningsområdena för prisstatistiken så att den motsvarar arbets- och näringscentralernas (de nuvarande NTM-centralernas) regionindelning. Under tidigare år presenterades fiskpriserna för havsområdena Bottenviken, Bottenhavet, Skärgårdshavet, Åland och Finska viken. Ändringen av regionindelningen hade ingen större inverkan på resultaten.

Sedan 2000 presenteras priset på regnbåge för odlad fisk. Priset på regnbåge är inte jämförbart med de priser som presenterats i statistikpublikationer före 2000. Då beräknades priserna på regnbåge på samma sätt som priserna på andra fiskarter utifrån fiskpartiaffärernas uppgifter som också inkluderade naturfångad regnbåge.

Vid en tidsmässig prisjämförelse av strömming bör hänsyn tas till de namnändringar som gjordes i samband med statistiken över fiskpriser under 2000. De tidigare benämningarna industriströmming och konsumtionsströmming motsvarade nuvarande livsmedelsströmming och foderströmming nuvarande industriströmming.

År 1997 presenterades medelpriset på fisk för första gången antingen som rensad och/eller orensad fisk. Under tidigare år inberäknades både rensad och orensad fisk i medelpriset enligt den mängd som ingick i inköpspartierna. Skillnaden mellan de olika statistikföringsmetoderna är liten, eftersom nästan alla de fiskarter som anges i förordningen 410/1984 levereras rensade till uppköparna och de övriga arterna i huvudsak orensade.

Indelningen av strömming i storlekskategorier har ändrats från 2021 så att den motsvarar Europeiska rådets förordning (EG) nr 2406/96. Fram till 2021 grundade sig den tillämpade indelningen av strömming i storlekskategorier på förordningen om behandling av färsk fisk före leverans för konsumtion eller förädling 25.5.1984/410, som upphävdes 1.1.2016 genom att den nya lagen om fiske (379/2015) trädde i kraft.

Storlekskategorierna 4c och 00 samt klassificeringarna 6 och 2 är direkt jämförbara med varandra. Dessutom är storlekskategori 5 jämförbar med storlekskategorierna 0 och 1 genom att storlekskategori 5 inbegriper båda storlekskategorierna 0 och 1.