Dokumentation för statistiken näringsbalans

Allmän beskrivning

Näringsbalansen är en totalberäkning som upprättas som en balansräkning för hela Finland. I den redovisas de viktigaste livsmedelskategorierna med avseende på inhemsk produktion, lagerförändring, export och import samt inhemsk konsumtion, som är vidare indelad i användning för djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedelsbruk. Den genomsnittliga livsmedelskonsumtionen per person beräknas utifrån användningen för livsmedelsbruk.

Näringsbalansen har upprättats enligt FAO:s indelning. Syftet med näringsbalansen är att redogöra för näringsmedlens väg från produktion till konsumtion. Balansräkningen är också ett sätt beräkna livsmedelskonsumtionen.

Klassificeringar

Näringsbalansen omfattar livsmedel från 12 grupper (spannmål, potatis, socker, baljväxter, grönsaker, frukt och bär, kött, ägg, fisk, mjölkprodukter, fetter samt drycker). Om de över 60 livsmedlen i balansräkningen redovisas åtminstone en del av följande uppgifter: produktion, lagerförändring, export, import, inhemsk användning, användning som foder och utsäde, industriell användning och livsmedelsbruk samt konsumtion per person.

Sektorstäckning

Statistiken omfattar de viktigaste livsmedlen.

Statistiska begrepp och definitioner

Livsmedel (brutto) avser användningen av spannmål till livsmedel omräknad till kärnvikt.

Livsmedel (netto) avser användningen av spannmål till livsmedel omräknad till mjölvikt.

Spannmålskonsumtionen per person redovisas som mjölvikt.

Kött redovisas som uppslaktat kött, det vill säga inklusive ben, bindväv och senor. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av tillagat kött motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.

Fiskkonsumtionen har beräknats och rapporterats för färsk och fryst fisk och bearbetad fisk i antingen orensad fisk, rensad filé eller produktvikt.

Livsmedelskonsumtionen per person har beräknats genom att dividera livsmedelsanvändningen (netto) med det genomsnittliga antalet invånare under det aktuella året.

Statistisk enhet

Balansräkningen omfattar beräkningar av den inhemska konsumtionen av vissa huvudsakliga livsmedel, både totalt och per person. Dataunderlaget inhämtas från olika källor, framför allt från Naturresursinstitutets statistik över lantbruksproduktionen och Tullens utrikeshandelsstatistik. 

Statistisk population

Näringsbalansen är en totalberäkning som upprättas som en balansräkning för hela Finland.

Måttenhet

Produktion, utrikeshandel och inhemsk användning redovisas i miljoner kilogram; konsumtion per person och år redovisas i kilogram.

Referensperiod

Kalenderår.

Distributionsfrekvens

Årligen.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004). 

Mer information: Statistiklagstiftning

Sekretess – principer

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Sekretess – behandling av uppgifter

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM). 

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten avspeglar framför allt kvaliteten på den underliggande statistiken, eftersom näringsbalansen framställs utifrån flera olika statistikunderlag av vilka de flesta ingår i Finlands officiella statistik. Uppgifter som produktionsmängderna av vissa livsmedel inhämtas direkt från tillverkarna eller från andra livsmedelsföretagare. Det är svårt att bedöma kvaliteten på dessa data.

Användarnas behov

Uppgifterna i statistiken används av bland annat förvaltningen, forskningen och medierna.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

På grund av beräkningssättet anger beräkningarna av livsmedelskonsumtionen i näringsbalansen inte den exakta mängd mat som konsumerats. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen, eftersom uppgifter om bland lagringsförluster och annat svinn inte finns att tillgå och de ingår därför i konsumtionen. Denna statistikmetod ger endast vägledande siffror om konsumtionen av vissa produkter, exempelvis grönsaker. Däremot är det möjligt att följa trenderna för livsmedelskonsumtionen över en längre tidsperiod, eftersom balansräkningen sammanställs varje år med i stort sett samma metoder och källdata. 

Aktualitet

Preliminära statistikuppgifter offentliggörs i juni efter respektive statistikår och de slutliga uppgifterna i samband med publiceringen av de preliminära uppgifterna om följande år.

Jämförbarhet – över tid

Uppgifterna är i huvudsak jämförbara inom den tidsserie som anges på statistikens ingångssida. Ändringar som påverkar jämförbarheten framgår av noterna till tidsserietabellen.

Näringsbalansen har framställts sedan 1949/1950. Fram till 1968/1969 gällde uppgifterna ett skördeår (1.7–30.6). Från och med 1970 har referensperioden varit ett kalenderår.

De produkter som omfattas av statistiken har ändrats något jämfört med början av statistikföringen till följd av ett bredare produktutbud. De senaste åren har det varit nödvändigt att stryka ett antal produkter på grund av att det inte längre går att inhämta data om dem.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Uppgifterna om spannmål i näringsbalansen tangerar samma ämnesområde som Naturresursinstitutets spannmålsbalans. Medan syftet med näringsbalansen är att redogöra för konsumtionen är spannmålsbalansen avsedd att redogöra för balansen mellan produktion och konsumtion. I utrikeshandelssiffrorna i näringsbalansen ingår utöver obearbetad spannmål även spannmålsprodukter. Basperioden i näringsbalansen är ett kalenderår och i spannmålsbalansen ett skördeår. Spannmålsbalansen används som datakälla för näringsbalansen.

Naturresursinstitutets statistik Fiskkonsumtion redogör för konsumtionen av varje inhemsk fiskart enligt ursprung och för importerad fisk per art. I näringsbalansen redovisas fiskkonsumtionen enligt en indelning i rå eller djupfryst fisk, rökt, saltad eller torkad fisk, fiskkonserver samt kräftdjur och blötdjur.

Källdata

–  Naturresursinstitutets statistikuppställningar 

skördestatistik (FOS), statistik över industrins och handelns inköp, användning och lagring av spannmål (FOS), användningen av skörden på gårdarna (FOS), statistik över matpotatislagren, trädgårdsstatistik (FOS), mjölk och mjölkprodukter (FOS), köttproduktion (FOS), äggproduktion (FOS), jakten (FOS), fiskkonsumtion

–  Tullens utrikeshandelsstatistik (FOS)

–  Institutet för hälsa och välfärds statistik (alkohol) (FOS)

–  Statistikcentralens konsumtionsundersökning, uppgifterna om konsumtionen av bär och potatis per person och år

–  uppgifterna om produktionsmängderna för socker, potatismjöl, honung, renkött och sojafoder samt uppskattningarna av äppelskörden i privata trädgårdar inhämtas direkt från tillverkarna eller från andra livsmedelsföretag. 

Frekvens för uppgiftsinsamling

Årligen.

Metod för uppgiftsinsamling

Näringsbalansen framställs som en sammanställning av uppgifter från andra statistikuppställningar; uppgifterna om tillverkningsmängderna av vissa livsmedel inhämtas från tillverkarna eller från andra livsmedelsföretag.

Datavalidering

Siffrorna som sammanställts från underliggande statistik och näringsbalansens resultat jämförs med uppgifterna och balansräkningarna för tidigare år. Vid eventuella avvikande observationer kontrolleras om möjligt att källdata är riktiga.

Behandling av uppgifter

I näringsbalansen beräknas konsumtionsmängderna för de flesta livsmedel utgående från produktionsstatistik. Den inhemska användningen erhålls genom att subtrahera exporten och addera importen till den inhemska produktionen. Dessutom beaktas lagerförändringarna för de livsmedel vars lagermängder omfattas av statistik. Efter att industriell användning och användning som utsäde och foder har subtraherats från inhemsk användning består resten i princip av livsmedelsanvändning och svinn. För ett antal produkter beräknas produktionen utifrån konsumtionen. Då erhålls den inhemska användningen som summan av användning för livsmedelsbruk, användning inom livsmedelsindustrin, annan industriell användning samt användning som utsäde och foder. 

Nettokonsumtionen av livsmedel är lika med bruttokonsumtionen med undantag för spannmål, för vilka bruttokonsumtionen anges som kärnvikt och nettokonsumtionen som mjölvikt. Mjölvikten räknas utifrån kärnvikten. I beräkningarna används följande värden för malningsutbytet: vete 75 %, råg 98 %, annan brödsäd 98 %, korn 75 % och havre 60 %. Livsmedelskonsumtionen per person erhålls genom att dividera nettoförbrukningen av mat med den genomsnittliga folkmängden under granskningsåret.

Användningen av de flesta livsmedel som ingår i näringsbalansen granskas som råvaruanvändning. Inom utrikeshandeln är det möjligt att räkna med en del av den råvara som ingår i livsmedelsberedningar.

Kött upptas i balansräkningen som uppslaktat kött, det vill säga inklusive ben. Uppgifterna om köttlager och utrikeshandel med kött omräknas till uppslaktat kött med hjälp av koefficienter.