Kvalitetsbeskrivning av statistik om köttproduktion
Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tike har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.
Grunden för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) samt statistiklagen (280/2004). Därtill innehåller Europaparlamentets och rådets förordning 1165/2008 skyldigheter angående statistiken över slaktade djur.
Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.
1. De statistiska uppgifternas relevans
1.1. Uppgiftsinnehåll och användningssyfte
Statistiken omfattar uppgifter på månads- och årsnivå om slaktkroppar av nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän och hästar per styck och kilo som slaktats i slakterier samt de genomsnittliga slaktvikterna. Varje månad statistikförs också lagren för nöt- och svinkött.
På årsnivå innehåller statistiken uppgifter om produktionen av nötkött, svinkött och lammkött enligt kommun och ELY-central. Nötköttsproduktionen publiceras även enligt stödområde.
På årsnivå innehåller statistiken också uppgifter om produktionen av ekologiskt kött och lantgårdarnas slakter.
De statistiska uppgifterna används av bland annat förvaltningen, forskningen, företagen inom lantbruks- och livsmedelsbranschen, producentorganisationerna och rådgivningen. Internationella användare av uppgifterna är bland annat EU:s statistikmyndighet Eurostat och FAO.
1.2. Begrepp
I uppgifterna om slaktkropparnas antal och mängd i slakteristatistiken ingår slaktdjur som slakterierna köpt av producenterna, djur av slakteriets egen produktion som slaktats, producentåterbäring samt slakt som utförts på entreprenad för producenterna. Slaktvolymerna innehåller inte de slaktkroppar som ratats i köttkontrollen och inte mängden ratat kött.
Nötdjur av köttras: För att klassificeras som ett nötdjur av köttras ska djuret vara avkomling till en ko som finns registrerad som diko i nötdjursregistret.
I slaktvolymerna för svin ingår även svin som har fötts upp i Finland men som har transporterats utomlands för slakt.
Slaktvolymen på gårdarna innefattar de djur vars kött är avsett att användas som livsmedel.
1.3. Klassificeringar
De i slakterier slaktade djurkropparna per styck och kilo samt de genomsnittliga slaktvikterna presenteras enligt följande klassificering på hela landets nivå:
Nötkreatur: Kor, tjurar över 12 mån., kvigor över 12 mån., nötkreatur över 8 mån. – 12 mån. och nötkreatur 8 mån. och under. Från och med 2020 presenteras dessutom slaktvolymerna för dikor och nötdjur av köttras i statistiken.
Fram till 2019 klassificerades nötdjur i statistiken enligt en klassificering som grundade sig på vikt:
Nötkreatur: Kor, kvigor slaktvikt 130 kilo och över, tjurar slaktvikt 130 kilo och över, ungtjurar slaktvikt 80-129 kilo och kalvar slaktvikt under 80 kilo
Svin: Suggor, galtar och slaktsvin
Får: Lamm och andra får
Fjäderfä: Kalkoner, broilers, broilerhönor och andra fjäderfä (innehåller bland annat hönor, tuppar, gäss och ankor)
Getter
Hästar
Ekologiskt uppfödda djur statistikförs i följande klasser: nötkreatur, svin, fjäderfä och lamm.
Lantgårdarnas slakter statistikförs i följande klasser: nötkreatur, svin och lamm.
Områdesindelningen i statisiken sker enligt den kommun där gårdens driftscentrum är beläget.
1.4. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare
Statistiken beskriver utvecklingen av mängden producerat kött, antalet slaktade djur och den genomsnittliga slaktvikten.
De slakterier som omfattas av informationsinsamlingen är slakterier som godkänts av Livsmedelverket eller småslakterier som godkänts av kommunens livsmedelsmyndighet. Vissa småslakterier omfattas inte av informationsinsamlingen.
De slakterier som slaktar ekologiskt uppfödda djur ombes lämna uppgifter om dessa slakter en gång per år i januari–februari eller månatligen.
Uppgifterna om produktionen av nötkött och lammkött fås från djurregistret.
Uppgifterna om slakt på gården efterfrågas av odlarna genom en urvalsundersökning (Gårdsundersökning.) cirka vart tredje år. I populationen i slumpsamplet ingår de gårdar som har nötkreatur, svin eller får och som ingår i jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret. Registret omfattar alla gårdar som har jordbruks- och trädgårdsproduktion och vars ekonomiska storlek överskrider den nedre gränsen för registret, dvs. 2 000 euro. Intäkten beräknas med SO-metod. En närmare beskrivning av metoden finns i kvalitetsbeskrivningen av strukturstatistiken över jordbruks- och trädgårdsföretagen.
1.5. Beaktande av användarnas perspektiv
Av användarna av statistiken samlas respons i anslutning till möten som handlar om omarbetning av statistiken, samt som skriftlig begäran om kommentarer. Respons fås också genom direkta kontakter. Den mottagna responsen följs upp och beaktas när statistiken utvecklas.
2. Uppgifternas noggrannhet och tillförlitlighet
2.1. Undersökninsmetod
Uppgifterna samlas in från slakterierna via en webbapplikation. Slakterierna ska skicka uppgifterna för föregående månad till Naturresursinstitutet senast den 15. Slaktvolymerna för nötdjur grundar sig på uppgifter som erhålls ur nötdjursregistret och slaktvolymerna för får och getter grundar sig på får- och getregistret.
Vissa större köttförädlare ombes lämna uppgifter om fryslager för nöt- och svinkött.
De slakterier som slaktar ekologiskt uppfödda djur ombes lämna uppgifter om dessa slakter en gång per år i januari–februari.
Uppgifterna om hemslakt av nötkreatur, svin och får baserar sig på information som insamlas av odlarna genom en urvalsundersökning varje tredje år. Lantbrukarna kan ge undersökningens uppgifter i nätet. Uppgifterna samlas genom en telefonintervju av de lantbrukare som inte hat gett uppgifterna i nätet. I förfrågan ombes lantgårdarna lämna uppgifter om antalet djur som har slaktats på gården samt slaktkroppsvikterna.Urvalet är skiktat i tre delar enligt gårdens geografiska läge, produktionsinriktning och gårdsstorlek för att urvalet ska vara så representativt för hela landet som möjligt. I år 2018, då urvalsundersökningen genomfördes senast, bestod population av 47 600 gårdar. Urvalsramen i populationen bildades av de gårdar som hade nötkreatur (12 900 gårdar), svin (1 500 gårdar) och får (1 400 gårdar). Av nötkreatursgårdarna plockades ett urval på cirka 1 500 gårdar, av fårgårdarna ett urval på cirka 400 gårdar och av svingårdarna ett urval på cirka 400 gårdar till vilka förfrågan om slakt på gårdarna riktades.
De data man fått fram vid undersökningen estimeras både genom normal estimering med viktningskoefficienter för stratifierat urval och genom kvotskattning. Om man i det skede uppgifterna behandlas till exempel lägger märke till att ett observerat värde är ovanligt stort kontrolleras att det observerade värdet är korrekt. Om värdet är korrekt, stryks gården från stratat och gården ombildas till ett eget stratum, varvid det avvikande observerade värdet inte viktas för tungt i det ursprungliga stratat. Svarsprocenten i urvalsundersökningarna har varit över 90 %.
2.2. Faktorer som inverkar på statistikens tillförlitlighet
Slakteristatistikens täckning kan anses vara ganska god, eftersom data insamlas av så gott som alla slakterier som bedriver slakteriverksamhet.
Tillförlitligheten för de kommunvisa uppgifterna om mängden producerat svinkött kan försämras av att slakteriet i statistiken kan ha uppgett att slaktdjuren skaffats från den kommun där slakteriet ligger och inte den kommun varifrån djuren härstammat.
Tillförlitligheten i uppgifterna om regionala produktionsvolymer av nöt- och fårkött försämras om det finns bristfälliga uppgifter och det till exempel inte finns kommunuppgift om alla slaktade djur i registren.
Slaktade nötdjur klassificeras som nötdjur av köttras förutsatt att de är avkomlingar till en diko. Uppgiften grundar sig nötdjursregistret. Tillförlitligheten i uppgiften försämras om ett nötdjur till exempel av någon anledning av misstag har registrerats som diko i nötdjursregistret. Bland nötdjur av köttras inkluderas då även nötdjur som inte är avkomlingar till dikor.
Uppgifterna om köttlager omfattar endast de största köttförädlarnas lager.
I fråga om gårdsslakt av nötkreatur, svin och får kan statistikens tillförlitlighet försvagas av ett visst svinn i fråga om svaren och också av att urvalsmetoden kanske inte är den bästa metoden för att få fram en verksamhet som utövas på ett ganska litet antal gårdar.
2.3. Förfaranden för rättelser av fel
Fel i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt. De korrigerade uppgifterna publiceras på statistikens webbplats.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Uppgifterna om den föregående månadens slakter publiceras huvudsakligen i regel den 25:e närmast följande månad eller vardagen därpå. Uppgifterna i månadsstatistiken är preliminära, eftersom uppgifterna om slaktmängderna alltid förändras något efter att statistiken publicerats. De månatliga uppgifterna från de föregående månaderna uppdateras en gång per månad i de tidsserier som finns på statistikens hemsida. Slakter över hela året publiceras i slutet av februari och uppgifterna i statistiken är slutliga.
Uppgifter om lagren av nöt- och svinkött för föregående månad publiceras den 15 eller därpå följande vardag.
Uppgifter om ekologiska slakter publiceras i februari–mars följande år.
Statistiken över områdesvis köttproduktionen publiceras i mars, och uppgifterna är slutliga.
Information om datumen för publiceringen av statistiken och eventuella ändringar i den finns i publiceringskalendern på adressen: stat.luke.fi/sv/statistikkalendarium
4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet
Tidsserierna är i stort sett jämförbara.
Slaktvolymerna för nötdjur publicerades fram till 2019 i klasser enligt slaktvikt. Från och med 2020 grundar sig klassificeringen av slaktade nötdjur på klasser enligt ålder.
Från och med 2017 är uppgifterna om produktionen av ekologiskt kött inte helt jämförbara med uppgifterna från tidigare år. Från och med 2017 inkluderar produktionen av ekologiskt kött den mängd kött som har transporterats vidare från slakteriet som ekologiskt kött. Före 2017 ingick slakterna av alla ekologiska djur i volymerna oberoende av om köttet lämnade slakteriet som ekologiskt kött eller inte.
Slakter av lamm och getter bygger på lamm- och getregistret från och med 2017. Före 2017 samlades uppgifterna med statistikformuläret från slakterierna.
Sedan 2008 har mängden hemslaktat fjäderfä inte längre upptagits i statistiken.
Fram till 2008 statistikförde man separat slaktmängderna för gräs- och dikalvar med en slaktvikt från 30 kg till under 80 kg samt kalvar på under 30 kg. Sedan 2009 har dessa kategorier slagits ihop, och i statistiken publiceras slaktmängder och producentpriser för kalvar på under 80 kg. Dessutom har man i statistiken sedan 2009 publicerat slaktmängderna för fjäderfä i kategorierna kalkoner, broiler, broilerhöns och övriga fjäderfä
Från och med år 2006 har uppgifterna om slakt av hästar, getter och får samlats in från flera slakterier än under tidigare år. Från och med år 2006 är uppgifterna om slaktmängderna av dessa djur därför inte helt jämförbara med slaktmängderna för år 2005 och tidigare år. När det gäller slakter av lamm ingick nya slakterier i datainsamlingen även 2012.
Under 2001–2008 byggde uppgifterna om lantgårdarnas slakter av nötkreatur på registret över nötkreatur och före 2001 på en urvalsundersökning.
Under 2009, 2011, 2014 och 2018 byggde uppgifterna om lantgårdarnas slakter på uppgifterna från en urvalsundersökning.
Från och med 2001 har uppgifterna om slaktkropparnas antal och mängd vid slakt av nötkreatur i slakterier fåtts från nötkreatursregistret. Fram till år 2001 samlades uppgifterna om slakt av nötkreatur vid slakterierna in månatligen från slakterierna med en statistikblankett.
I Finland började man vid vägningen av slaktkroppar tillämpa ett varmviktsavdrag på 2 % den juli 1995. Varmviktsavdraget innebär att man minskar kroppens varmvikt med 2 % för att kompensera den viktminskning som sker när slaktkroppen svalnar. Avdrag för varmvikt tillämpades inte mellan 1 mars 1990 och 30 juni 1995. Tidigare, fram till den 28 februari 1990, användes ett varmviktsavdrag på 3 %. I statistiken har varmviktsavdragets effekt kalkylerats bort för perioden januari 1990 februari 1990. Förändringarna gäller inte slakt av fjäderfä eller slakt som utförts på gårdarna.
Köttproduktion områdesvis
Den nuvarande statistiken med dessa uppgifter finns tillgänglig sedan 1997. På grund av kommun sammanslagningar är tidsserierna inte helt jämförbara.
Under 2005–2012 ingick köttproduktionen i Kiikoinen i NTM-centralen i Satakunta. Kiikoinen uppgick i Sastamala (NTM-centralen i Birkaland) vid ingången av 2013.
Under 2005–2012 ingick köttproduktionen i Ristiina och Suomenniemi i NTM-centralen i Sydöstra Finland. Ristiina och Suomenniemi uppgick i Mikkeli (NTM-centralen i Södra Savolax) vid ingången av 2013.
Under 2005–2009 ingick köttproduktionen i Himango i NTM-centralen i Österbotten. Himango uppgick i Kalajoki (NTM-centralen i Norra Österbotten) vid ingången av 2010.
Före 2015 ingick produktionsmängden i Vaala kommun i produktionsmängden för NTM-centralen i Kajanaland. Från och med 2016 har den ingått i produktionsmängden för NTM-centralen i Norra Österbotten.
Fram till år 1999 indelades uppgifterna om nötköttsproduktionen enligt det stödområde som var det huvudsakliga för kommunen. Från och med år 2000 indelas nötköttsproduktionen enligt stödområde enligt den var gård som skickat nötkreaturet till slakteriet är belägen.
Uppgifterna publicerades förr enligt TE-central. TE-centralerna lades ner den 31.12.2009 och ersattes den 1.1.2010 med närings-, trafik- och miljöcentraler (ELY-central). TE-centralernas nedläggning hade ingen påverkning.
5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Preliminär statistiken publiceras månatligen i webbtjänst på adressen: https://stat.luke.fi/sv/kottproduktion Slakter över hela året publiceras i slutet av februari och uppgifterna i statistiken är slutliga. På statistikens webbplats finns tidsserier över de månatliga uppgifterna sedan 1990 och uppgifter på årsnivå sedan 1960.
Uppgifterna om köttproduktion områdesvis publiceras i webbtjänst i mars.