Kvalitetsbeskrivning av statistik om kommersiellt fiske i insjöar
Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tidigare upprättades statistiken av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet.
Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).
Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras med Naturresursinstitutets medel.
1. Statistikuppgifternas relevans
1.1. Uppgiftsinnehåll och användningsändamål
Statistiken Kommersiellt fiske i insjöar är en sammanfattning av fångsten och värdet på fångsten i det kommersiella insjöfisket. I statistiken presenteras antalet kommersiella insjöfiskare, fångsten och värdet av fångsten i det kommersiella fisket per art och region samt fångsten per fångstredskap och månad.
Fiskeristatistiken över insjöområdet används vid uppföljningen av fiskets utveckling och fiskstammarnas tillstånd. Uppgifterna behövs även vid bedömning av exempelvis fiskerihushållningens samhälleliga betydelse, fiskeriföretagens ekonomiska läge och miljöförändringarnas inverkan på fiskerihushållningen. Statistiken över kommersiellt fiske i insjöområden ingår också i FAO:s statistikprogram.
1.2. Begrepp och klassificeringar
I denna statistik betraktas personer som kommersiella fiskare om de fiskat i försäljningssyfte och ingår i registret över kommersiella fiskare vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen).
Fångststatistiken presenteras enligt internationell praxis som nominell fångst. Med nominell fångst avses den fångst som fiskaren för i land. Den uppges som orensad vikt. I den nominella fångsten ingår inte kasserad fisk.
Resultaten presenteras enligt samma områdesindelning som NTM-centralernas fiskerinäringsenheter har följt och som gällde till utgången av 2014. Fångsten rapporteras enligt fiskeområde och antalet fiskare enligt fiskarens hemort.
Populationen i statistiken utgörs av de fiskare som är införda i registret över kommersiella fiskare. I registret införs fysiska personer (en person eller ett firmanamn) och juridiska personer (ett aktiebolag, kommanditbolag eller öppet bolag), som får omsättning för försäljning av fiskar eller kräftor som de själva har fångat eller som har fångats för deras räkning, eller av fiskeprodukter som deras fångster har förädlats till. I insjöområden får endast kommersiella fiskare idka förstahandsförsäljning av sina fångster, med undantag för mindre fisk- eller kräftpartier som fiskaren sporadiskt säljer direkt till en slutlig konsument. Familjemedlemmar som deltar i fisket eller avlönad arbetskraft räknas inte som kommersiella fiskare, om de inte finns i registret. Registret kan även innehålla personer som bedriver fiskeguideverksamhet och fritidsfiskare som fiskar med sådana fångstredskap eller en sådan mängd fångstredskap som är avsedda för kommersiellt fiske.
Fångstens värde har beräknats enligt de genomsnittliga årspriser för fisk som fiskarna uppgett. Lax och öring säljs rensad och värdet på fångsten anges vanligen för rensad fisk. Det omräknas till ett pris på en hel fisk med konversionsfaktor, som är 1,11 för lax och öring. Eftersom värden för tidigare år visas i statistiken har de omräknats till den prisnivå som gällde det aktuella året med hjälp av konsumentprisindexet.
Fångstens värde har beräknats enligt de genomsnittliga artspecifika priser utan mervärdesskatt som fiskarna har uppgett.
1.3. Insamlingsmetoder och uppgiftskälla
I och med den nya lagen om fiske (379/2015), som trädde i kraft vid utgången av 2016, är kommersiella fiskare skyldiga att journalföra det fiske de bedriver annanstans än på havsområdet och att minst en gång per kalenderår anmäla de fångster de har fångat och de fångster som har fångats för deras räkning.
1.4. Hänsyn till användarnas perspektiv
Användarna av statistiken ombes aktivt ge respons på statistiken. Annan respons följs också upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken. Det säkerställs att innehållet och användbarheten av statistiken tillgodoser samma behov som krävs av internationella statistiker.
2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet
2.1. Undersökningsmetod
Statistiken Kommersiellt fiske i insjöar är en helhetsundersökning, vars population från och med 2016 är de fiskare som är införda i det register över kommersiella fiskare som förs av NTM-centralen i Egentliga Finland.
Statistiken Kommersiellt fiske i insjöar är en helhetsundersökning, vars population 2016–2017utgjordes av de fiskare som vid slutet av statistikåret 2017 var införda i det register över kommersiella fiskare som förs av NTM-centralen i Egentliga Finland. Frågeformulären sänds till deltagarna i början av statistikåret. Fångst-, pris- och sysselsättningsuppgifterna kan också lämnas till Naturresursinstitutet genom ett elektroniskt program. Fiskare som inte har lämnat fångstuppgifter kommer att kontaktas per telefon och intervjuas.
Materialet om telefonintervjuarna används vid bedömningen av de egentliga svaren samt av antalen aktiva fiskare per fiskargrupp och fiskerienhet. Bedömningen av antalen fiskare grundar sig på indelningen av fiskarna i två grupper utifrån värdet på fångsterna. Den så kallade I-gruppen utgörs av fiskare som under de senaste tre räkenskapsperioderna i genomsnitt har omsatt mer än 10 000 euro för försäljning av den fisk som de själva har fångat eller av de fiskeprodukter som deras fångster har förädlats till. De övriga fiskarna ingår i II-gruppen. Inom grupperna antas att andelen fiskare som inte har besvarat enkäten är lika stor som den andel som har besvarat via en telefonintervju. De erhållna vikterna anpassas till antalen registrerade fiskare i de olika fiskargrupperna per fiskerienhet enligt den ort där deltagaren är bosatt.
De anmälda fångsterna utvidgas till att omfatta antalen fiskare genom att använda fiskargruppen som grund och genom att anpassa vikterna till de aktiva fiskarnas estimat grupperade enligt NTM-centralernas fiskerienheter.
Samföretag etablerade av fiskare behandlas fiskarspecifikt vid beräkningen. De anmälda gemensamma fångsterna delas mellan delägarna före beräkningen.
I statistiken över fisket ingår också så kallat vårdfiske som idkas av de kommersiella fiskarna. Vårdfiske är fiske som syftar till att förändra fiskbeståndets struktur genom fiske av icke-önskvärda fiskarter. Vårdfiskets fångster består främst av mörtfiskar som vanligen inte har något nämnvärt kommersiellt värde. Bedömningen av kräftfångsten omfattar endast de registrerade kommersiella fiskarnas fångst. Därför utelämnas en okänd mängd kräftor som fångats för försäljning från statistiken.
Rampopulationens storlek (N), dvs. antalet kommersiella fiskare i registret och antalet fiskare som har gjort fångstanmälan till Naturresursinstitutet (n) varierar årligen (Tabell 1).
Tabell 1. Rampopulationens storlek (N) och antalet fiskare som har gjort fångstanmälan till Naturresursinstitutet (n) per fiskargrupp.
1-grupp 2-grupp totalt årNnNnNn20162962001470678176687820172961921470636176682820183182091617786193599520193742161784728 2158944202035321514997541852969
2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet
För att statistiken ska kunna vara tillförlitlig är det viktigt att alla uppgiftslämnare rapporterar uppgifterna om fisket på det sätt som krävs enligt lag. Åren 2016–2017 var svarsprocenten cirka 60 hos fiskarna i grupp I och cirka 40 i grupp II. År 2018 genomfördes en telefonintervju som omfattade ett urval fiskare i grupp II och alla fiskare i grupp I. Fiskarna tillfrågades om de hade fiskat och sålt av sina fångster 2016–2017.
2.3. Rättelse av fel
Fel som upptäcks i statistiken korrigeras så fort som möjligt i enlighet med rekommendationerna givna av delegationen för Finlands officiella statistik. Felen korrigeras i statistikdatabaserna och de korrigerade uppgifterna offentliggörs på statistikens hemsida.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Sedan 2016 publiceras statistiken Kommersiellt fiske i insjöar varje år före utgången av det år som följer på statistikåret.
Uppgifter om datum då statistiken offentliggörs finns i statistikkalendariet på https://stat.luke.fi/sv/statistikkalendarium.
4. Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet
År 2016 ändrades statistikmetoden till följd av ändringen av lagen om fiske. Fram till 2014 samlade Naturresursinstitutet av yrkesfiskarna inom insjöområdena de uppgifter som behövdes för statistiken i form av en riksomfattande postenkät och genom telefonintervjuer. Statistikmaterial insamlades inte 2015.
År 2016 ålades alla kommersiella insjöfiskare genom lag att registrera sig och sedan dess finns ett omfattande register för första gången tillgängligt. Till följd av ändringen av lagen om fiske anmälde sig nya fiskare till registret över kommersiella fiskare, och antalet registrerade fiskare flerfaldigades. Sedan 2016 publiceras statistiken varje år.
Under 1962–1996 har en riksomfattande statistik över yrkesfisket i insjöområdet också upprättats årligen. Från och med 1996 har statistiken upprättats vartannat år. År 1990 uppdaterades fiskarregistret grundligt. Till följd av uppdateringen minskade antalet fiskare i registret jämfört med 1989. De tidigare arbets- och näringscentralerna och nuvarande NTM-centralerna har sedan 1998 förvaltat ett register över yrkesfiskare i insjöområdet. Under 1990–2006 upprättades statistiken med samma metod. Populationen utgjordes av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets register som omfattade yrkesfiskarregistret. I metoden kombinerades resultaten av den riksomfattande enkäten med vissa separata undersökningar om specifika insjöområden.
År 2008 förnyades metoden så att populationen bildades enbart av fiskarna i NTM-centralernas register, och uppgifterna insamlades enhetligt med en riksomfattande postenkät och genom intervjuer. År 2010, 2012 och 2014 upprättades statistiken också med samma metod. Förändringen avspeglas särskilt i antalet deltidsfiskare som minskade betydligt 2008. Att dessa fiskare som inte är införda i registret saknas i statistiken kan även återspeglas i fångstmängderna för vissa arter. Denna förändring har antagligen minskat fångstestimaten för sik, öring och i synnerhet lax. Sedan 2008 estimeras även registrerade yrkesfiskares försäljning av kräfta och rom i statistiken. Sedan dess ingår värdet på dessa fångster i det totala värdet på yrkesfisket i insjöar. Beräkningen av fångstens värde ändrades samma år. Tidigare beräknades värdet med genomsnittliga producentpriser, som kalkyleras utifrån inköpspriser som inhämtats från partiaffärer. Sedan 2008 beräknas värdet utifrån de priser som fiskarna angett.
Under 1990–1996 gjordes beräkningarna enligt den dåvarande länsindelningen. Tidigare upprättades statistiken över hela landet eller separat för olika vattenområden. Från och med 1998 har områdesindelningen i statistiken följt indelningen av arbetskrafts- och näringscentralernas fiskerienheter och den gamla länsindelningen. År 2008, 2010, 2012 och 2014 samt sedan 2016 följer områdesindelningen i statistiken den indelning av NTM-centralernas fiskerienheter som gällde till utgången av 2014.
Fram till 2006 rapporterades fångsterna per område enligt fiskarens hemort. Sedan 2008 görs områdesindelningen enligt fångstområde.
5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets webbtjänst på stat.luke.fi.
Tidigare har statistik över yrkesfisket i insjöområdet publicerats i serien Suomen Kalatalous – Finlands Fiskerier 1962–1986, i serien SVT Miljö 1991–1996 och i serien SVT Jord- och skogsbruk samt fiske sedan 1998. Tidsseriestatistik över yrkesfisket i insjöar under 1980–1998 presenteras i publikationen Kalatalous aikasarjoina (SVT Jord- och skogsbruk samt fiske 2001:60).
Av materialet kan vi på kundens beställning producera särskilda utredningar inom ramen för basmaterialet och datasekretessen. Enkät- och kalkylmaterialet för statistiken bevaras vid Naturresursinstitutet.
Begäran om information om statistiken kan lämnas till Naturresursinstitutets informationstjänst: tietopalvelu@luke.fi.
Beskrivning av statistiken finns på statistikens hemsida.