Dokumentation för statistiken jakten

Allmän beskrivning

Jaktstatistiken innehåller en sammanfattning av jaktbytet och antalet jägare under statistikåret (kalenderår).

Klassificeringar

I jaktstatistiken används samma områdesindelning som Finlands viltcentral använder. I beräkningarna av jaktuttaget anges det område där bytet har fällts. Antalet jägare och jaktdagar anges för det område till vilket jägarens jaktvårdsförening hör. Med jägare avses en person som tagit jägarexamen och betalat viltvårdsavgiften för statistikåret.

Sektorstäckning

Uppgifterna om jaktuttaget av vilt för vilket det krävs jaktlicens kan antas täcka hela jaktuttaget, eftersom licensvillkoren kräver att jägarna ska anmäla jaktresultatet till tillståndsmyndigheterna. Uppgifterna om dessa arter täcker alla anmälningar av jaktresultatet. Uppgifterna om jaktuttaget av annat vilt bygger på en urvalsundersökning.

Statistiska begrepp och definitioner

De arter som räknas till vilt och icke fredade djur fastställs i jaktlagen (615/1993).

Med jägare avses en person med godkänd jägarexamen som betalat viltvådsavgiften, oavsett som hen bedrivit jakt. Med aktiv jaktform avses jakt med vapen, med hund eller med motsvarande metoder där jägaren hela tiden är närvarande. Med passiv jaktform avses jakt med utplacerade fällor som slagjärn, saxar, snaror eller motsvarande.

Områdesindelningen är indelningen i Finlands viltcentrals områden. I tabellerna över antalet jägare avses med område det område till vilket jägarens jaktvårdsförening hör. I tabellerna över jaktdagarna och jaktuttaget av småvilt avses med område det område där jakten skedde. Statistikperioden är ett kalenderår. Den avviker från det så kallade jaktåret, som enligt jaktlagen börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Jaktuttaget av hjortdjur, som bygger på uppgifter från jaktlicensförvaltningen, redovisas per jaktår. 

Statistisk enhet

Uppgiftsinsamlingen omfattar ett urval av jägarna i Finlands viltcentrals jägarregister, bland de jägare som betalat viltvårdsavgiften för statistikåret. 

Statistisk population

Populationen utgörs av de registrerade jägare som betalat viltvårdsavgiften för statistikåret.

Måttenhet

Viltuttaget redovisas som antal djur.

Referensperiod

Kalenderår.

Referensområde

Hela Finland, med undantag för Åland, samt Finlands viltcentrals verksamhetsområden.

Tidstäckning

Uppgifter finns i databasen från och med 1996. 

Distributionsfrekvens

Årligen.

Basperiod

Statistiken är inte en indexstatistik. 

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP). Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. 

Kvalitetsbedömning

Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras och dessutom undersöks svarsbortfallet. Bakgrundsdata om jägarna hämtas från Finlands viltcentrals jägarregister som omfattar samtliga innehavare av jakträtt.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Genom den relativt höga svarsfrekvensen i jaktförfrågan har beräkningarna av jaktuttaget av småvilt varit relativt tillförlitliga för hela landet. Över- eller undertäckningen i urvalet är mycket liten, eftersom det underliggande jägarregistret kontinuerligt uppdateras. Osäkerheten till följd av urvalet varierar beroende på art och område, bland annat enligt variationerna i enskilda jägares jaktresultat. Tillförlitligheten av det beräknade jaktuttaget är i regel bättre för arter som jagas i en större omfattning. Exceptionellt stora jaktresultat för några få jägare leder till osäkerhet i beräkningarna, vilket avspeglas bland annat som stora konfidensintervall i beräkningarna. Speciellt på områdesnivå kan enstaka avvikande jaktresultat ha en stor inverkan på beräkningarna. 

Uppgifterna om jaktuttaget av vilt för vilket det krävs jaktlicens kan antas täcka hela jaktuttaget, eftersom licensvillkoren kräver att jägarna ska anmäla jaktresultatet till tillståndsmyndigheterna. För småviltarter som omfattas av anmälningsplikt kan täckningen vara lägre, och den rapporterade jaktuttaget kan tolkas som en minimiskattning av det verkliga jaktuttaget.

Uppskattningarna av köttmängden och köttvärdet från jaktvilt är grova beräkningar. Hur mycket kött som kan tas tillvara beror i hög grad på bland annat hur skottet påverkat djuret samt på hur skicklig jägaren är på att hantera bytet. Beräkningarna gjordes enligt antagandet att i genomsnitt 60 procent av bytesdjurets medelvikt kunde tas tillvara som kött. Endast en liten del av viltköttet eller av pälsvaran saluförs. Som standardpriser har använts expertbedömningar och tidigare också försäkringsbolags ersättningspriser för viltkött.

Urvalsfel

De relativa medelfelen för de rapporterade statistiska storheterna redovisas vid sidan av dem.

Aktualitet

Uppgifterna offentliggörs det påföljande året efter statistikåret, före följande jaktsäsong som börjar den 1 augusti. Uppgifterna är slutliga uppgifter.

Jämförbarhet – geografisk

De geografiska områdena i statistiken är jämförbara med varandra. Områdesindelningen har inte ändrats.

Jämförbarhet – över tid

Namnet på statistiken ändrades 2008 från viltbytet till jaktstatistik. Samtidigt utvidgades statistikens omfattning så att den utöver jaktresultatet också redovisar för jaktformerna och jaktens omfattning per region. 

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (fr.o.m. 2015 Naturresursinstitutet) har framställt årlig statistik över jaktuttaget av småvilt från och med början av 1970-talet. Insamlingen av källdata för statistiken och beräkningsmetoderna har ändrats under åren. Från och med 1996 har källdata insamlats med samma metod varje år. Då ändrades också statistikperioden från jaktår till kalenderår.

Från och med 2020 har bytesanmälningsplikten gällt vissa sjöfågelarter och bytesmängderna av dessa arter har erhållits från Finlands viltcentral. Eftersom datainsamlingssättet har ändrats, är bytesmängderna för dessa arter inte jämförbara med tidigare år.

År 2010 ersattes de tidigare jaktvårdsdistrikten av Finlands viltcentrals områden. Detta påverkade inte områdesindelningen.

Före år 2018 var urvalets storlek 5 400 jägare, och under åren 2018–2022 var det 7 500 jägare. Åren 2013 och 2023 var urvalet större, eftersom fler jägare valdes från Norra Finland, det område som avses i 8 § i jaktlagen, än från andra regioner. Från och med år 2024 har urvalets storlek varit 9 000 jägare.

Från och med år 2024 slutades användningen av pappersblanketter som svarsalternativ. Samma år förnyades även beräkningsmetoden så att viktkoefficienterna kalibrerades med hjälp av antalet betalda viltvårdsavgifter enligt åldersgrupp och kön som randfördelning. Metodförnyelsen förbättrade noggrannheten i de statistiska uppskattningarna genom att bättre beakta bortfallet.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Jägarna kan frivilligt anmäla jaktresultat via Finlands viltcentrals tjänst Oma riista. Uppgifterna i Oma riista är inte jämförbara med uppgifterna i jaktstatistiken.

Samanvändbarhet – intern

Statistiken är huvudsak samanvändbar. Statistiken framställs med så oförändrade metoder och frågor som möjligt. 

Förändringar har skett då nya arter har omfattats av anmälningsplikt; uppgifterna om dessa arter erhålls från Finlands viltcentral. Därmed är dessa uppgifter inte längre jämförbara med äldre uppgifter om de ifrågavarande arterna i statistiken. Sedan 2020 skulle jägarna till exempel redovisa avskjutningen av många sjöfåglar (grågås, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna) till Finlands viltcentral. Det innebär att uppgifterna om avskjutningen av dessa arter 2020 och därefter inte är jämförbara med uppgifterna från tidigare år. De ovan nämnda arterna omfattas tills vidare av anmälningsskyldigheten.

Källdata

Den slutliga jaktstatistiken bygger på en riktad urvalsundersökning till jägarna, med undantag för uppgifterna om avskjutningen av arter som omfattas av licensplikt och anmälningsplikt. Dessa uppgifter erhålls från Finlands viltcentral.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Årligen.

Metod för uppgiftsinsamling

Uppgifterna om jakt på småvilt samlas in med en urvalsundersökning. Förfrågan sänds per post i början av januari efter statistikåret. Från och med år 2024 har det endast varit möjligt att svara elektroniskt, men dessförinnan kunde man även svara med en pappersblankett. En del av dem som inte svarar på postenkäten intervjuas per telefon.

Till urvalet plockas jägare från Finlands viltcentrals jägarregister, bland de jägare som betalt viltvårdsavgiften för statistikåret. Urvalsmetoden är ett regionalt stratifierat urval, och jägarens stratum bestäms utifrån det viltvårdsföreningsområde som han eller hon tillhör. Från och med år 2024 har 9 000 jägare valts till urvalet från jägarregistret.

Uppgifterna om avskjutningen av de arter som omfattas av licensplikt eller anmälningsplikt erhålls från jaktlicenssystemet. De arter som får jagas med licens är hjortdjur, stora rovdjur, sälar, utter och europeisk bäver. Anmälningsplikten gäller rådjur, vildsvin, iller och sädgås. Från och med 2020 har jägarna också haft skyldighet att redovisa avskjutningen av bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna, och grågås från och med 2021. De jägare som jagar dessa arter ska sinom en given tidsfrist redovisa avskjutningen till den viltförvaltningsmyndighet som beviljat licensen. Uppskattningarna av jaktbytet av mufflonfår och kanin inhämtas som expertbedömningar från Finlands viltcentrals regionkontor.

Datavalidering                   

Uppgifterna från urvalsundersökning revideras och korrigeras i Naturresursinstitutet.

Behandling av uppgifter

I urvalsundersökningen korrigeras eller tas felaktiga observationer bort från materialet. Ofullständiga svar kompletteras genom imputering. De uppgifter som samlas in i urvalsundersökningen utökas med hjälp av viktkoefficienter för att motsvara hela målpopulationens uppgifter. Från och med år 2024 har viktkoefficienterna kalibrerats med hjälp av målpopulationens ålders- och könsfördelning – det vill säga de som betalat viltvårdsavgiften under statistikåret – som randfördelning.