Fågelpopulationer i jordbruksmiljöer

Indexet för åkerfåglar i jordbruksmiljöer har sjunkit under hela uppföljningsperioden, som började 1979. Trots att bestånden av fåglar som förekommer i åkermiljöer har minskat under uppföljningsperioden, finns det skillnader mellan olika arter. Minskningen var kraftigast på 1980-talet, men efter det har indexvärdet varit nästan oförändrat. Under de senaste tio åren har indexet inte längre minskat betydligt, men det finns visserligen en årlig växling. Indexet sjunkade då några fågelbestånden, t.ex.  ladusvala, hussvala, ortolansparv och buskskvätta minskade.

En del av de arter som omfattas av indikatorn häckar och åter på åkrar. En del av arterna är kantarter som trivs vid kanter och diken i skydd mot åkerarbetens direkta verkningar. Åkerarbetens verkningar förmedlas dock indirekt bland annat genom föda (t.ex. bekämpningsmedel).

Antalet betesmarker, vallar och trädor har minskat betydligt till följd av strukturella förändringar i jordbruket och en betydande minskning i boskapsmängderna. Detta påverkar fåglarnas livsförhållanden (häck- och matmiljöer) och mängden föda genom att mängden insekter minskar.

Indexet för fågelpopulationer beskriver förändringar i jordbruksmiljöerna och miljöernas ekologiska tillstånd.

Indikatorn för åkerfåglar har sammanställts av indexen för utveckling av bestånden av 14 arter, från och med 2024 av 13 arter, sedan 1979. Utifrån indexet för fågelpopulationer är det möjligt att definiera så kallade statusindikatorer för jordbruksmiljöer, där långvariga utvecklingar av bestånden av arter som förekommer i en viss livsmiljö har förenats. Med hjälp av detta är det möjligt att förklara hur arterna i genomsnitt klarar sig i den aktuella miljön. Utgångsnivån för indexet är år 2000.

Linjeberäkningar är den viktigaste beräkningsformen och de har gjorts i ett nätverk av standardrutter mellan 25 km intervaller i hela Finland sedan 2006. Antalet rutter som är 6 km långa är 565 och numera beräknas ungefär hälften av dessa varje år. De arter som omfattas av beräkningen är kornknarr, tofsvipa, spov, lärka, ladusvala, hussvala, ängspiplärka, buskskvätta, törnsångare, kaja, stare, pilfink och ortolansparv. Björktrast togs bort från och med år 2024.

Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum svarar för fågeluppföljningen och tar fram indexet.

Indikatorn är en av effektindikatorerna för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).

Nästa uppdatering av indikatoruppgifterna sker hösten 2026.