Kvalitetsbeskrivning av statistik om användningen av skörden på gårdarna
Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tike har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.
Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014), statistiklagen (280/2004).
Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras årligen från Naturresursinstitutets medel.
1 Statistikuppgifternas relevans
1.1. Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål
Statistiken över gårdarnas användning av skörden beskriver produktionen och användningen av spannmål och potatis på gårdarna under skörde- och kalenderåret. Statistiken är en balansstatistik, dvs. den mängd spannmål som producerats eller köpts på gården är lika stor som den mängd spannmål som använts och sålts. Användningen är indelad i användning som livsmedel, foder, utsäde och energi (samt lagerförluster). Dessutom innehåller statistiken uppgifter om den mängd spannmål och potatis som sålts från gården samt lagersituationen i början och slutet av perioden. Statistiken beskriver situationen i hela landet.
Uppgifterna i statistiken om användningen av skörden på gårdarna är offentliga och tillgängliga för alla intresserade. De som använder mest uppgifter är förvaltningen, rådgivningen och samfund och företag inom spannmålsbranschen. Uppgifterna används bland annat som stöd vid beslutsfattandet, vid uppföljningen och rådgivningen i fråga om åtgärder som berör branschen samt i olika undersökningar, projekt, för undervisning samt information. Uppgifterna levereras också till Eurostat.
1.2. Begrepp
I spannmål ingår torkade, mogna kärnor av spannmål samt färskensilerad spannmål. Blandsäd ingår inte.
Som spannmål för energiproduktion räknas spannmålskärnor som bränns för produktion av energi på gården. Halm och spannmålsskal ingår inte.
Som vete räknas kärnor av höst- och vårvete samt speltvete.
I råg ingår kärnor av höst- och vårråg.
Skördeåret börjar den 1 juli och slutar följande år den 30 juni. I statistiken från skördeåret 1984/1985 till skördeåret 2004/2005 gällde uppgifterna för perioden 1.6.-31.5. Före det gällde uppgifterna för perioden 16.6.-15.6.
Kalenderåret räknas från den 1 januari till den 31 december. I statistiken för kalenderår 1984 till kalenderår 2005 gällde uppgifterna för perioden 1.12.-30.11. Före det gällde uppgifterna för perioden 16.12.-15.12.
1.3. Klassificering
Uppgifterna presenteras på landsnivå.
1.4. Uppgiftskällor
Statistikgruppen vid Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral) har samlat två gånger om året i samband med gårdsundersökningen in uppgifter från de gårdar som ingår i det statistiska lantbruksregistret. Undersökningen är en urvalsundersökning.
2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen
2.1. Statistikpopulation
Uppgifterna insamlas genom en urvalsundersökning bland de gårdar som föregående år ingått i lantbruksregistret. I registrets population ingår alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion, och som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.
2.2. Forskningsdesign och datainsamling
Av populationen görs ett urval på 6000 gårdar. Det är ca 9 % av alla gårdar som ingår i lantbruksregistret. Urvalet är skiktat i tre delar utgående från gårdens geografiska placering, produktionsform och storlek. På det sättet får man ett så representativt urval som möjligt av hela landet. En noggrannare beskrivning av urvalsmetoden och datainsamlingen finns i metodbeskrivningen för gårdsundersökningen.
Uppgifterna från de gårdar som ingår i gårdsundersökningen samlas in per telefon i juli och i december/januari. Innan insamlingen av data påbörjas skickar man till gårdarna för kännedom förhandsifyllda blanketter med uppgifter om lagersituationen i början av perioden enligt föregående förfrågan. I den undersökningen som görs under slutet av året har man på förhand fyllt i de uppgifter om skörden man samlat in vid skördeförfrågningen.
3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet
Den statistiska populationen är föregående års lantbruksregister, vars täckning är nästan 100 %. Urvalet innehåller en viss övertäckning, främst beroende på att gårdar upphört med sin produktion efter att samplingen gjorts. Telefonintervjuernas svarsprocent är ca 97 %.
De slutliga estimerade uppgifterna kan efter granskning anses vara synnerligen tillförlitliga.
4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet
Från och med skördeåren 2005/2006 har förfrågningarna för statistiken gjorts i december och juli. Statistiken över användningen av skörden på gårdarna publiceras ca 7-8 veckor efter att insamlingen av data gjorts. Uppgifterna i statistiken är slutliga.
5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens
Statistiken publiceras i webbtjänsten stat.luke.fi genast då den färdigställts. Statistiken över skördeåret publiceras också i den Lantbruksstatistiska årsboken.
6. Uppgifternas jämförbarhet
Den första statistiken över användningen av skörden på gårdarna publicerades på 1950-talet. Statistikens datainnehåll har i huvuddrag varit det samma sedan 1960-talet. Vissa små ändringar i förfrågningens innehåll har gjorts vid behov. Till exempel infördes i statistiken över år 2005/2006 begreppet användning av spannmål för energiproduktion, tidigare räknades energispannmål som lagerförluster.
Statistikperioden har ändrats år 1984 och 2006. Fram till år 1983 samlades uppgifterna över perioden 16.12.-15.6 in i juni och över perioden 16.6.-15.12. i december. År 1984-2005 efterfrågades uppgifterna för perioden 1.12.-31.5. i juni och uppgifterna för perioden 1.6.-30.11. i december. Från och med år 2005 gäller de efterfrågade uppgifterna för perioden 1.1.-30.6. respektive 1.7.-31.12. Från och med skördeåret 2005/2006 har vi alltså en tidsförändring i statistikföringstidpunkten på en halv eller en månad i förhållande till tidigare statistik.
Undersökningsmetoden har ändrats ett par gånger under statistikperioden. Statistiken har alltid framställts genom en urvalsundersökning. Urvalets storlek hat minskat i och med att antalet gårdar har minskat. Urvalets storlek minskades år 2000 från 14 500 gårdar till 10 000 gårdar. År 2006 minskade urvalets storlek ytterligare till 6000 gårdar. Också datainsamlingsmetoden har ändrats något. Fram till år 2004 samlades största delen av uppgifterna in av statistikombud, antingen på plats på gårdarna eller genom telefonintervjuer. Från och med år 2005 har uppgifterna från alla gårdar samlats in genom telefonintervjuer.
7. Tydlighet och konsistens
Det finns ingen annan statistik som innehåller uppgifter om gårdarnas användning av skörden, men samma uppgifter finns delvis (skörd och spannmål som sålts till andra än odlare) i annan statistik som publiceras bl.a. av Tike. Skörden i statistiken över användningen av skörden på gårdarna motsvara skörden i skördestatistik eftersom de har samma uppgiftskälla. I statistiken kan mängden spannmål som sålts åt andra än odlare skilja sig något från uppgiften om spannmålsmängd som köpts direkt av odlare i statistik över spannmål på marknaden. Det finns två orsaker till detta. För det första skilde sig statistikföringstiden för statistikerna med en månad fram till år 2005. Å andra sidan beskriver statistiken över spannmål på marknaden den spannmålsmängd som köpts direkt av odlarna. Där ingår alla de viktigaste spannmålsköpande företagen och JSM:s interventionsenhet. Statistiken över användningen av skörden på gårdarna är igen en urvalsundersökning.