Dokumentation för statistiken änvändning av skörden på gårdarna

Allmän beskrivning

Statistiken över användningen av skörden beskriver gårdarnas användning av spannmålsskörden. Den är upprättad som en balansräkning över användningen av spannmål som livsmedel, foder, utsäde och energi. Statistiken redovisar skördesäsongens ingående och utgående lagersaldo för vete, råg, korn och havre efter torkning. 

Klassificeringar

Statistiken omfattar spannmålsgrödorna vete, råg, korn och havre, både separat och totalt (Spannmål).

Fram till 2009 omfattade statistiken också potatis.

Uppgifterna om foderanvändning redovisas indelade enligt följande djurkategorier: nötboskap, grisar, höns (inkl. slaktkyckling) och andra husdjur (bl.a. hästar).

Sektorstäckning

Statistiken redovisar gårdarnas användning av de viktigaste sädesslagen i Finland (vete, råg, korn och havre) som en balansräkning över skördeåret. 

Statistiska begrepp och definitioner

Spannmål avser torkade mogna sädeskorn. Omfattar inte blandsäd eller färsk spannmål.

Energianvändning omfattar de sädeskorn som förbränns till energi. Omfattar inte halm eller agnar.

Vete inbegriper korn av höstvete och vårvete samt speltvete.

Råg inbegriper korn av höstråg och vårråg.

Skördeåret börjar 1 juli och slutar 30 juni året därpå. Fram till skördeåret 2004–2005 räknades skördeåret/ekonomiåret från 1 juni till 31 maj.

Kalenderår är perioden mellan 1 januari och 31 december. Fram till 2005 räknades kalenderåret i statistikuppställningarna från 1 december till 30 november. Den sista statistikuppställningen över ett kalenderår är från 2009.

Statistisk enhet

Statistisk enhet utgörs av ett jordbruks- eller trädgårdsföretag.

Statistisk population

Populationen i statistiken är samtliga jordbruks- och trädgårdsföretag i Finland.

Måttenhet

Lagring, inköp och användning av spannmål redovisas i miljoner kilogram.

Referensperiod

Skördeår, från 1 juli till 30 juni.

Distributionsfrekvens

Årligen

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Sekretess – principer

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Sekretess – behandling av uppgifter

Integriteten av data som insamlats för statistiska ändamål garanteras i enlighet med statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt europeiska dataskyddsförordningen ((EU) 2016/679). Dataunderlaget är skyddat under alla led av behandlingen med lämpliga fysiska och tekniska metoder. Personalen har åtkomst endast till de uppgifter som är nödvändiga för deras arbetsuppgifter. Utomstående har inte tillträde till lokaler där mikrodata behandlas. Medarbetarna har undertecknat sekretessavtal vid anställning. Uppsåtligt brott mot bestämmelserna om dataskydd är en straffbar gärning.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras och dessutom undersöks svarsbortfallet (mot olika bakgrundsdata). 

Kvalitetsbedömning

Källdata för statistiken hämtas från flera andra statistikuppställningar och dataunderlag. Eftersom statistiken över gårdarnas användning av skörden sammanställs som en balansräkning påverkar eventuella fel i de underliggande statistikuppställningar även de framräknade uppgifterna.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Eftersom uppgifterna i statistiken bygger på data som inhämtas från andra statistikuppställningar och informationskällor, beror tillförlitligheten i statistiken på tillförlitligheten i dataunderlaget. Genom att datakällorna är sinsemellan olika och att uppgifterna sammanställs balanserade i en balansräkning påverkas statistiken av olika osäkerhetsfaktorer. Statistiken balanseras mot foderanvändningen, som anses ha de mest osäkra datakällorna.

Tillförlitligheten kan anses vara bäst hos de uppgifter som insamlas genom totalundersökningar (uppgiften Sålt totalt). 

Uppgifterna om skörden och lagersaldon har tagits fram genom urval. Utöver inexaktheterna i urvalsmetoden påverkas uppgifterna av att det är svårt att exakt mäta de efterfrågade mängderna på gårdarna. Ofta har uppgifterna meddelats utifrån uppskattade lagervolymer och ändringar i dem. De slutliga estimerade data som bygger på kontrollerade dataunderlag kan anses vara relativt tillförlitliga.

Exaktheten av de uppgifter som räknas fram (foderanvändning, utsäde) beror på exaktheten i dataunderlaget för beräkningarna. Foderanvändningen räknas fram utifrån data om antalet djur och slaktmängderna, vilka kan anses vara relativt tillförlitliga. Däremot utgör den beräknade foderanvändningen av varje sädesslag per djurkategori en osäkerhetsfaktor. Uppskattningarna per sädesslag varierar på olika sätt beroende på djurart och påverkas i viss mån av skördemängderna för respektive sädesslag.

Aktualitet

Om statistiken över gårdarnas användning av skörden publiceras preliminära uppgifter och de slutliga uppgifterna i september (1.7.n–30.6.n+1). De preliminära uppgifterna och de slutliga uppgifterna offentliggörs 2–3 månader respektive 14–15 månader efter statistikperiodens slut.

Jämförbarhet – över tid

Statistik över gårdarnas användning skörden har upprättats åtminstone sedan 1940. Under denna långa tid har grödorna, uppgifterna, referensperioden och datakällorna i statistiken bytts till följd av ändringar i informationsbehoven och insamlingsmetoderna.

I början av statistikföringen omfattade statistiken utöver spannmål även gårdarnas användning av potatis och ärta. Då redovisades foderanvändning, försäljning, användning som människoföda samt ingående och utgående lagersaldo vid utgången av referensåret (15.6).

Uppgifterna är i huvudsak jämförbara inom samma referensperiod. Fram till 2005 var referensperioderna i statistiken skördeår/ekonomiår (1.6–31.5) och kalenderår (1.12–30.11). Åren 2006–2009 var dessa referensperioder 1.7–30.6 och 1.1–30.12. Från och med 2009 har referensperioden varit skördeår (1.7–30.6).

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Uppgifterna är jämförbara med uppgifter i andra statistikuppställningar som bygger på jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret.

Källdata

Källdata för statistiken är urvalsundersökning av gårdarna, statistik över antalet husdjur, statistik över köttproduktion samt Livsmedelsverkets administrativa djurregister.

Frekvens för uppgiftsinsamling

En gång per år.

Metod för uppgiftsinsamling

Största delen av uppgifterna insamlas genom en urvalsundersökning på gårdarna. Uppgifterna insamlas via en webbtjänst. Uppgifterna insamlas per telefon från de gårdar som inte svarar på urvalsundersökningen på webben.

Datavalidering

Observationens riktighet kontrolleras om det under behandlingen av uppgifterna uppdagas till exempel observationer med exceptionellt stora värden.

Behandling av uppgifter

De insamlade data från urvalsundersökningen estimeras på normalt sätt genom att använda en uppräkningsfaktor vid stratifierat slumpmässigt urval. Felaktiga eller avvikande observationer i urvalsundersökningen korrigeras eller stryks från dataunderlaget.