Kvalitetsbeskrivning av statistik om antal husdjur

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tike har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grunden för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) samt statistiklagen (280/2004).  Därtill innehåller Europaparlamentets och rådets förordning 1165/2008 skyldigheter angående statistiken över antalet husdjur.

Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1 Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Statistik över antalet husdjur innehåller uppgifter om antalet nötkreatur, svin, fjäderfä, får och getter. Antalet husdjur statistikförs beroende på djurart två gånger om året 1.4 eller 1.5 och 1.12. Uppgifterna publiceras enligt ELY-central och kommun, men uppgifterna är också tillgängliga enligt andra områdesklassificeringar.

De statistiska uppgifterna används av bland annat förvaltningen, forskningen, företagen inom lantbruks- och livsmedelsbranschen, producentorganisationerna och rådgivningen. Internationella användare av uppgifterna är bland annat EU:s statistikmyndighet Eurostat och FAO.

1.2 Begrepp

Antalet svin 1.4. och 1.12.: I antalet ingår inte vildsvin.

Antalet får 1.5.: I tackorna inräknas får som lammat minst en gång och minst ett år gamla honfår som inte lammat. Kategorin ”övriga får” omfattar lammtackor, baggar och lammbaggar.

Antal fjäderfän fram till 2020

Antalet fjäderfä 1.4.: Gruppen ”övriga fjäderfän” enligt NTM-central omfattar broilerhönor, tuppar, ankor, gäss, pärlhöns, strutsar samt hägnade gräsänder och fasaner

Antalet fjäderfän per 1.4: Gruppen ”Annat fjäderfä” i den kommunspecifika statistiken omfattar broilerhönor, tuppar, gäss, ankor samt hägnade gräsänder och fasaner.

Antal fjäderfän i genomsnitt (2016–2020): Uppgifterna har baserat sig på gårdarnas anmälningar om djurantal gällande höns och broilrar i början av månaden (stödförvaltningens blankett 461 Stöd till svin- och fjäderfähushållning, kompensationsersättningens husdjursförhöjning och ersättning för ekologisk produktion). Man har fått fram genomsnittet per gård genom att räkna summan av antalet djur på gården i början av månaden och dividera summan med det antal månader när det har funnits fjäderfän på gården.

 

Antal fjäderfän från och med 2021

Värphöns sammanlagt omfattar värphöns i produktionsgenerationen över 16 veckor, vilkas äggproduktion används för konsumtion och avelshöns, vilkas äggproduktion går till kycklingproduktion. 

Antal fjäderfän i genomsnitt: Antal fåglar i genomsnitt på gårdarna under produktionstiden. Siffran är summan av det genomsnittliga antalet fjäderfän som gårdarna har rapporterat

1.3 Klassificering

Antalet nötkreatur 1.5. och 1.12.

  • Mjölkkor
  • Dikor
  • Tjurar 2 år och över, tjurar 1- <2 år
  • Kvigor 2 år och över till mjölkkor, dikor och slaktdjur
  • Kvigor 1 - < 2 år till mjölkkor, dikor och slaktdjur
  • Tjur- och kokalvar under 1 år

Antalet svin 1.4. (Den nya klassificeringen från och med 2015)

  • Galtar 8 mån. och över
  • Suggor 8 mån. och över
  • Unga avelssvin över 3 mån. – under 8 mån.
  • Gödsvin över 3 mån. – under 8 mån.
  • Grisar 3 mån. och under

 Antalet svin 1.4. (Klassificeringen fram till 2014)

  • Galtar levande vikt 50 kg och över
  • Suggor levande vikt 50 kg och över
  • Slaktsvin levande vikt 50 kg och över
  • Svin levande vikt 20-50 kg
  • Grisar levande vikt under 20 kg

Antalet svin 1.12.

  • Galtar levande vikt 50 kg and över och unga svin som föds upp till avelsgaltar.
  • Suggor levande vikt 50 kg och över: i) betäckta suggor som grisat minst en gång ii) obetäckta suggor som grisat minst en gång iii) betäckta suggor som inte grisat samt iiii) suggor som varken grisat eller betäckts.
  • Slaktsvin: i) slaktsvin levande vikt 50 kg - under 80 kg ii) slaktsvin levande vikt 80 kg - under 110 kg iii) slaktsvin levande vikt 110 kg och över.
  • Övriga svin: levande vikt svin 20 kg - under 50 kg och grisar levande vikt under 20 kg.

Antalet får 1.5.

  • Tackor och övriga får

Antalet getter 1.5.

  • Getter

Antalet fjäderfä 1.4. ((Klassificeringen fram till 2020)

  • Höns, kycklingar, broilrar, kalkoner och övriga fjäderfän

Antal fjäderfän (Den nya klassificeringen från och med 2021)

  • Varphöns totalt
  • .Värphöns över 16 veckor
  • .Avelshöns, föräldrageneration
  • Kycklingar, föräldrageneration
  • Kycklingar, produktionsgeneration, under 16 veckor
  • Broilrar
  • Broilerhönor
  • Kalkoner
  • Kalkonhönor
  • Avelstuppar
  • Övriga fjäderfän
                   

 

Områdesindelningen sker enligt den kommun där gårdens driftscentrum är beläget. Antalet husdjur publiceras enligt ELY central och kommun. Uppgifterna om antalet husdjur på våren (beroende på djurart 1.4 och 1.5.) samt antalet nötdjur 1.12 är även tillgängliga enligt andra områdesklassificeringar och boskapsstorleksklass.


1.4. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare

Statistiken beskriver antalsutvecklingen och områdesfördelningen av husdjur.

Uppgifter om antalet husdjur fås till största del från registret. Nötkreaturens antal fås från nötkreatursregistret, antalet svin från svinregistret och antalet får och getter från får- och getregistret. Uppgifterna om antalet svin 1.12. baserar sig en urvalsundersökning. Antal fjäderfän har baserats sig statistikförfrågan från gårdar från och med 2021. Tidigare antal av fjäderfän baserade sig på uppgifter som fås från IACS

1.5. Beaktande av användarnas perspektiv

Av användarna av statistiken samlas respons i anslutning till möten som handlar om omarbetning av statistiken, samt som skriftlig begäran om kommentarer. Respons tas också emot via direkta kontakter. Den mottagna responsen följs upp och beaktas när statistiken utvecklas.

2. Uppgifternas noggrannhet och tillförlitlighet

2.1. Undersökningsmetod

Statistiken för antalet husdjur består i huvudsak av de husdjursgårdar som finns i lantbruks- och trädgårdsföretagsregistret. Gårdspopulationen i lantbruks- och trädgårdsföretagsregistret består från och med år 2013 av lantbruks- och trädgårdsföretag vars ekonomiska storlek är minst 2 000 euro. Den ekonomiska storleken fastställs genom att använda SO, dvs. Standard Output–metoden.

Antalet fjäderfän baserar sig på en statistikförfrågan, och datainsamlingen täcker i regel endast de gårdar som har haft ett fjäderfäbestånd på 50 fåglar eller fler. Tidigare uppgifterna om antalet fjäderfän 1.4 baserade sig på uppgifter som jordbrukare uppgett i samband med vårens stödansökan (IACS).  

Nötkreaturens antal (1.5 och 1.12) fås från nötkreatursregistret. Uppgifterna i nötkreatursregistret baserar sig på odlarnas uppgifter om nötkreaturens födelse- samt utmönstringsuppgifter.

Antalet svin fås från svinregistret. Djurinnehavarna ska lämna anmälningar om antalen djur per förvaringsutrymme tre gånger per år, i maj (januari–april), september (maj–augusti) och januari (september–december). Antalet svin i förvaringsutrymmena är läget den 1:a varje månad.

Antalet får och getter 1.5 fås från får- och getregistret. Uppgifterna i får- och getregistret baserar sig på får- och getuppfödarnas anmälningar av födslar, inköp, flyttningar och utmönstring av djur. Inköp, flyttningar och utmönstring av djur ska anmälas till registret inom sju dagar från händelsen. Vad gäller uppgifterna om födslar ska får- och getuppfödarna anmäla djurens födelseuppgifter till registret inom sex månader från händelsen.

Uppgifterna om antalet svin den 1 december baserar sig på en urvalsundersökning (gårdsundersökningen). Som population för samplingen används de gårdar som har haft svin på våren. År 2020 bestod gårdsundersökningens population av ca 1 000 gårdar med svin. Bland gårdarna utvaldes ett sampel om 250 gårdar, som tillfrågas om data gällande antalet svin. För att urvalet ska bli så representativt som möjligt är det skiktat i tre delar enligt gårdens geografiska läge, produktionsinriktning och gårdsstorlek. Varje år byts 1/3 av gårdarna i samplet ut mot nya gårdar. Uppgifterna samlas av lantbrukarna genom en web-enkät samt genom telefonintervjuer av de lantbrukare som inte har angett information i webben.

De data man fått fram vid undersökningen estimeras både genom normal estimering med viktning för stratifierad sampling och genom kvotskattning. Om man i det skede uppgifterna behandlas till exempel lägger märke till ett observerat värde som är ovanligt stort kontrolleras att det observerade värdet är korrekt. Om värdet är korrekt, stryks gården från stratat och gården ombildas till ett eget stratum, varvid det avvikande observerade värdet inte viktas för tungt i det ursprungliga stratat. Av de gårdar som ingick i samplet besvarade med drygt 90 % frågorna för gårdsundersökningen i december 2020.

2.2. Faktorer som inverkar på statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten hos de uppgifter om antalet svin och fjäderfä kan försämras av svarssvinnet. En del av de gårdar som ingår i urvalet för gårdsundersökningen kan inte nås under den period data samlas in och en del vägrar att ge uppgifterna. Estimeringen av antalet slaktsvin för gårdsundersökningen försvåras av att svinstallen ofta töms och fylls på en gång, och för att det kan bli en produktionspaus mellan produktionsomgångarna. De gårdar som ingår i urvalet kanske då inte ger en korrekt bild av den faktiska situationen, följden kan bli att resultaten antingen under – eller överskattas.

Urvalet för gårdsundersökningen var fram till år 2006 planerat att ge en bild av både husdjursproduktionen och växtproduktionen, så urvalet var således inte nödvändigt det bästa möjliga för att ge en representativ bild av antalet djur, eftersom endast en liten del av gårdarna håller djur. Från och med år 2006 har samplingen planerats så att man gör skilda urval av husdjurs- och växtodlingsgårdar, vilket har förbättrat representativiteten/överensstämmelsen för uppgifterna om antalet svin.

Uppgifterna om antalet nötkreatur, svin, får och getter kan anses vara tillförlitliga på grund av att det övervakas att registret är heltäckande. Tidvis kan det uppstå problem med registeruppgifternas omfattning.

Antalet får och getter kan endast betraktas som riktgivande från och med uppgifterna för december år 2007-2014, eftersom det från får- och getregistret inte har varit möjligt att få helt tillförlitliga uppgifter.

2.3. Förfaranden för rättelser av fel

Fel i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt. De korrigerade uppgifterna publiceras på statistikens webbplats.

3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Preliminär uppgifterna om antalet nötkreatur den 1.5 är tillgängliga i mitten av juni. Uppgifterna om antalet fjäderfän 1.4. är tillgängliga i juli och antal svin 1.4 och antalet får och getter den 1.5 är tillgängliga i mitten av december. De slutliga uppgifterna publiceras på våren följande år efter att jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret har blivit färdigt.

Uppgifterna om antalet nötkreatur och svin den 1.12 publiceras i mitten av februari.

4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet

Statistiken över antalet husdjur är huvudsakligen jämförbara med uppgifterna för tidigare år. Tidpunkten för vårens statistikföring har varierat något under olika år. På grund av kommunsammanslagningar är uppgifterna om antalen per region inte helt jämförbara.

Uppgifterna om nötkreaturens antal har från och med år 1999 baserat sig på nötkreatursregistret. Tidigare baserades uppgifterna om antalet på våren på uppgifter från lantbruksregistret och uppgifterna om antalet den 1.12 på lantbruksundersökningen som görs som en urvalsundersökning bland lantbrukarna.

Statistikföringen över antalet nötkreatur har preciserats från och med år 2003. Våren 2003 togs ett nytt nötkreatursregister i bruk och samtidigt justerades de statistiska definitionerna. Den justerade definitionen inverkar i synnerhet på antalet kor och antalet kvigor över 2 år i förhållande till tidigare år. Man har särskilt preciserat definitionen av kvigans första kalvning.

Antalet svin den 1.4 baserar sig på en totalundersökning och den 1.12 på en urvalsundersökning. Uppgifter som samlats in med hjälp av olika metoder är inte helt jämförbara.

Antalen svin per 1.4 byggde på uppgifter från IACS under 1995–2014 och de statistikfördes i klasser enligt vikt. Från och med 2015 har antalen svin byggt på svinregistret och de statistikförs i klasser enligt ålder. Till följd av denna ändring av klassificeringen kan endast klassen ”Svin totalt” anses vara nästan jämförbar före och efter 2015.

Från och med år 2005 har antalet får och getter grundat sig på registret över får och getter. Tidigare baserade sig antalet får och getter på uppgifter från lantbruksregistret och gårdsundersökningen. På grund av att de statistiska metoderna ändrats är uppgifterna före och efter 2005 inte helt jämförbara. Från statistiken år 2009 avgränsades noggrannare de fåruppfödare, och från statistiken år 2010 de getuppfödare, som hade meddelat till får- och getregistret att djuren hölls endast som sällskapsdjur, hobby eller försöksdjur. Till följd av begränsningen minskade antalet fårgårdar år 2009 och antalet getgårdar år 2010 exceptionellt mycket jämfört med tidigare år.

Antalet lamm 2015 är inte jämförbart med antalen från tidigare år. Tidigare har andra administrativa källor utöver registeruppgifter använts som hjälpmedel vid statistikföringen av antalen. Statistiken 2015 bygger helt på uppgifter som har inhämtats från registret.

Antalet får, getter och höns statistikfördes två gånger per år fram till år 2009. Från och med år 2010 har antalen statistikförts endast en gång per år: Hönsen den 1.4 och fåren samt getterna den 1.5. År 2010 ändrades dessutom statistikföringstidpunkten för fåren och getterna från första dagen i juni till första dagen i maj.

Antalet broiler 2015 och senare är inte jämförbara med antalen före 2015. Gårdarnas djurantal som inte fanns i IACS kompletterades med uppgifter från andra administrativa källor.

Antalet fjäderfän baserade sig på uppgifter som jordbrukare uppgett i samband med vårens stödansökan (IACS) fram till 2020.  Från år 2021 har antalet fjäderfän baserat sig på en statistikförfrågan, och datainsamlingen täcker i regel endast de gårdar som har haft ett fjäderfäbestånd på 50 fåglar eller fler. Till följd av begränsningen minskade antalet fjäderfän gårdar år 2021 exceptionellt mycket jämfört med tidigare år.

Från och med år 2013 består statistikens målpopulation av de husdjur i lantbruks- och trädgårdsföretagen, där den ekonomiska storleken är minst 2 000 €. Den ekonomiska storleken fastställs genom att använda SO, dvs. Standard Output–metoden. Före år 2013 täckte målpopulationen de husdjursgårdar som hade minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller hade ett antal husdjur som motsvarade minst en husdjursenhet.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken publiceras i webbtjänst på adressen: stat.luke.fi/sv/antalet-husdjur