Dokumentation för statistiken antalet husdjur

Allmän beskrivning

Statistiken över antalet husdjur redogör för antalet nötkreatur, grisar, får, getter och fjäderfän per landskap (per NTM-central till 2022) och kommun. Fram till 2018 statistikfördes också antalet hästar på gårdarna. För nötkreatur redovisas antalen kor, dikor, tjurar, kvigor och kalv separat. Statistiken över grisar omfattar antalen suggor, galtar, gödsvin och grisar. I fråga om fjäderfän statistikförs antalen hönor, kycklingar, tuppar, broiler, broilerhönor, kalkoner, kalkonhönor och andra fjäderfän separat. När det gäller får statistikförs tackor och andra får separat.

Klassificeringar

Antal nötkreatur per 1 maj och 1 december

• Mjölkkor
• Dikor
• Tjurar, 2 år och äldre samt tjurar 1 – <2 år
• Kvigor 2 år och äldre, fördelade enligt ändamål i mjölkkor, dikor och slaktdjur
• Kvigor 1 – <2 år, fördelade enligt ändamål i mjölkkor, dikor och slaktdjur
• Tjur- och kvigkalvar yngre än ettåriga

Antal svin per 1 april och 1 december 

• Galtar, 8 mån. och äldre
• Suggor, 8 mån. och äldre
• Unga avelssvin, äldre än 3 mån. – yngre än 8 mån.
• Gödsvin, äldre än 3 mån. – yngre än 8 mån.
• Grisar, 3 mån. och yngre

Antal svin per 1 april (klassificeringen före 2014)

• Galtar, levande vikt 50 kg och däröver
• Suggor, levande vikt 50 kg och däröver
• Gödsvin, levande vikt 50 kg och däröver
• Svin, levande vikt 20 kg – under 50 kg
• Grisar, levande vikt under 20 kg

Antal grisar per 1 december (klassificeringen före 2020)

• Avelsgaltar levande vikt på minst 50 kg samt unga grishannar avsedda för avel
• Suggor, levande vikt 50 kg och däröver 
  • Suggor som grisat minst en gång, betäckta
  • Suggor som grisat mins en gång, ej betäckta
  • Suggor, ej grisat, betäckta
  • Suggor, ej grisat, ej betäckta
    • Gödsvin
• gödsvin, levande vikt 50 kg – under 80 kg 
• gödsvin, levande vikt 80 kg – under 110 kg 
• gödsvin, levande vikt 110 kg och däröver
• Övriga svin
• svin, levande vikt 20 kg – under 50 kg 
• grisar, levande vikt under 20 kg

Antal får per 1 maj

• Tackor, tackor som lammat samt övriga får
  • Getter totalt

Antal getter per 1 maj

Antal fjäderfän per 1 april och antal av fjäderfäplatser. Klassificering från och med 2023

• Värphöns, produktionsgeneration äldre än 16 veckor
  • Värphöns äldre än 16 veckor, hönseri med inredda burar
  • Värphöns äldre än 16 veckor, hönseri med golvanläggning
  • Värphöns äldre än 16 veckor, utomhushönseri
  • Värphöns äldre än 16 veckor, ekologiskt hönseri
• Avelshöns, föräldragenerationer
• Kycklingar, produktionsgeneration och föräldragenerationer yngre än 16 veckor
• Broilrar
• Broilerhönor
• Kalkoner 
• Kalkonhönor
• Avelstuppar
• Övriga fjäderfän

Antal fjäderfän per 1 april (klassificeringen före 2020)

• Hönor
• Kycklingar
• Broilrar
• Broilerhönor
• Kalkoner
• Övriga fjäderfän

Regionklassificeringen bygger på regioner som fastställs utifrån den kommun där lantgårdens driftscentrum är beläget. Antalen husdjur publiceras per landskap (per NTM-central till 2022) och kommun. Uppgifter om antalen husdjur på våren (per 1 april eller 1 maj, beroende på djurart) och antalet nötdjur per 1 december redovisas också med andra regionindelningar och enligt besättningens storlek.

Sektorstäckning

Statistiken över antalen husdjur omfattar främst djuren på de gårdar som antecknats i jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret. Populationen i jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret omfattar sedan 2013 de jordbruks- och trädgårdsföretag vars ekonomiska storlek är minst 2 000 euro. Den ekonomiska storleken uttrycks enligt utdatametoden, det vill säga som standardoutput (Standard Output, SO).

Statistiska begrepp och definitioner

Statistiken beskriver antalet djur vid statistikdatum. Statistikdatumen är 1 april, 1 maj och 1 december, beroende på djurart.

De antal djur som utgår från djurregister omfattar i stort sett alla djur som upptas i registren. Statistiken över grisar omfattar inte minigrisar och vildsvin. Statistiken över får och getter omfattar inte de djur som antecknats i registret som fritids-, sällskaps- eller försöksdjur.

Huvudsakligen gårdar som håller fjäderfä närmast som hobby inte tagits med i statistiken från och med 2021.

Antalet får per 1 maj: Antalet tackor omfattar både tackor som lammat och minst ettåriga fårhonor som inte har lammat. Gruppen ”övriga får” innefattar tacklamm, baggar och bagglamm.

Antal fjäderfän enligt klassificeringen före 2020
Antalet fjäderfän per 1 april: Gruppen ”övriga fjäderfän” per NTM-central omfattar bland annat tuppar, gäss, ankor, strutsar, hägnade fasaner och änder.

Antalet fjäderfän per 1 april: Gruppen ”övriga fjäderfän” i den kommunspecifika statistiken omfattar föräldradjur till broilerhönor, tuppar, gäss, ankor, strutsar samt hägnade änder och fasaner.

Antal hönor och broilrar i genomsnitt: Uppgifterna baserar sig på gårdarnas anmälningar om djurantal gällande höns och broilrar i början av månaden (stödförvaltningens blankett 461 Stöd till svin- och fjäderfähushållning, kompensationsersättningens husdjursförhöjning och ersättning för ekologisk produktion). Genomsnittet per gård har räknats ut genom att summera antalet djur på gården i början av månaden och dividera summan med antalet månader som gården hållit fjäderfän.

Antal fjäderfän enligt klassificeringen från och med 2021
Höns totalt: omfattar värphöns i produktionsgenerationen över 16 veckor, vilkas äggproduktion används för konsumtion, samt avelshöns, vilkas äggproduktion går till kycklingproduktion

Statistisk enhet

Uppgifterna om antalen husdjur baserar sig på förvaltningens djurregister samt uppgifter om fjäderfän som insamlas från gårdarna en gång per år.

Statistisk population

Statistiken över antalen husdjur omfattar främst djuren på de gårdar som antecknats i jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret. Populationen i jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret omfattar sedan 2013 de jordbruks- och trädgårdsföretag vars ekonomiska storlek är minst 2 000 euro. Den ekonomiska storleken uttrycks enligt utdatametoden, det vill säga som standardoutput (Standard Output, SO).

Måttenhet

Antalen husdjur anges som stycken enskilda djur.

Referensperiod

Kalenderår.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004). Bestämmelser om skyldigheter för insamling av statistik om djurbesättningar finns också i rådets förordning (EG) nr 1165/2008.

Mer information: Statistiklagstiftning

Sekretess – principer

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Sekretess – behandling av uppgifter

Integriteten av data som insamlats för statistiska ändamål garanteras i enlighet med statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt europeiska dataskyddsförordningen ((EU) 2016/679). Dataunderlaget är skyddat under alla led av behandlingen med lämpliga fysiska och tekniska metoder. Personalen har åtkomst endast till de uppgifter som är nödvändiga för deras arbetsuppgifter. Utomstående har inte tillträde till lokaler där mikrodata behandlas. Medarbetarna har undertecknat sekretessavtal vid anställning. Uppsåtligt brott mot bestämmelserna om dataskydd är en straffbar gärning.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).
 

Kvalitetsbedömning

Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras och dessutom undersöks svarsbortfallet (mot olika bakgrundsdata).

Användarnas behov

Av användarna av statistiken samlas respons i anslutning till möten som handlar om omarbetning av statistiken, samt som skriftlig begäran om kommentarer. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Tillförlitligheten i uppgifterna om antalet fjäderfän försämras något genom svarsbortfall.

Tillförlitligheten i uppgifterna om antalet svin (1.12) före 2020 försämrades också genom svarsbortfall. Före 2020 inhämtades data genom gårdsundersökningen, som var en urvalsundersökning. Alla gårdar i urvalet gick inte att nå under datainsamlingen, och en del gårdar vägrade att lämna uppgifter om antalet djur.

Tillförlitligheten för uppgifter om antal av nötkreatur och får försämras av att uppgifterna inte nödvändigtvis kan hämtas helt tillförlitligt ur registret.
De slutgiltiga uppgifterna om antalet nötkreatur, svin, får och getter hämtas från registret vid en viss dag. Om uppgifter uppdateras till registret efter detta beaktas som regel inte ändringarna i statistiken.

Aktualitet

De preliminära uppgifterna om antalet nötdjur per 1 maj publiceras i mitten av juni. De preliminära uppgifterna om antalet fjäderfän per 1 april publiceras i juli, och de preliminära uppgifterna om antalet svin per 1 april och antalen får och getter per 1 maj publiceras i mitten av december. De slutliga uppgifterna publiceras på våren följande år efter att jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret har blivit färdigt.
Uppgifterna om antalen nötdjur och grisar per 1 december publiceras under följande vår.

Jämförbarhet – över tid

Statistikuppställningarna över antalen husdjur är i huvudsak jämförbara med statistik från tidigare år. Statistikdatumen på våren har varierat något från år till år.

Vissa regionala uppgifter är inte helt jämförbara på grund av ändringar som gjorts i områdesklassificeringen under åren. 
Luokitustiedotteet | Tilastokeskus

Till och med 2009 framställdes statistik över antalen får, getter och hönor två gånger om året. Från och med 2010 har statistiken framställts endast en gång om året, för hönor per 1 april och för får och getter per 1 maj. År 2010 ändrades dessutom statistikdatum för antalen får och getter från 1 juni till 1 maj.

Från och med 2013 har den statistiska populationen utgjorts av djuren på de jordbruks- och trädgårdsföretag vars ekonomiska storlek är minst 2 000 euro. Den ekonomiska storleken uttrycks enligt utdatametoden, det vill säga som standardoutput (Standard Output SO). Före 2013 utgjordes populationen av djuren på de gårdar vars utnyttjade jordbruksareal var 1 hektar eller mer eller som hade husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.

Från och med 1999 har uppgifterna om antalet nötdjur baserat sig på nötdjursregistret. Tidigare hämtades data för antalet djur på våren från lantbruksregistret och för antalet djur per 1 december genom gårdsundersökningen, som är en urvalsundersökning.

Det nya nötkreatursregistret tog i bruk 2022 och det var inte möjligt att hämta antalet nötkreatur från det nya registret på samma sätt som från det gamla registret, vilket innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara med dem från tidigare år.

Antalet svin per 1 april och 1 december baserar sig på förvaltningens svinregister. Uppgifterna per 1 april är insamlade genom en totalräckning och per 1 december genom en urvalsundersökning; på grund av skillnaderna i metoderna är uppgifterna inte nödvändigtvis helt jämförbara.
Åren 1995–2014 utgick antalen svin per 1 april från uppgifter från IACS och de statistikfördes i klasser enligt vikt. Från och med 2015 har antalen svin byggt på grisregistret och de statistikförs i klasser enligt ålder. Till följd av denna ändring av klassificeringen kan endast klassen ”Svin totalt” anses vara nästan jämförbar före och efter 2015.

Till och med 2020 byggde antalet svin per 1 december på en urvalsundersökning och klassificeringen gjordes enligt vikt. Från och med 2021 har antalen svin byggt på svinregistret och de statistikförs i klasser enligt ålder.

Från och med 2005 har antalen får och getter baserat sig huvudsakligen på får- och getregistret. Tidigare baserades uppgifterna om antalen får och getter på lantbruksregistret och gårdsundersökningen. På grund av metodändringarna är uppgifterna i statistiken inte helt jämförbara före och efter 2005. Från statistiken 2009 uteslöts de fårhållare och från statistiken 2010 de gethållare som till får- och getregistret uppgett att de håller djuren endast som sällskapsdjur, fritidsdjur eller försöksdjur. På grund av avgränsningen skedde en ovanligt stor minskning i antalet gårdar med får 2009 och antalet gårdar med getter 2010 jämfört med tidigare år.

Från och med 2015 är antalet får inte helt jämförbart med uppgifterna om tidigare år. Åren 2009–2014 framställdes statistiken även från andra administrativa källor utöver registeruppgifterna. Från och med 2015 bygger statistiken helt på data från registret.

Från och med 2015 är uppgifterna om antalet broilrar inte jämförbara med tidigare år. Uppgifterna om de gårdar för vilka antalet broilrar inte kunde inhämtas från stödansökan på våren har kompletterats med uppgifter från andra administrativa källor. Vid komplettering med uppgifter från andra källor är det möjligt att djur på en del av gårdarna registreras dubbelt, vilket försämrar statistikens tillförlitlighet.

Till och med 2020 byggde uppgifterna om antalet fjäderfän på data från administrativa register. Från och med 2021 har uppgifterna insamlats med en statistikförfrågan till gårdarna; förfrågan omfattar endast de gårdar som föregående år haft en besättning på högst 50 fåglar. Till följd av avgränsningen skedde en ovanligt stor minskning i antalet fjäderfähållare jämfört med tidigare år, då gårdar med ett fåtal hönor ströks från statistiken.  

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Statistiken är samanvändbar med uppgifter i andra statistikuppställningar som bygger på jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret. Den statistiska populationen utgörs av de gårdar som är antecknade i jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret.

Källdata

Uppgifterna om antalen husdjur inhämtas främst från förvaltningens djurregister. Antalet nötdjur inhämtas från nötdjursregistret, antalet svin från svinregistret och antalen får och getter från får- och getregistret. Uppgifterna om antalet fjäderfän inhämtas en gång per år genom en webbförfrågan till gårdarna.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Antalen nötdjur och svin hämtas ur registren två gånger per år och antalen får och getter en gång per år. Uppgifterna om antalet fjäderfän inhämtas från gårdarna en gång per år i april.

Metod för uppgiftsinsamling

Antalet fjäderfän (per 1 april och i genomsnitt) bygger på uppgifter som insamlas från gårdarna en gång per år.

Antalet nötkreatur (per 1 maj och 1 december) inhämtas från nötdjursregistret. Uppgifterna i registret bygger på böndernas anmälningar om bland annat födsel eller utmönstring av nötkreatur. Bönderna ska göra en anmälan till registret inom sju dagar efter händelsen.

Antalet svin fås från svinregistret. Djurhållarna ska lämna anmälningar om antalen djur enligt djurhållningsplats tre gånger per år, i maj (januari–april), september (maj–augusti) och därpå följande januari (september–december). Till registret anmäls antalet djur per den 1 i månaden.

Antalen får och getter per 1 maj inhämtas från får- och getregistret. Uppgifterna i registret bygger på får- och gethållarnas anmälningar om lamning/killning, köp, in- och utförsel och utmönstring. Anmälningarna om köp, in- och utförsel och utmönstring ska lämnas till registret inom sju dagar efter händelsen. Vid lamning/killning ska får- och gethållarna anmäla uppgifterna om de födda djuren till registret inom sex månader.

Datavalidering

Observationens riktighet kontrolleras om det under behandlingen av uppgifterna uppdagas till exempel observationer med exceptionellt stora värden.

Behandling av uppgifter

Felaktiga uppgifter korrigeras i regel manuellt. Om data saknas om en gård som enligt uppgift inte har lagt ner produktionen, ersätts de saknade data genom imputation av antalen djur på gården föregående år.