Vilttriangelinventeringen sommaren 2025: dalripans bestånd har minskat avsevärt

Nationellt sett har den måttliga minskningen av tjäder- och orrbestånden fortsatt, och järpbeståndet har hållits på samma nivå som i fjol. Beståndstätheterna av dessa arter ligger nu nära långtidsmedeltalet. Den tydliga minskningen av dalripa har fortsatt: både totaltätheten och de vuxna fåglarnas täthet är låga.

– Den regionala granskningen visar att många arter av skogshöns klart fortsatt minska i Lappland och Norra Österbotten, säger Andreas Lindén, specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke).

I Norra Österbotten har orren, tjädern och dalripan minskat, medan järpens beståndstäthet är på samma nivå som i fjol. I Kajanaland minskar beståndet av dalripa, men orrens och järpens bestånd har ökat. Den till utbredningen nordliga dalripans bestånd har nationellt sett minskat med ungefär en fjärdedel.

I övriga delar av landet ligger skoghönsbestånden i huvudsak på samma nivå som året innan, men lokala beståndsväxlingar förekommer. Ett av de tydligaste mönstren är minskningen av orrbeståndet på ett enhetligt område i södra och norra Tavastland, Mellersta Finland och Södra Savolax, samt i mindre utsträckning också i Satakunta och Norra Savolax.

Tjäderns och dalripans häckningsframgång är svag

Andelen ungar av tjäder och dalripa i pågående sommarens inventering är de lägsta som observerats för ifrågavarande arter på tio år. För orre och järpe är ungandelarna runt det nationella långtidsmedeltalet.

– De små skogshönsungarna behöver insektbaserad föda för att växa och utvecklas, och denna är bäst tillgänglig när det är varmt. Den kalla eller högst normala temperaturen i slutet av våren och början av sommaren var inte gynnsam för skoghönskullarna. Värmeböljan som kom efter den första tredjedelen av juli har kommit för sent ur skogshönsens ungars synvinkel, säger Lindén.

I år har också sorkbestånden varit ett mycket låga i Lappland, liksom i Norra Österbotten och Kajanaland. När det finns lite sork, förlitar sig många rovdjur mer på markhäckande fåglars ägg och ungar som byte.

Höstens skörd av bär kan också påverka ungarnas överlevnad, då de använder bär som föda. Detta kompenserar dock inte för ett redan dåligt häckningsresultat och en eventuell effekt skulle ännu inte synas i vilttriangelinventeringens resultat i slutet av sommaren.

Triangelinventeringen visar hur skogshönsens bestånds utvecklas

I år räknades skogshöns i intervallet 26.7.–10.8. De här rapporterade resultaten baserar sig på 801 vilttrianglar från olika delar av Finland.

Vilttriangelinventeringen, som görs i tre personers öppna led, möjliggör uppskattning av skogshönsens beståndstäthet i de skogbeklädda delarna av Finland. På de kala fjällområdena i norra Lappland görs skilda fågelhund-assisterade inventeringar av dalripa, vars resultat blir färdiga något senare. Resultaten av vilttriangelinventeringen används som grund för jakttidsförordningen och i vetenskaplig forskning. Inventeringen har utförts varje sensommar på permanenta liksidigt triangulära rutter sedan 1988.

Ett stort tack till alla inventerare!