Små sorkbestånd i största delen av landet – populationstopp i nordligaste Lappland
Enligt Naturresursinstitutets uppföljningar är sorkbestånden små i största delen av landet. I östra Finland har sorkbestånden nyligen kollapsat och på andra håll i landet genomgår bestånden först nu ökning från låga tätheter. I nordligaste Fjäll-Lappland finns redan nu mycket sorkar, och det förväntas att antalet fram till hösten kommer att öka till toppfasen i den fleråriga beståndsvariationen.
– Inom området som sträcker sig från Uleåborgregionen till Kajanaland och Norra Karelen inträffade populationstoppen i slutet av 2022, och bestånden har minskat betydligt under vintern. Den nordligaste delen av Finland är för närvarande den enda platsen där det finns många sorkar, berättar Otso Huitu, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.
I sorkens beståndsvariation det vill säga cykel ingår vanligen fyra faser. Beståndet börjar i låg täthet. Därefter följer en stegringsfas på vanligen två, i norr till och med tre år. Toppfasen inom beståndsvariationen inträffar på hösten efter ökningen och kan antingen vara mycket kort eller fortsätta under två höstar. Efter toppfasen kollapsar beståndet. Denna fas pågår vanligen även genom följande sommar.
Tidvis försvinner den fleråriga cykliska variationen och sorkbestånden varierar endast enligt årstid: på våren finns det ett litet antal sorkar och på hösten ett måttligt antal. Under dessa perioder finns det även ett litet antal av det värsta skadedjuret vad gäller plantskog, nämligen åkersork. I Naturresursinstitutets tidsserier på tiotals år kan man inom beståndsvariationen se både fleråriga cykler och variationer enligt årstid.
– Det är fortfarande oklart vad som åstadkommer dessa förändringar som ibland tar tiotals år. Att förändringarna vanligen brukar ske på stora områden samtidigt kan tyda på klimatrelaterade faktorer, berättar Huitu.
I Sydvästra Finland, Birkaland och södra Mellersta Finland ökade antalet sorkar betydligt under 2022. Under vintern 2022–2023 minskade bestånden avsevärt. I vissa områden finns det dock fortfarande måttligt med sorkar, i synnerhet skogssorkar, och det är möjligt att beståndet växer snabbt under sommaren. Beståndet för den största arten vad gäller sorkcykler, åkersorken, är dock fortfarande litet. I de sydvästligaste delarna av Finland är det möjligt att en liten sorktopp uppnås hösten 2023, men antalet sorkar kommer antagligen att hållas på en måttlig nivå även då.
Inom ett område som sträcker sig från Uleåborgregionen till Norra Karelen inträffade populationstoppen för sork hösten 2022. Bestånden har minskat drastiskt inom nästan hela området och det kan förväntas att antalet fortsätter att minska ännu under följande år, fram till våren 2024. För närvarande förekommer det fortfarande en del sorkar i områden kring Uleåborg, men en beståndskollaps kan knappast undvikas i detta område heller under sommaren 2023.
I landskapen i Södra och Mellersta Österbotten och Österbotten är sorkbestånden fortfarande mycket små. I området uppledes den föregående toppen hösten 2021 och därefter följde en betydande beståndsminskning. Bottennoteringen har sannolikt redan nåtts och sorkbestånden kommer troligtvis att öka under innevarande sommar. En ny topp kan förväntas till hösten 2024.
I Södra och Norra Savolax finns det nu ett fåtal sorkar. Under de senaste 6–7 åren har sorkpopulationerna i detta område endast varierat enligt årstid.
I Skogs-Lappland påträffas fortfarande få sorkar. I de nordligaste delarna av Norra Österbotten och de sydligaste delarna av landskapet Lappland är sorkarna dock redan på väg att öka något i antal jämfört med året innan. I Skogs-Lappland har sorkvariationen under de senaste åren varit dämpad och relativt oregelbunden. För närvarande finns det sparsamt med sorkar i de flesta områdena.
I Fjäll-Lappland i Nordvästra Lappland och i Utsjoki ökade sorkbestånden kraftigt under sommaren i fjol och är för närvarande stora. Enligt beräkningarna nås populationstoppen hösten 2023. I synnerhet i Nordvästra Lappland har gott om smågnagare påträffats och i fjällen har man även sett några fjällämlar. Detta är ett tecken på gynnsamma förhållanden för förökning för flera rovdjur, även fjällräven som är starkt hotad.
Plantskador och risk för sorkfeber efter populationstoppen
Det är möjligt att plantskador inträffat under vintern 2022–2023 sorktoppområdet för föregående höst som sträcker sig från Uleåborg till östra Finland. Redan nu har det i närheten av Uleåborg observerats plantskador som uppkommit under vintern. Sorkbestånden var starkare i Kajanaland än kring Uleåborg, och där påträffades även av de skadedjur som orsakar störst skador på plantor, det vill säga åkersorkar. Skogsägare uppmanas kontrollera ung plantskog för eventuella skador och utan dröjsmål börja med kompletterande plantering. Efter sorktoppen följer åtminstone två år då risken för plantskador är låg.
I östra Finland och i den sydvästligaste delen av landet fanns det ställvis rikligt med skogssorkar under vintern 2022–2023. Via sin avföring sprider skogssorkar Puumala-viruset som orsakar sorkfeber, och människor kan smittas genom andningsvägarna genom damm som kontaminerats med skogssorkarnas avföring. Det är bäst att städa bort avföring som till exempel samlats i stugan med en fuktig duk, inte med en dammsugare eller en sopborste som rör upp damm i luften. Det är bra att vara försiktig när man hanterar ved i lidret.