Skogsresurser 2025: Nedgången i virkesförrådets tillväxt har upphört
Enligt de senaste mätdata är virkesförrådets årliga tillväxt 103,2 miljoner kubikmeter. Föregående år var den uppskattade tillväxten 103,0 miljoner kubikmeter, och som mest har tillväxten varit 107,8 miljoner kubikmeter. De senaste skogsresursuppgifterna publicerade av Naturresursinstitutet baserar sig på provytor som mätts upp vid riksskogstaxeringen (RST) åren 2020–2024.
Enligt de nya mätdata är virkesförrådets volym 2 578 miljoner kubikmeter. Även om virkesförrådets tillväxt är mindre än under toppåren i början av 2010-talet har virkesförrådets volym alltjämt ökat, eftersom tillväxten fortfarande överstiger den årliga avgången. Virkesförrådets totala volym har ökat med 26 miljoner kubikmeter jämfört med uppskattningen för ett år sedan. Inventeringsresultaten innehåller variationer på grund av urvalet, och därför är det inte möjligt att fastställa den exakta förändringen i virkesförrådets volym på årsnivå.
Finlands skogsbruksmark, dvs. skogsmark, långsamt växande tvinmark, nästan helt kala impediment och annan skogsbruksmark (t.ex. skogsvägar), omfattar en areal på 26 miljoner hektar, varav 16,8 miljoner hektar utgör momark på mineraljordar och 9,2 miljoner hektar torvmark. Arealen av torvmark har under de senaste 10 åren ökat med cirka 400 000 hektar.
Skogarna i Finland har mognat avsevärt under 2000-talet
I början av årtusendet fanns det 4,2 miljoner hektar plantskog på skogsmark som var tillgänglig för virkesproduktion. Enligt de senaste uppgifterna har arealen plantskog minskat till 3,1 miljoner hektar. Även arealen av ung gallringsskog har under samma tid minskat från 7,3 miljoner hektar till 5,7 miljoner hektar.
”Skogarna är mogna, vilket har jämnat ut tillväxten. Samtidigt har skogarnas mognad ökat det möjliga virkesuttaget och möjliggjort en tydlig ökning av avverkningarna under de senaste tio åren”, säger Kari T. Korhonen, ledande forskare vid Naturresursinstitutet med ansvar för riksskogstaxeringen.
Data som samlas in om skogarna används för att följa upp den hållbara användningen av skogarna, bedöma framtida användningsmöjligheter, uppskatta växthusgasbalansen i skogarna och för flera internationella rapporteringar. Den senaste rapporteringsskyldigheten är skogsräkenskaperna som inleddes denna höst och som är en del av de mer omfattande miljöräkenskaperna.
”I skogsräkenskaperna lämnas årligen uppgifter till Europeiska unionen om bland annat skogsarealen och virkesförrådets volym samt deras ekonomiska värde. I räkenskaperna används enhetliga definitioner, siffrorna från olika länder är med andra ord jämförbara sinsemellan”, säger Minna Räty, specialforskare vid Naturresursinstitutet.
