Senaste skogsresurskartor och kommunspecifik statistik har publicerats
Naturresursinstitutets nya kartor och kommunspecifika statistik över skogsresurserna finns nu fritt tillgängliga för visning och nedladdning. Kartorna och statistiken baserar sig på kombinationsskattningarna för riksskogstaxeringen (RST) 2021.
Kombinationsskattningarna för RST ger skogsresursdata som uppdateras vartannat år för skogsbrukets och skogsindustrins planering, av virkesinköpare och , planerare av naturresursanvändningen och för studier av skogsmiljön.
Kartorna, som beskriver bland annat virkesförrådet per trädslag och virkessortiment, beståndsdata, ståndort och beståndets biomassa för olika stamdelar, kan granskas i Lantmäteriverkets geodataportal. De ursprungliga resultaten och statistiken per kommun (på finska) kan laddas ner från Naturresursinstitutets webbplats.
Skogsresurskartor och kommunspecifika data har tagits fram sedan 1990-talet. Kartorna är fritt tillgängliga från och med resultaten för 2009 och utgör geodata enligt Inspire-direktivet. De beräknade resultaten för enskilda kommuner är också öppet tillgängliga.
”Metoderna för kombinationsskattningarna har utvecklats hela tiden, vilket bör beaktas vid jämförelserna av resultaten från olika år”, påpekar specialforskaren Matti Katila från Naturresursinstitutet. ”Till exempel räknades resultaten i början fram årligen för några skogscentralsområden i taget, vartefter fältmätningarna för RST blev klara. Efter att man i RST övergick till att varje år inventera en femtedel av provytorna, upprättas skogsresurskartorna numera för hela landet på en gång.”
Från och med resultaten för 2011 har fem års fältdata som använts som underlag för beräkningarna uppdaterats så att de motsvarar tidpunkten för resultatet av kombinationsskattningarna.
Så här blir skogsresurskartorna och kommunstatistiken till
Skogsresurserna skattas utgående från att hela landet delas in i rutor på 16 x 16 meter. Med hjälp av Lantmäteriverkets geodatabas anges för varje ruta om den hör till skogsbruksmark och rutorna klassificeras närmare i mineralmarker och skogbevuxna respektive öppna torvmarker. För varje ruta som hör till skogsbruksmark beräknas estimerade värden för skogsvariablerna utifrån satellitbilder, fältobservationer från provytorna samt mycket grova medelvolymkartor som bygger på fältdata.
Beräkningarna görs med kNN-metoden som plockar fram de provytor vars satellitbilddata bäst överensstämmer med motsvarande data för rutan. Skogsvariablerna beräknas för rutorna antingen som vägt medelvärde (för kontinuerliga variabler) eller som typvärde (för klassvariabler).
De kommunspecifika värdena beräknas på samma sätt, men direkt för hela kommunen och inte först för enskilda rutor. På så sätt undviker man interferens från genomsnittsvärdering av resultaten för enskilda rutor och kan få fram mer tillförlitliga kommunspecifika resultat även för mindre delar av värdemängden (t.ex. skogsarealer med stort virkesförråd).
Som satellitbilddata utnyttjas för närvarande information från de multispektrala avbildningsinstrumenten (MSI) på ESA:s och EU:s satelliter Sentinel-2A och 2B samt från fjärranalysinstrumentet OLI på den amerikanska satelliten Landsat 8. Trots att de tre instrumenten producerar en enorm mängd bilder under en sommar, är det svårt att sammanställa en molnfri bildmosaik för kombinationsskattningarna och områden som saknas kompletteras därför med data från tidigare kombinationsskattningar. Det nu publicerade materialet bygger på satellitdata från 16 överfarter.
