Resultaten från inventeringen av snöspår 2024: skogsharens bestånd minskar – fältharen ökar

I årets inventering av spår var skogsharens och ekorrens tillbakagång, samt mårdens ökning de mest iögonfallande förändringarna jämfört med fjol. Även vesslan och hermelinen har minskat kraftigt från i fjol i landets södra och mellersta delar, men i Lappland har beståndet ökat.

─ Nationellt sett har skogsharens och rävens bestånd minskat till cirka hälften, ekorrens och vesslans bestånd till cirka en tredjedel och hermelinens bestånd till bara en sjättedel jämfört med situationen år 1989. På lång sikt har mårdbeståndet hållits stabilt, utterbeståndet ökat något och fältharens bestånd mångfaldigats, berättar specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet (Luke).

Skogsharens tillbakagång är kraftigast i landets södra- och mellersta delar, medan beståndet så gott som stabilt i norr. Jämfört med vintern 2023, då det fanns mera skogshare än normalt, är antalet inventerade spår nu klart mindre i hela landet, med Lappland som undantag.

Även vesslans bestånd har med undantag av Lappland minskat från i fjol, på många håll även kraftigt. I Lappland har beståndet ökat. Hermelinens beståndsutveckling är liknande, men förändringarna är mindre och varierar mera mellan områden. 

Mårdbeståndet har sedan år 1989 gått tillbaka i söder och ökat i norr. Jämfört med förra vintern har mängden spår av mård ökat i nästan hela landet, med undantag av enstaka landskap. 

Utterbeståndet har vuxit speciellt på 1990-talet och början av 2000-talet, men har de senaste 20 åren varit stabilt.

–  Det största undantaget bland de behandlade arterna är nog fältharen, som trivs bäst i åkerlandskap längs kutsen. Dess snöspårindex har över tiofaldigats under uppföljningsperioden som började 1989. Beståndets tillväxthastighet är större längre österut, kanske därför att arten redan bebor de lämpliga habitaten i väster, funderar Lindén.

─ Orsakerna till kortsiktiga beståndsväxlingar är ofta relaterade till födotillgången, så som sorkbeståndet eller kottskörden, sjukdomar eller predatorer. Långtidstrender är oftare relaterade till förändringar i livsmiljön eller ekosystemet, till exempel som följd av markanvändning eller klimatförändring, berättar Lindén.

Uppföljning av småvilt genom inventering av spår i vilttrianglar och fälttrianglar gjordes nu 36:e vintern i följd. Triangelinventeringen som koordineras av Luke är ett program för systematisk uppföljning av viltdäggdjurens beståndsutveckling och utbredning i Finland. För många arter av småvilt, till exempel för harar, ekorre, rödräv, samt flera små och medelstora mårddjur, är taxeringen av spår i snön den viktigaste eller enda årliga beståndsuppföljningen i Finland.

Under vintern 2024 inventerades sammanlagt 522 tringlar i hela landet. Av dessa var 452 vilttrianglar i skogslandskap och 70 fälttrianglar i Södra- och Västra Finlands odlingslandskap.

Tack till alla frivilliga inventerare som har deltagit med sin arbetsinsats.